Referenser till SFS 2004:519 opengov.se http://www.opengov.se/ http://www.opengov.se/govtrack/sfs/feed/2004:519/ http://www.opengov.se/govtrack/dir/2010:22/ 2010-03-04T12:00:00+01:00 2010-03-04T12:00:00+01:00 2010:22 Banverkets behov av elektroniska kommunikationstjänster vid en separation av Banverket ICT från övriga Banverket Näringsdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 4 mars 2010</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2> <p>En särskild utredare ska analysera och föreslå hur Banverkets behov av elektroniska kommunikationstjänster kan säkerställas med bibehållen driftsäkerhet vid en separation av hela eller delar av Banverkets enhet Banverket ICT (information and communication technology) från Banverket. I analysen ska utredaren även beakta de ekonomiska konsekvenserna av förslaget/förslagen. Utredaren ska bl.a.</p> <p>- analysera Banverkets fibernät ur ett ägarperspektiv,</p> <p>- beskriva fördelar och nackdelar ur Banverkets perspektiv med att ägarskapet för fibernät ligger inom Banverket alternativt inom någon annan statlig myndighet eller statligt ägt bolag, samt</p> <p>- tillgodogöra sig erfarenheter från andra länder när det gäller organisatoriska lösningar för den typ av verksamhet som ICT bedriver.</p> <p>Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2010.</p> <p>Banverkets behov av elektroniska kommunikationstjänster</p> <p>Banverkets enhet Banverket ICT har en kommersiell inriktning och bedriver sin verksamhet under så företagsliknande former som möjligt</p> <p>Banverket är en central förvaltningsmyndighet som ska verka för att de transportpolitiska målen uppnås. Banverket ska särskilt verka för att järnvägstransportsystemet är tillgängligt, trafiksäkert, framkomligt, effektivt och miljöanpassat. Banverket ska också, om inte annat beslutats, vara infrastrukturförvaltare enligt järnvägslagen <a href="https://lagen.nu/2004:519">(2004:519)</a> för de järnvägsnät som tillhör staten. Uppgiften innefattar drift, förvaltning, kapacitetstilldelning och trafikledning.</p> <p>Banverkets anslag år 2009 var cirka 17 miljarder kronor. Verksamheten finansieras även genom lån och banavgifter samt resultat från extern uppdragsverksamhet. Den 1 april 2010 planeras verksamheten vid Banverket att föras över till den nya myndigheten Trafikverket.</p> <p>Banverkets enhet Banverket ICT ansvarar för drift, förvaltning och investering i Banverkets telekomanläggningar samt drift, förvaltning och support av IT-infrastruktur, IT-applikationer och IT-arbetsplatser. Enheten har en kommersiell inriktning och bedriver sin verksamhet under så företagsliknande former som möjligt. Det innebär bl.a. att Banverket ICT upprättar egen resultat- och balansräkning och att Banverket i styrningen ställer krav på nyckeltal och avkastning som är i paritet med branschen. Banverket ICT är i sin externa verksamhet en operatörsoberoende kapacitetsleverantör.</p> <p>Cirka 75 procent av Banverket ICT:s försäljning går till Banverkets övriga enheter. Andra kunder är telekomföretag, järnvägsföretag och andra större företag. Verksamheten bedrivs inom affärsområdena järnvägs- och transportnära tjänster, kontorsnära tjänster samt nät- och driftstjänster.</p> <p>De tidigare verksamheterna Banverket Telenät och Banverket IT har integrerats med varandra och från den 1 januari 2008 är dessa enheter ekonomiskt sammanslagna i Banverket ICT. Sammanslagningen genomfördes för att kunna ge Banverket helhetslösningar inom informations- och kommunikationsteknik. Viss verksamhet vid Banverket ICT är underställd Post- och telestyrelsens tillsyn och marknadskontroll enligt lagen <a href="https://lagen.nu/2003:389">(2003:389)</a> om elektronisk kommunikation och utgör en del i det svenska totalförsvaret.</p> <p>Omsättningen vid Banverket ICT var 951 miljoner kronor år 2009 och rörelsemarginalen 13,4 procent. Resultatet uppgick till 88 miljoner kronor år 2009, varav 38 miljoner kronor kom från interna, ej konkurrensutsatta uppdrag och 50 miljoner kronor från extern uppdragsverksamhet. Antalet tillsvidareanställda personer var 393 vid utgången av år 2009.</p> <p>När det gäller Banverkets unika behov av järnvägsspecifika tjänster inom området elektroniska kommunikationstjänster så levererar Banverket ICT ett stort antal tjänster men för några av tjänsterna är Banverket i dag också beroende av andra leverantörer.</p> <p>I den externa försäljningen har Banverket ICT konkurrenter inom samtliga affärsområden. Inom affärsområdet Nät och Drift är Banverket ICT:s största konkurrent TeliaSonera/Skanova. Inom affärsområdet Transportnära tjänster utgörs konkurrenterna av både IT-leverantörer inom transportsektorn och tjänsteleverantörer som bakar in ICT- tjänster i sina leveranser. När det gäller kontorsnära tjänster finns ett flertal större konkurrenter på den externa marknaden, t.ex. ATEA, Logica och EDB.</p> <p>Den 1 november 2009 slogs Vägverket IT samman med Banverket ICT. Med sammanslagningen följde åtaganden mellan Vägverket och verksamheter som förts över till Transportstyrelsen och till nybildade bolag. Efter sammanslagningen har Banverket ICT en bredare tjänsteportfölj där bl.a. drift av trafikregistret och trängselskattesystemet ingår.</p> <p>Regeringens bredbandsstrategi</p> <p>Regeringen beslutade den 2 november 2009 en bredbandsstrategi för Sverige (dnr N2009/8317/ITP). I strategin anges att Sverige ska ha bredband i världsklass. Målet är att de allra flesta (90 procent) av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020. En hög användning av IT och Internet är bra för Sverige, landets konkurrenskraft och tillväxt samt utvecklingen av ett hållbart samhälle. En förutsättning för detta är tillgång till bredband med hög kapacitet i hela landet som ger en säker och tillförlitlig åtkomst till Internet och andra bredbandstjänster. Utgångspunkten är att det i första hand är marknaden som gör investeringar i infrastruktur och tillhandahåller tjänster för elektronisk kommunikation. Det är angeläget att se till att marknaden fungerar effektivt och att marknadsaktörerna ges förutsättningar för sin verksamhet genom lämplig reglering.</p> <p>Staten är en stor ägare av bredbandsnät och en betydande aktör på marknaden inte minst genom Banverket, Teracom AB och Affärsverket svenska kraftnät. Exempelvis ägdes 15- 20 procent av fiberinfrastrukturen i landet år 2008 av statliga myndigheter och bolag.</p> <p>Huvudprincipen är att offentliga aktörer inte ska bedriva kommersiell verksamhet i konkurrens med privata aktörer. I vissa fall kan dock det offentliga inslaget vara berättigat, t.ex. då allmänna intressen inte kan tillgodoses av marknadens aktörer. Offentliga aktörer bör i dessa fall agera så neutralt som möjligt och bidra till att de som säljer bredbandstjänster i ett senare förädlingsled får tillgång till fibernätet. Det innebär att bredbandsnäten ska vara tillgängliga för alla operatörer på marknaden och på konkurrensneutrala och icke- diskriminerande villkor. De tjänster som i första hand bör erbjudas är oförädlade grossisttjänster, såsom kanalisation och svart fiber, men i stomnäten kan även kapacitetstjänster vara ett alternativ. Då kan offentliga aktörers bredbandsnät bidra till ökade förutsättningar för konkurrens, vilket i slutändan kommer hushåll och företag till godo genom fler och bättre tjänster samt lägre priser.</p> <p>Behovet av utredning</p> <p>Eftersom Banverket ICT säljer elektroniska kommunikationstjänster på en konkurrensutsatt marknad är det viktigt att verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att det skapas så lika förutsättningar som möjligt mellan aktörerna på marknaden. När en konkurrensutsatt verksamhet bedrivs inom en myndighet som även ansvarar för beställarfunktionen finns alltid en risk att offentliga och privata säljare agerar utifrån olika villkor och att konkurrensneutralitet därför inte kan upprätthållas. Bland annat finns det ofta starka historiska band och upparbetade kontakter mellan den konkurrensutsatta verksamheten och myndighetsdelen. De finansiella villkoren och den affärsmässiga risken är dessutom ofta mindre hos en offentlig aktör. Andra leverantörer kan misstänka att det sker en korssubventionering där den konkurrensutsatta verksamheten får medel eller förmåner från den verksamhet som inte är konkurrensutsatt.</p> <p>Banverket äger och förvaltar ett rikstäckande fiberbaserat stomnät. En effektiv användning av det nätet kan bidra till ökade förutsättningar för konkurrens på marknaden för elektronisk kommunikation och till ökad tillgång till bredband i hela landet.</p> <p>Trafikverksutredningen föreslog i betänkandet Effektiva transporter och samhällsbyggande (SOU 2009:31) att Statskontoret skulle ges i uppdrag att utreda hur kvaliteten och omfattningen av Banverkets behov av teletjänster kan säkerställas vid en separering av Banverket ICT från övriga Banverket.</p> <p>Mot denna bakgrund finns det anledning att se över hur Banverkets behov av elektroniska kommunikationstjänster kan säkerställas vid en eventuell separation av hela eller delar av Banverket ICT från övriga Banverket.</p> <p>Efter denna översyn kommer regeringen att ta ställning till tilläggsdirektiv i fråga om förutsättningar att ombilda Banverket ICT till annan verksamhetsform inklusive fördelar och nackdelar utifrån ett konkurrensperspektiv samt hur en eventuell ombildning av Banverket ICT kan bidra till ökad tillgänglighet till elektronisk kommunikation med hög överföringshastighet.</p> <h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2> <p>En särskild utredare ska analysera och föreslå hur Banverkets behov av elektroniska kommunikationstjänster kan säkerställas med bibehållen driftsäkerhet vid en separation av hela eller delar av Banverkets enhet Banverket ICT från övriga Banverket. I analysen ska utredaren även beakta de ekonomiska konsekvenserna för Banverket. Utredaren ska vidare göra en analys av Banverkets fibernät ur ett ägarperspektiv. Analysen ska omfatta en beskrivning av fördelar och nackdelar ur Banverkets perspektiv med att ägarskapet för fibernät ligger inom Banverket alternativt inom annan statlig myndighet eller statligt ägt bolag. Utredaren ska tillgodogöra sig erfarenheter från andra länder när det gäller organisatoriska lösningar för den typ av verksamhet som ICT bedriver.</p> <p>Utredaren ska särskilt:</p> <p>o utifrån Banverkets behov av elektroniska kommunikationstjänster med bibehållen driftsäkerhet genomföra en marknadsanalys som visar vilka alternativa aktörer som kan eller skulle kunna tillhandahålla motsvarande tjänster som Banverket ICT - i dag och i framtiden - samt på vilket sätt Banverkets behov kan säkerställas vid en separation av Banverket ICT från övriga Banverket,</p> <p>o i denna marknadsanalys bl.a. beskriva och granska konsekvenser av att det fiberoptiska nätet är integrerat med Banverkets övriga anläggningar, främst spåranläggningen, när det gäller åtkomst till järnvägsanläggningen,</p> <p>o analysera och bedöma konsekvenser för järnvägsnätets driftsäkerhet inklusive dess elförsörjning vid en förändrad verksamhetsform eller upphandling av elektroniska kommunikationstjänster,</p> <p>o i utredningens analyser och förslag identifiera eventuella legala möjligheter eller restriktioner, t.ex. inom ramen för EU:s statsstödsregler, lagen <a href="https://lagen.nu/2007:1091">(2007:1091)</a> om offentlig upphandling samt lagen <a href="https://lagen.nu/2007:1092">(2007:1092)</a> om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster.</p> <h2 id="redovisning">Samråd och redovisning av uppdraget</h2> <p>Utredaren ska fram till den 31 mars 2009 bedriva sitt arbete i nära samarbete med Banverket och därefter med Trafikverket. Utredaren ska samråda med Post- och telestyrelsen och Konkurrensverket.</p> <p>Utredaren ska vidare samråda med utredningen om inrättande av den nya myndigheten Trafikverket (dir. 2009:75).</p> <p>Utredaren ska löpande informera Regeringskansliet (Näringsdepartementet) om arbetet.</p> <p>Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2010.</p> <p> (Näringsdepartementet) </p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2008:140/ 2008-12-11T12:00:00+01:00 2008-12-11T12:00:00+01:00 2008:140 Tilläggsdirektiv till Transportstyrelseutredningen (N 2007:05) Näringsdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 11 december 2008</p> <p>Sammanfattning av tilläggsuppdraget</p> <p>Den särskilda utredaren ska, med vissa ändringar av sitt nuvarande uppdrag, genomföra de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten Transportstyrelsen ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2009.</p> <h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2> <p>Regeringen beslutade den 19 juli 2007 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att förbereda och genomföra bildandet av en trafikinspektionsorganisation (dir. 2007:105). Den 14 februari 2008 redovisade utredningen, som antagit namnet Transportstyrelseutredningen, ett delbetänkande med underlag för beslut om att inrätta en ny myndighet i enlighet med regeringens intentioner (Trafikinspektionen - En myndighet för all trafik, SOU 2008:9). Den 2 maj 2008 redovisade utredningen sitt huvudbetänkande med fördjupade förslag och förslag till författningstexter med anledning av den nya myndighetens inrättande (Transportinspektionen - ansvarslag för vägtrafiken m.m., SOU 2008:44).</p> <p>Den 29 april 2008 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2008:45). Regeringens beslut innebar bland annat att den nya myndighetens namn ska vara Transportstyrelsen och att myndigheten ska inleda sin verksamhet den 1 januari 2009. Av beslutet framgår även vilka verksamheter som ska ingå i myndigheten.</p> <p>Skälen för att komplettera och ändra utredarens nuvarande uppdrag</p> <p>Svenska nationella ambulansflyget</p> <p>I tilläggsdirektivet den 29 april 2008 gavs utredaren i uppdrag att analysera och föreslå huvudmannaskap för Svenska nationella ambulansflyget (SNAM). I en promemoria den 10 oktober 2008 (N2008/3588/TR) redovisade utredningen ett förslag som innebar att Luftfartsstyrelsens ansvar för SNAM skulle föras över till Myndigheten för säkerhet och beredskap (MSB) som inrättas den 1 januari 2009. Utredningen framförde dock att man inte var främmande för ett senare datum för överföring av ansvaret för SNAM till en annan myndighet eller ett annat organ för det fall att regeringen anser att Helikopterutredningens (Fö 2007:05) förslag bör inväntas innan ett slutligt ställningstagande.</p> <p>Regeringens bedömning är att Transportstyrelsen generellt sett inte bör ha uppgifter av den operativa karaktär som ansvaret för SNAM innebär. Samtidigt är det regeringens uppfattning att Helikopterutredningens förslag bör analyseras innan regeringen tar ställning i frågan. Av det skälet bör SNAM föras över från Luftfartsstyrelsen till Transportstyrelsen den 1 januari 2009.</p> <p>Transport av farligt gods</p> <p>I direktiven den 29 april gavs utredaren även i uppdrag att, i samråd med MSB-kommittén (Fö 2008:03), lämna förslag på den mest ändamålsenliga organisatoriska hemvisten för de uppgifter inom området landtransport av farligt gods som inte är relaterade till expertområdet farliga ämnen. I sin promemoria den 14 oktober redovisade Transportstyrelseutredningen ett förslag i fråga om farligt gods som tagits fram i samråd med MSB-kommittén. Förslaget innebär att frågor om transport av farligt gods liksom i dag ska åvila flera myndigheter. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Transportstyrelsen kommer att ha särskilt framträdande roller på området. MSB ska vara expertmyndighet när det gäller farliga ämnen och föreskrivande myndighet för transporter av farligt gods på väg och järnväg medan Transportstyrelsen ska ha motsvarande funktion för transporter till sjöss och i luften.</p> <p>Regeringens bedömning är att Transportstyrelseutredningens och MSB-kommitténs förslag till ansvarsfördelning bör genomföras.</p> <p>Vägverkets system för rapportering och registrering av olyckor</p> <p>I sitt delbetänkande (SOU 2008:9) lämnade Transportstyrelseutredningen inget definitivt förslag till organisatorisk hemvist för Vägverkets system för rapportering och registrering av olyckor (STRADA). STRADA ingick inte heller i den uppräkning av verksamheter som enligt tilläggsdirektiven den 29 april 2008 ska föras över till Transportstyrelsen. I sitt huvudbetänkande (SOU 2008:44) tog dock utredningen ställning för att även STRADA ska föras över till Transportstyrelsen.</p> <p>Regeringens bedömning är att STRADA bör föras över till Transportstyrelsen den 1 januari 2009. Det kan dock finnas skäl att överväga en annan organisatorisk hemvist för STRADA i framtiden.</p> <p>Föreskriftsansvar enligt vägkungörelsen m.m.</p> <p>Enligt regeringens beslut om tilläggsdirektiv den 29 april 2008 ska Vägverkets ansvar att meddela vissa föreskrifter enligt vägkungörelsen <a href="https://lagen.nu/1971:954">(1971:954)</a> liksom Vägverkets bemyndigande att meddela föreskrifter enligt förordningen <a href="https://lagen.nu/1994:1215">(1994:1215)</a> om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. föras över till Transportstyrelsen. Detsamma gäller Banverkets ansvar för att meddela föreskrifter om de uppgifter som ska lämnas av den som bedriver verksamhet enligt järnvägslagen <a href="https://lagen.nu/2004:519">(2004:519)</a> samt om genomförande av förstudie och järnvägsutredning enligt förordningen <a href="https://lagen.nu/1995:1652">(1995:1652)</a> om byggande av järnväg.</p> <p>Ovan nämnda funktioner har anknytning till utformningen av den fysiska planeringsprocessen för transportinfrastrukturinvesteringar. Mot bakgrund av att regeringen i propositionen Framtidens resor och transporter (prop. 2008/09:35) har aviserat en avsikt att initiera en översyn av planeringsprocessen, finns det skäl att avvakta med beslutet att föra över dessa funktioner till Transportstyrelsen.</p> <p>Ett annat skäl att avvakta med ovan nämnda förändringar följer av att riksdagen den 27 november 2008 har beslutat att, i enlighet med regeringens förslag, ombilda delar av Vägverkets och Banverkets verksamheter till bolag (prop. 2008/09:23, 2008/09:TU4, rskr. 2008/09:76). Beslutet innebär bland annat att Vägverkets produktionsenhet blir självständigt bolag 2009 vilket i sin tur kommer att innebära att Vägverket får ett mer renodlat beställaruppdrag än tidigare. Vägverkets beställarfunktion har ett samband med funktionen att meddela föreskrifter om genomförande av förstudie och vägutredning genom att den kompetens som krävs för att upprätthålla dessa båda funktioner är snarlik.</p> <p>Det är regeringens bedömning att den pågående processen ger skäl att ytterligare belysa konsekvenserna av förändringar som kan innebära en negativ påverkan på Vägverkets förmåga att vara en god beställare. Samtidigt är det viktigt att understryka att det är regeringens utgångspunkt att ansvaret för all regelgivning inom transportområdet ska föras till Transportstyrelsen. Regeringen avser således att återkomma i frågan.</p> <p>Transportstyrelsen</p> <p>Regeringens tilläggsdirektiv den 29 april 2008 ändras genom att följande verksamheter ska kvarstå i nuvarande myndigheter: * Vägverkets ansvar att meddela föreskrifter om genomförande av förstudie och vägutredning samt övriga bemyndiganden enligt vägkungörelsen <a href="https://lagen.nu/1971:954">(1971:954)</a> som har anknytning till byggande av väg, * Vägverkets bemyndigande att meddela föreskrifter enligt förordningen <a href="https://lagen.nu/1994:1215">(1994:1215)</a> om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. * Banverkets ansvar för att meddela föreskrifter om de uppgifter som ska lämnas av den som bedriver verksamhet enligt järnvägslagen <a href="https://lagen.nu/2004:519">(2004:519)</a> och om genomförande av förstudie och järnvägsutredning enligt förordningen <a href="https://lagen.nu/1995:1652">(1995:1652)</a> om byggande av järnväg.</p> <p>Utöver vad regeringen beslutade den 29 april 2008 ska följande verksamheter föras över till Transportstyrelsen den 1 januari 2009: * Svenska Nationella Ambulansflyget (SNAM) * Informationssystemet om skador och olyckor inom vägtransportsystemet, Swedish Traffic Accident Data Acquisition (STRADA).</p> <p>Vidare ska Transportstyrelsen vara expertmyndighet i fråga om transport av farligt gods när det gäller infrastruktur, fordon, transportmedel och för andra frågor som direkt rör de olika trafikslagen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska vara expertmyndighet när det gäller farliga ämnen och föreskrivande myndighet för transporter av farligt gods på väg och järnväg medan Transportstyrelsen ska ha motsvarande funktion för transporter till sjöss och i luften.</p> <p>Uppdragets genomförande och tidsplan</p> <p>Utredaren ska vidta de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2009.</p> <p> (Näringsdepartementet) </p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2008:45/ 2008-04-29T12:00:00+01:00 2008-04-29T12:00:00+01:00 2008:45 Tilläggsdirektiv till Transportstyrelseutredningen (N 2007:05) Näringsdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 29 april 2008</p> <p>Sammanfattning av tilläggsuppdraget</p> <p>Den särskilde utredaren ska, utöver nuvarande uppdrag, genomföra de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2009.</p> <p>Därutöver ska utredaren också lämna förslag på den mest ändamålsenliga organisatoriska hemvisten för de uppgifter inom området landtransport av farligt gods som inte är relaterade till expertområdet farliga ämnen och analysera och föreslå huvudmannaskap för det Svenska Nationella Ambulansflyget (SNAM).</p> <h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2> <p>Regeringen beslutade den 19 juli 2007 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att förbereda och genomföra bildandet av en trafikinspektionsorganisation (dir. 2007:105). Utredarens arbete ska genomföras i två etapper, en analysfas och en genomförandefas. Den 14 februari 2008 överlämnade utredaren delbetänkandet Transportinspektionen - En myndighet för all trafik (SOU 2008:9) som innehåller analys och förslag till vilka verksamheter som ska föras över till den nya myndigheten, dess ansvarsområden, ansvar för arbetet i internationella organisationer och inom EU, finansieringsform och lokalisering. Delbetänkandet har remissbehandlats och synpunkter på betänkandet finns samlade i promemorian Remissammanställning: Transportinspektionen - En myndighet för all trafik (SOU 2008:9) (dnr N2008/854/TR). Senast den 2 maj 2008 ska utredaren lämna huvudbetänkande och redovisa erforderliga författningsändringar. Under den andra etappen ska åtgärder genomföras som krävs för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2009.</p> <p>Den nya myndigheten</p> <p>Den nya myndighetens namn ska vara Transportstyrelsen och dess huvudkontor lokaliseras till Norrköping.</p> <p>Myndighetens kärnverksamhet ska vara normgivning, tillståndsgivning och tillsyn inom transportområdet och bland annat omfatta krav på infrastruktur, fordon och fartyg, krav på organisationer och individer som ska verka i systemet, villkor för marknadstillträde, nyttjande av infrastruktur och andra funktioner, marknads- och konkurrensövervakning samt villkor för resenärer och de som köper godstransporttjänster. Myndigheten ska ha ansvar för de register som behövs för att utöva kärnverksamheten och svara för omvärldsbevakning, statistik och verksamhetsnära forskning som stödjer och följer upp kärnverksamheten. Myndigheten ska, inom sitt ansvarsområde, verka för att transportpolitikens mål uppnås.</p> <p>Myndigheten ska upprätthålla en god service gentemot medborgarna där möjligheten till lokal närvaro genom servicekontor eller dylikt kan övervägas.</p> <p>Myndigheten övertar Luftfartsstyrelsens, Sjöfartsverkets och Banverkets finansieringsansvar för Statens haverikommissions verksamhet. Myndigheten ska kunna utföra utredningar av olyckor och tillbud som inte utförs av Statens haverikommission och tills vidare ha ett ansvar för krisberedskap för flyg inom samverkansområdena Skydd, undsättning och vård samt Transporter.</p> <p>Myndigheten ska, efter samråd med berörda myndigheter och inom sitt ansvarsområde, företräda Sverige i internationella organisationer och inom EU där regelutveckling inom myndighetens ansvarsområde sker. Myndigheten ska fullgöra de uppgifter som Sverige i egenskap av medlemsstat har ålagts enligt relevanta EG-rättsakter och som inte på annat sätt fullgörs genom lag eller förordning. Myndigheten får överlägga med transportmyndigheter i andra länder och handlägga internationella ärenden inom sitt ansvarsområde. Myndigheten ska initiera behövliga ändringar i det svenska eller internationella regelverket.</p> <p>De verksamheter som ska föras över till den nya myndigheten den 1 januari 2009 är: - verksamheten vid Luftfartsstyrelsen med undantag för ansvaret för det Svenska Nationella Ambulansflyget (SNAM), - Vägverkets verksamhet vid Vägtrafikinspektionen, Trafikregistret, del av Förarenheten (normering och tillsyn), sektion Körkort, sektion Fordon, huvuddelen av sektion Trafik (förvaltning, utveckling och tillämpning av föreskrifter m.m.), del av sektion Miljö (förvaltning, utveckling och tillämpning av miljörelaterade föreskrifter m.m.), mindre del av sektion Bro- och tunnelteknik (föreskrifter om tekniska egenskapskrav för byggnadsverk), en del av verksamheten trafiksäkerhetsanalys (bland annat statistik över och analys av trafikolyckor), administrationen av den rikstäckande databasen för trafikföreskrifter (RDT), del av verksamheten vid sektion Förvaltningsrätt (förvaltningsjuridiskt expertstöd), del av avdelning Informationsteknik, del av övriga funktioner inom Vägverket Support som är hänförliga till den föreslagna verksamheten vid den nya myndigheten, ansvaret för att meddela föreskrifter om genomförande av förstudie och vägutredning samt övriga bemyndiganden enligt vägkungörelsen <a href="https://lagen.nu/1971:954">(1971:954)</a> som har anknytning till byggande av väg förutom vad avser arbetsplan för förberedande granskning, liksom Vägverkets bemyndigande att meddela föreskrifter enligt förordningen <a href="https://lagen.nu/1994:1215">(1994:1215)</a> om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m., - verksamheten vid Järnvägsstyrelsen, - Banverkets ansvar för att meddela föreskrifter om de uppgifter som ska lämnas av den som bedriver verksamhet enligt järnvägslagen <a href="https://lagen.nu/2004:519">(2004:519)</a> och om genomförande av förstudie och järnvägsutredning enligt förordningen <a href="https://lagen.nu/1995:1652">(1995:1652)</a> om byggande av järnväg, - Sjöfartsverkets verksamhet vid Sjöfartsinspektionen, Sjöfartsregistret och verksamhet som rör hanteringen av kustfartstillstånd, - Tullverkets verksamhet som avser internationella trafiktillstånd och - Boverkets verksamhet att meddela föreskrifter om vägtunnlar enligt förordningen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. och enligt förordningen <a href="https://lagen.nu/2006:421">(2006:421)</a> om säkerhet i vägtunnlar och - länsstyrelsernas uppgift som tunnelmyndighet enligt förordningen om säkerhet i vägtunnlar.</p> <p>Den verksamhet som ska föras över till den nya myndigheten den 1 januari 2010 är: - länsstyrelsernas uppgifter inom körkorts- och yrkestrafikområdet.</p> <p>Utgångspunkten är att den nya myndigheten huvudsakligen ska finansieras via avgifter från och med den 1 januari 2010.</p> <p>Visst utredningsarbete m.m.</p> <p>Utredaren ska, i samråd med utredningen En ny myndighet med ansvar för frågor om samhällets krisberedskap och säkerhet (Fö 2008:03), lämna förslag på den mest ändamålsenliga organisatoriska hemvisten för de uppgifter inom området landtransport av farligt gods som inte är relaterade till expertområdet farliga ämnen.</p> <p>Utredaren ska, i samråd med Helikopterutredningen (Fö 2007:05), analysera och föreslå huvudmannaskap för det Svenska Nationella Ambulansflyget (SNAM).</p> <p>Utredaren ska samråda med utredningen om myndighetssamverkan vid lokala servicekontor (dir. 2007:68).</p> <p>Uppdragets genomförande och tidplan</p> <p>Utredaren ska vidta de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2009. Regeringen avser ge ytterligare direktiv om genomförandet av den nya myndigheten.</p> <p>Senast den 2 juni 2008 ska utredaren till regeringen lämna förslag till - anslag och avgifter för år 2009.</p> <p>Senast den 13 oktober 2008 ska utredaren till regeringen lämna förslag till - förordning med instruktion för myndigheten och ytterligare eventuella erforderliga författningar, - verksamhetsmål, - finansieringsform m.m. som ska gälla från och med den 1 januari 2010 med tillhörande författningsändringar där det ska framgå vilka verksamheter som ska finansieras med avgifter och vilka principer som ska styra valet av finansieringsform, - budgetunderlag för 2010-2012.</p> <p>Slutrapport, inklusive resultat av utredningsarbetet, ska lämnas till regeringen senast den 31 december 2008.</p> <p> (Näringsdepartementet) </p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2007:171/ 2007-12-13T12:00:00+01:00 2007-12-13T12:00:00+01:00 2007:171 Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientsäkerhet och tillsyn, m.m. (S 2007:06) Socialdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 2007</p> <h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2> <p>Regeringen beslutade den 19 april 2007 direktiv till utredningen om Patientsäkerhet och tillsyn m.m. S 2007:06 (dir. 2007:57). Utredningen har tagit namnet Patientsäkerhetsutredningen.</p> <p>Socialstyrelsens förslag om ändrad Lex Maria</p> <p>Socialstyrelsen överlämnade i februari 2006 ett förslag om ett förändrat Lex Maria-system till regeringen (dnr S2006/1437/HS). Rapporten innehöll bl.a. förslag om att avvikelserapporteringssystemet bör förstärkas genom att det ställs krav på att all rapportering om avvikelser ska ske inom sju dagar från att det inträffade blivit känt.</p> <p>För att stimulera rapporteringsviljan hos vårdpersonalen föreslog Socialstyrelsen också att lagen <a href="https://lagen.nu/1998:531">(1998:531)</a> om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) ändras så att Socialstyrelsen inte behöver föra disciplinärenden vidare till HSAN när avvikelseanmälan skett inom föreskriven tid.</p> <p>Skrivelsen har remitterats. Ett antal remissinstanser har varit tveksamma till Socialstyrelsens förslag och i stället påtalat behovet av att se över bestämmelserna om Lex Maria i ett större sammanhang och då tillsammans med hela påföljdssystemet inom hälso- och sjukvården.</p> <p>Utdrag ur belastningsregistret vid prövning av lämplighet för legitimation</p> <p>I lagen <a href="https://lagen.nu/1998:620">(1998:620)</a> om belastningsregister anges för vilka ändamål registret ska föras. Enligt 2 § första stycket 4 ska belastningsregistret föras för att ge information om sådana belastningsuppgifter som behövs i verksamhet hos polismyndigheter och andra myndigheter vid sådan lämplighetsprövning, tillståndsprövning eller annan prövning som anges i författning.</p> <p>I 6 § första stycket 4 anges att personuppgifter ur belastningsregistret ska lämnas ut om det begärs av myndighet i övrigt i den utsträckning regeringen för vissa slag av ärenden föreskriver det eller för ett särskilt fall ger tillstånd till det.</p> <p>Regeringen har i förordningen <a href="https://lagen.nu/1999:1134">(1999:1134)</a> om belastningsregister beslutat vilka myndigheter som har rätt att få uppgifter ur belastningsregistret. Enligt 10 § ska bl.a. Vägverket ha sådan rätt i fråga om den som myndigheten vid lämplighetsprövning enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1998:493">(1998:493)</a> om trafikskolor och förordningen <a href="https://lagen.nu/1998:978">(1998:978)</a> om trafikskolor överväger att ge tillstånd eller godkänna samt i ärenden om körkortstillstånd, körkort, traktorkort, taxiförarlegitimation, tillstånd till yrkesmässig trafik, biluthyrning och transporttillstånd, i fråga om den som ärendet gäller.</p> <p>Enligt 11 § har bl.a. Järnvägsstyrelsen rätt att få ut uppgifter ur belastningsregistret om brott som föranlett någon annan påföljd än penningböter, i fråga om den som myndigheten vid lämplighetsprövning enligt 4 § lagen <a href="https://lagen.nu/1990:1157">(1990:1157)</a> om säkerhet vid tunnelbana och spårväg eller 3 kap. 2-4, 6 och 8 §§ järnvägslagen <a href="https://lagen.nu/2004:519">(2004:519)</a> överväger att ge tillstånd.</p> <p>Socialstyrelsen prövar ärenden om legitimation för yrken inom hälso- och sjukvården. Enligt 3 kap. 2 § LYHS ska den som avlagt angiven högskoleexamen eller som har gått igenom utbildning och som, i förekommande fall, fullgjort praktisk tjänstgöring, efter ansökan få legitimation för yrket. Enligt bestämmelsens andra stycke får dock legitimation inte meddelas om förhållandena är sådana att legitimationen skulle ha återkallats om sökanden hade varit legitimerad.</p> <p>En prövning i varje enskilt fall måste således göras för att utröna om förutsättningarna är sådana som beskrivs i 3 kap. 2 § andra stycket LYHS. Socialstyrelsen har i dag inte rätt att få uppgifter ur belastningsregistret för denna prövning.</p> <h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2> <p>Utredaren ska beakta Socialstyrelsens förslag och remissinstansernas yttranden om ändrade Lex Maria- bestämmelser inom ramen för den generella översyn av lagstiftningen på området som beslutades i dir. 2007:57 samt överväga i vad mån förslagen bör föranleda författningsändringar.</p> <p>Utredaren ska också se över behovet och lämpligheten av att i förordningen <a href="https://lagen.nu/1999:1134">(1999:1134)</a> om belastningsregister ge Socialstyrelsen möjlighet att få uppgifter ur belastningsregistret i ärenden där Socialstyrelsen ska göra en lämplighetsprövning vid beslut om legitimation för yrke inom hälso- och sjukvården och föreslå de författningsändringar eller andra åtgärder som är nödvändiga för att möta detta behov.</p> <h2 id="redovisning">Redovisning av uppdraget</h2> <p>Utredaren ska redovisa tilläggsuppdraget senast den 31 december 2008.</p> <p> (Socialdepartementet) </p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2007:145/ 2007-11-08T12:00:00+01:00 2007-11-08T12:00:00+01:00 2007:145 Ökad konkurrens på marknaden för persontransport på järnväg Näringsdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 8 november 2007.</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2> <p>En utredare får i uppdrag att föreslå</p> <p>- åtgärder som skapar förutsättningar för konkurrens på den kommersiella marknaden för persontrafik på järnväg och som tillgodoser samhällets och resenärernas krav på effektivitet och kvalitet m.m.,</p> <p>- principer, kriterier och process för en effektiv reglering av konkurrens och samverkan mellan kommersiell och upphandlad persontrafik på järnväg,</p> <p>- de förändringar av lagstiftningen som följer av egna förslag, EG:s direktiv om öppning av marknaden för internationell persontrafik på järnväg samt EG:s förordning om tågpassagerares rättigheter och skyldigheter,</p> <p>- lämpliga metoder och ansvar för uppföljning och utvärdering av marknadens utveckling efter ett genomförande av förslagen,</p> <p>- en övergripande plan för genomförande av sina förslag.</p> <p>Utredaren ska vidare analysera förslagens konsekvenser, inklusive omställningseffekter och i förekommande fall föreslå finansiering. Utredaren ska överväga om förslagen kräver förändringar av de statliga myndigheternas eller trafikhuvudmännens ansvar och uppgifter.</p> <p>Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 oktober 2008.</p> <p>Politiska utgångspunkter</p> <p>En ökad konkurrens på en väl fungerande marknad för persontransport på järnväg bidrar till att tillgodose resenärernas och samhällets krav på ett attraktivt, effektivt och långsiktigt hållbart trafikutbud av god kvalitet. Det bidrar i sin tur till ökat resande på järnväg till förmån för tillväxt, sysselsättning, regional utveckling, tillgänglighet och miljö.</p> <p>Godstrafiken på järnväg har avreglerats, vilket har medfört att fler tågoperatörer kunnat komma in på marknaden. På persontrafiksidan har det gått långsammare att öppna marknaden. Det har dock skett en utveckling mot fler operatörer i den upphandlade trafiken. Regeringen ser positivt på detta och anser att det långsiktiga målet bör vara en öppen och väl fungerande marknad för all persontrafik på järnväg. Det förutsätter en avveckling av SJ AB:s exklusiva trafikeringsrätt.</p> <p>I budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1) uttalade regeringen att det långsiktiga målet bör vara en avreglerad persontrafikmarknad. För att öka järnvägstrafikens konkurrenskraft är det nödvändigt att höja dess kvalitet och tillgänglighet. Samordnade system för biljettbokning och information liksom attraktiva och tillgängliga bytespunkter lyfts också fram.</p> <p>I budgetpropositionen för 2008 (prop. 2007/08:1) aviserade regeringen detta utredningsuppdrag liksom ambitionen att återkomma till riksdagen med förslag till ny lagstiftning under riksmötet 2008/09. I propositionen uttalades även att ett ytterligare stärkt lokalt och regionalt inflytande och ansvarstagande över transportsystemet är eftersträvansvärt och betydelsefullt för väl fungerande kommunikationer över hela landet.</p> <p>Den svenska marknaden för persontrafik på järnväg består i huvudsak av den interregionala s.k. kommersiella marknaden där SJ AB har en exklusiv trafikeringsrätt, samt av den lokala/regionala marknaden där trafiken upphandlas av trafikhuvudmännen i länen under konkurrens mellan anbudsgivande operatörer. Dessa marknader är i huvudsak komplementära, men även överlappande inom länen.</p> <p>Det är angeläget att öka konkurrensen på marknaden för persontrafik på järnväg för att tillgodogöra sig den dynamik och utveckling som kännetecknar en väl fungerande marknad. Förändrade pendlingsmönster och ökad samverkan mellan närliggande regioner, dvs. regionförstoring, kräver att även de regionala trafiksystemen utvecklas och anpassas till dessa förändringar. Båda marknadsmodellerna bör därför ges förutsättningar och utrymme att utnyttja sina möjligheter till utveckling, både var för sig och i samverkan med varandra.</p> <p>Samverkan mellan kommersiell och upphandlad trafik utövas regelmässigt inom de flesta län. Det finns även utvecklings- och samverkansmöjligheter mellan upphandlad och kommersiell trafik vid ett utökat regionalt engagemang i storregionala tågsystem, t.ex. där dessa kan fungera som matarsystem till snabbtågstrafiken.</p> <p>Man kan dock inte utesluta att det i vissa fall kan uppstå en sådan konkurrens om resenärerna mellan kommersiell och upphandlad trafik att förutsättningarna för att bedriva kommersiell trafik försämras. Det har sin grund i att den ena modellen kännetecknas av att offentliga organ delvis skapar sin marknad via skattemedel, medan den andra modellen bygger på att kommersiella aktörer finansierar sin verksamhet via biljettintäkter.</p> <p>En utgångspunkt bör vara att det inte ska förekomma några monopol vare sig på operatörs- eller organisatörsnivå. En annan bör vara att upphandlad trafik inte ska tillåtas konkurrera ut kommersiell trafik om det inte kan påvisas att detta leder till ökad samhällsnytta.</p> <p>Det är därför angeläget att formulera principer, kriterier och process för effektiv reglering av gränssnittet mellan de två modellerna, deras utbredning och inbördes förhållande, så att bägge ges goda utvecklingsförutsättningar och att resenärernas nytta av utbudet blir så stort som möjligt. En ny effektiv reglering kräver sannolikt också förändringar i en del statliga myndigheters ansvar och uppgifter.</p> <p>Tidigare utredningar</p> <p>Konkurrens på järnvägsområdet har behandlats av flera utredningar.</p> <p>I Järnvägsutredningens huvudbetänkande Järnväg för resenärer och gods (SOU 2003:104) föreslogs en blandad modell, där en ökad konkurrens om resenärerna kombineras med ett utbud som garanteras och styrs av samhället. Utredningen föreslog att licensierade järnvägsföretag skulle få bedriva kommersiell persontrafik i konkurrens över hela järnvägsnätet och att operatörs- eller organisatörsmonopol inte skulle tillåtas. Vidare föreslogs att rätten att organisera linjebunden persontrafik ska regleras via ett tillståndsförfarande. En trafikutövare som anser sig lida skada av att ny trafik etableras ska kunna påkalla s.k. skadlighetsprövning.</p> <p>Utredaren föreslog vidare att fordon bör tillhandahållas under likvärdiga villkor till alla operatörer på en successivt utvecklad marknad för nya och gamla fordon. Utredaren föreslog också att etablering av fordonsbolag med uppgift att tillhandahålla fordon och service bör uppmuntras och att fordonen bör utgöra ett konkurrensmedel gentemot resenärerna. För att stärka resenärens ställning och för att marknadsöppningen inte ska motverkas av att resenären möts av ett svåröverskådligt och splittrat utbud föreslogs en trafikslagsövergripande resevillkorslag. En sådan lag skulle garantera resenären lättillgänglig information om trafiken samt rätt till ersättning till följd av brister i kvaliteten. På uppdrag av Järnvägsutredningen gjorde Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) en prognos över den företagsekonomiska utvecklingen av persontransportmarknaden på järnväg. Tre stråk bedömdes lönsamma 2010, nämligen Stockholm-Göteborg, Stockholm-Malmö samt Stockholm-Sundsvall.</p> <p>I Regelutredningens betänkande Liberalisering, reglering och marknader (SOU 2005:4) föreslogs bl.a. att SJ AB:s ensamrätt till lönsam persontrafik bör preciseras och villkoras och att kopplingen mellan investeringar och trafik bör stärkas. Ekonomiska incitament föreslås ingå i avtal som tecknas mellan Banverket och operatörerna.</p> <p>I samband med arbetet med propositionen Moderna transporter (prop. 2005/06:160) gavs en utredare i uppdrag att utarbeta förslag till förändring av villkor för tillträde till marknaden för persontransport på järnväg. I rapporten Vem får köra var? (N2004/10080/TR) uttalade utredaren att det är för tidigt att släppa marknaden helt fri, eftersom funktioner som fordonsförsörjning och kriterier för prioritering vid fördelning av infrastrukturkapacitet inte var klara och att en konkurrens på lika villkor på nationella och internationella marknader måste säkerställas.</p> <p>Utredaren föreslog att marknaden skulle öppnas stegvis med sikte på att öppna den svenska marknaden för konkurrens på spåret 2010, i samband med öppningen av marknaden för internationell persontrafik på järnväg inom EU. Som ett steg på vägen föreslogs att charter- och nattågsmarknaden skulle öppnas för konkurrens.</p> <p>Utredaren anförde att en högre grad av förutsägbarhet och stabilitet bör skapas på de delmarknader som i dag trafikeras av SJ AB och att det är orimligt med ensamrätt utan krav kopplade till de transportpolitiska målen. Rikstrafiken föreslogs få i uppdrag att träffa en trafikeringsöverenskommelse med SJ AB om ett basutbud av långväga trafik, i samråd med regionala intressenter. Som motprestation skulle SJ AB få behålla sin ensamrätt till dess marknaden öppnades för konkurrens.</p> <p>Trafikhuvudmännen ansågs kunna ta ett ökat ansvar för sådan järnvägstrafik över länsgräns som tillgodoser daglig arbetspendling inom storregionala arbetsmarknadsregioner. Utredaren föreslog en segmentering av marknaderna för daglig storregional arbetspendling och långväga resande. Utredaren föreslog ett tillståndsförfarande för trafik över mer än en länsgräns och att kriterier skulle utformas som förhindrar att storregional trafik i för hög grad konkurrerar med långväga kommersiell trafik. En samordning med SJ AB:s och Rikstrafikens trafik ska vara ett villkor för att tillstånd ska ges.</p> <p>Regeringen uppdrog åt Boston Consulting Group att utreda effekterna på SJ AB av förslagen ovan. Man drog slutsatsen att SJ AB:s ekonomi skulle påverkas kraftigt om trafikhuvudmännen gavs generellt tillstånd att trafikera över mer än en länsgräns. En trafikeringsöverenskommelse med Rikstrafiken, respektive en avreglering av charter- och nattågstrafik, bedömdes få mindre betydelse.</p> <p>Riksdagen beslutade om avreglering av charter- och natttågstrafiken 2006. Avregleringen trädde i kraft den 30 april 2007 via en ändring i järnvägsförordningen <a href="https://lagen.nu/2004:526">(2004:526)</a>. Kommersiella operatörer kan nu konkurrera på denna marknad på hela järnvägsnätet.</p> <p>Aktuell regional utveckling</p> <p>Allt fler kommunala och regionala aktörer efterfrågar gemensam trafikeringsrätt för tågtrafik som samordnas över flera län. Aktuella just nu är trafik i Norrland, runt Öresund samt trafiken i Mälardalen. Regeringen får i dag med stöd i järnvägsförordningen <a href="https://lagen.nu/2004:519">(2004:519)</a> besluta att en trafikhuvudman får utföra och organisera persontrafik även i angränsande län. Regeringen får också besluta att ge trafikhuvudmän i olika län som samverkar gemensam rätt att utföra och organisera persontrafik.</p> <p>Trafikhuvudmän m.fl. i intresseföreningen Norrtåg har ansökt om att få ta över och samordna all dagtågstrafik i Norrland, inklusive trafik från Norrland till Stockholm. I propositionen Moderna transporter (prop. 2005/06:160) föreslogs i stället att trafikhuvudmännen skulle erbjudas att ta över ansvaret för all persontrafik på järnväg norr och väster om Sundsvall. Rikstrafiken har utrett villkor och genomförande av ett försök.</p> <p>Skånetrafiken m.fl. trafikhuvudmän har ansökt om gemensam trafikeringsrätt för Öresundstågen från Malmö till Alvesta respektive Göteborg. SIKA, som utrett effekterna av ett bifall, samt flera remissinstanser anser att möjligheten att bedriva kommersiell persontrafik på järnväg kan försämras men att fördelar kan ses för den regionala och kortväga interregionala trafiken i form av ett ökat utbud och något förbättrade möjligheter för pendling över länsgräns om ansökan bifalles.</p> <p>I en tidigare avsiktsförklaring om medfinansiering av Citybanan genom Stockholm föreslogs att staten ska medverka till att ge trafikhuvudmännen i Mälardalen gemensam trafikeringsrätt för persontrafik på järnväg från Uppsala till Linköping och Örebro. Inom Mälardalsrådet pågår ett arbete med att bedöma om och hur en gemensam trafikhuvudman för Mälardalen skulle kunna utformas. Det är inte uteslutet att en så omfattande tågtrafik i trafikhuvudmannaregi kraftigt skulle påverka möjligheterna att bedriva kommersiell interregional persontrafik till och från regionen. Konsekvenserna av ett sådant upplägg är ännu inte utredda.</p> <h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2> <p>En utredare får i uppdrag att föreslå</p> <p>- åtgärder som skapar förutsättningar för konkurrens på den kommersiella marknaden för persontrafik på järnväg, och som tillgodoser samhällets och resenärernas krav på effektivitet och kvalitet m.m.,</p> <p>- principer, kriterier och process för en effektiv reglering av konkurrens och samverkan mellan kommersiell och upphandlad persontrafik på järnväg,</p> <p>- de förändringar av lagstiftningen som följer dels av utredarens egna förslag, dels av EG-direktivet om öppning av marknaden för internationell persontrafik på järnväg dels av regleringen av tillgång till biljetter och funktionshindrande resenärers rätt till assistans i EG-förordningen om tågpassagerares rättigheter och skyldigheter,</p> <p>- lämpliga metoder och ansvar för uppföljning och utvärdering av marknadens utveckling efter ett genomförande av förslagen,</p> <p>- en övergripande plan för genomförande av sina förslag.</p> <p>Utredaren ska vidare analysera förslagens konsekvenser, inklusive omställningseffekter och i förekommande fall föreslå finansiering. Utredaren ska även överväga om förslagen kräver förändringar av de statliga myndigheternas eller trafikhuvudmännens ansvar och uppgifter.</p> <p>Utredaren ska utreda förutsättningarna för och ge förslag på hur ökad konkurrens mellan kommersiella operatörer ska kunna åstadkommas samtidigt som resenärernas önskemål om kvalitet och tillgänglighet tillgodoses. Förslagen ska utgå ifrån principerna om konkurrensneutralitet och icke-diskriminering och EG:s statsstödsregler för att bidra till en konkurrens på lika villkor. I uppdraget ingår att utreda olika alternativ för att direkt eller stegvis öppna marknaden för persontrafik på järnväg för konkurrens. Utgångspunkten ska vara att SJ AB:s exklusiva trafikeringsrätt avskaffas. Utredaren ska analysera vilka effekter alternativen får för resenärer, operatörer och andra aktörer inom sektorn inklusive staten. Alternativen ska bedömas med och utan rätt för regionala aktörer att organisera persontrafik på järnväg i flera län.</p> <p>Fordonsförsörjningen är strategiskt viktig för möjligheterna att åstadkomma en ökad konkurrens på marknaden för persontransport på järnväg. Fordonen är också av yttersta betydelse för tågtrafikens utveckling och attraktivitet. Tillgång till fordon kan även vara ett betydelsefullt konkurrensmedel. Fordonsförsörjningen är ett bekymmer och inträdeshinder för nya, framförallt små och medelstora, aktörer. Kapitalkostnaden för nya järnvägsfordon är hög och avskrivningstiden lång. Dessutom fungerar andrahandsmarknaden dåligt, vilket medför hög restvärdesrisk.</p> <p>Inträdeshindren till denna marknad är således kraftiga, såväl vid konkurrens på som vid konkurrens om spåren. Vid konkurrens om spåren kan det bli nödvändigt med relativt långa koncessionstider för att den kommersiella risken, som är förknippad med anskaffning av fordon, ska vara hanterbar. Detta riskerar att hämma utvecklingen mot en väl fungerande konkurrens.</p> <p>För att skapa en ökad konkurrens är det viktigt att fler operatörer ges möjlighet att etablera verksamhet på marknaden. Därför är det strategiskt viktigt att få till stånd en konkurrensneutral och väl fungerande fordonsförsörjning. En sådan behövs även för att driva på förnyelsen av fordonsparken på den svenska marknaden. Utredaren ska därför bedöma om staten ensam, t.ex. via affärsverket Statens järnvägar, eller i samverkan med andra aktörer, t.ex. Transitio, kan medverka till att det etableras en konkurrensneutral fordonsförsörjning. Utredaren ska även undersöka möjligheterna för operatörerna att leasa fordon på den internationella marknaden.</p> <p>Från ett kundperspektiv är det önskvärt att tågtrafikutbudet med tillhörande tjänster uppfattas som en sammanhängande helhet med god kvalitet och tillgänglighet, även om konkurrensen och antalet operatörer ökar. Trafiken bör vara upplagd så att byten mellan tåg, trafikslag och transportörer underlättas. Särskild hänsyn måste tas till funktionshindrades rättigheter i den kommande EG-förordningen om tågpassagerares rättigheter och skyldigheter. Samordnade system för information, bokning och biljettering förenklar för resenärerna. Sådana system är av strategisk betydelse för möjligheten att kunna öka konkurrensen utan att det samlade utbudet blir svåröverskådligt och svårhanterligt för konsumenterna. Det är dock nödvändigt att avväga dessa önskemål mot önskemålet om en öppen marknad med väl fungerande konkurrens, så att önskad dynamik och utveckling inte förhindras. Det är även angeläget att bedöma hur resenärernas behov och krav kan tänkas förändras på längre sikt, och hur det bör påverka utformningen av marknadsreglering och samverkan mellan olika aktörer.</p> <p>Utredaren ska därför utreda och föreslå utformning och organisation av ett operatörsneutralt system, med sådana villkor och krav på organisatörer och operatörer att resenärerna kan garanteras åtminstone ett minimum av operatörsneutral och samlad trafikantinformation. Det är även viktigt att det finns system som möjliggör enkla köp av genomgående biljetter för resa med fler operatörer. I det arbetet måste hänsyn tas till den beslutade EG-förordningen om tågpassagerares rättigheter och skyldigheter. Förordningen innehåller vissa krav om biljettsystem och om hur biljetter ska tillhandahållas.</p> <p>I juni 2007 kom Europaparlamentet och rådet överens om ett direktiv om marknadsöppning för den internationella persontrafiken på järnväg, Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 1991/440/EEG om utveckling av gemenskapens järnvägar. Direktivet reglerar villkoren för bedrivande av kommersiell internationell persontrafik på järnväg. Från och med 2010 kommer det att vara tillåtet att bedriva sådan trafik över och inom Sveriges gränser med rätt att ta ombord och släppa av samma passagerare inom landet, s.k. cabotage. Det kommer även att påverka konkurrensen på den svenska marknaden för persontransport på järnväg. Utredaren ska beakta detta direktiv vid bedömningen av möjligheterna att öka konkurrensen på den svenska marknaden, samt föreslå bestämmelser som införlivar ovan nämnda direktiv samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/14/EG om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg i svensk rätt.</p> <p>I uppdraget ingår även att utreda vilka effekterna skulle bli på järnvägsmarknaden och dess aktörer om länstrafikansvariga och deras trafikhuvudmän ges rätt att gemensamt organisera och samordna regional järnvägstrafik över flera län. Flera exempel på tänkbara storregionala tågtrafiksystem i trafikhuvudmannaregi bör analyseras, t.ex. för Mälardalsregionen. Utredaren ska även bedöma hur det framtida resandet kan påverkas av sådana förändringar på marknaden.</p> <p>För att det ska finnas utrymme för kommersiell trafik är det sannolikt nödvändigt att staten vid behov ska kunna begränsa viss av samhället subventionerad trafik. Utredaren ska därför föreslå process och regelverk för hur konkurrens från upphandlad gentemot kommersiell persontrafik på järnväg ska kunna hanteras.</p> <p>Här ingår att föreslå eventuella villkor för bifall till en ansökan om trafikeringsrätt. Ett sådant kan vara att de sökande ska redovisa ett långsiktig trafikförsörjningsprogram, som i huvudsak omfattar den upphandlade trafiken. I detta bör en prognos göras av den kommersiella trafikens potentiella utveckling vid olika omfattning på den upphandlade trafiken. Prognosen ska även innehålla en beskrivning av regionens behov av och förväntningar på den kommersiella trafiken. Programmet kan då fungera som vägvisare för operatörer om var det kan vara intressant att starta kommersiell trafik, vilket kan minska behovet av att upphandla trafik. Ett sådant program behövs även som grund för en prövning av om den föreslagna trafiken medför en bättre trafikförsörjning än om all trafik bedrivs av kommersiella operatörer. Utredaren ska även lämna förslag på en lämplig process, som anger hur och när en ansökan om trafikeringsrätt bör prövas. Utgångspunkten vid utformningen av processen ska vara att den ska innehålla en rimligt allsidig bedömning av konsekvenserna av en beviljad trafikeringsrätt för resenärer och samhälle, bl.a. när det gäller samhällsekonomisk effektivitet.</p> <p>Inom kort kommer Europaparlamentet och rådet även att anta en EG-förordning om kollektivtrafik på väg och järnväg. Förordningen ska ersätta EEG-förordning 1191/69. Den nya förordningen anger ramar och villkor för anordnande av kollektivtrafik som subventioneras av samhället. Förordningen kommer att gälla direkt i Sverige och svensk rätt måste sannolikt anpassas för att möjliggöra en korrekt tillämpning av förordningen. Regeringen har för avsikt att inom kort tillsätta en utredning som ska utreda detta inom ramen för en allmän översyn av lagstiftningen på den lokala och regionala kollektivtrafikens område. Utredaren ska samarbeta med den kommande utredningen.</p> <p>Tilldelningen av tåglägen kommer att få en ökad betydelse om järnvägstrafiken ökar och det kommer in fler konkurrerande operatörer på marknaden. Det är därför ytterst viktigt att metoderna för kapacitetstilldelning utvecklas så att järnvägssystemet kan få effektivast möjliga utnyttjande. Banverket har i uppdrag att utveckla metoderna för kapacitetstilldelning under tillsyn av Järnvägsstyrelsen. Banverket ska informera utredaren om kapacitetstilldelningen och arbetet med utveckling av metodik. Utredaren ska bedöma om det krävs ytterligare förändringar av kapacitetstilldelningen för att säkerställa konkurrensneutralitet och icke-diskriminering.</p> <p>Erfarenheter från konkurrensutsättning av verksamhet på andra marknader visar på vikten av att på förhand fastställa metoder för uppföljning och utvärdering av marknadens funktionalitet. Det kan t.ex. handla om att klarlägga vilka parametrar som ska användas och hur och till vem information ska förmedlas. Utredaren ska därför föreslå lämplig form och lämpligt innehåll i uppföljning och utvärdering, när detta bör ske och vem som bör få ansvaret. Utredaren ska analysera konsekvenserna av sina förslag och i förekommande fall lämna finansieringsförslag. Här ingår att utreda om föreslagna åtgärder kräver förändringar i statliga myndigheters ansvar och uppgifter. Utredaren ska även utforma förslag till sådan lagstiftning som krävs för att realisera föreslagna åtgärder i övrigt.</p> <p>Genomförande</p> <p>Utredaren ska utgå från tidigare utredningar och samråda med Konkurrensverket, Konsumentverket, Glesbygdsverket, Banverket, Järnvägsstyrelsen, SIKA, Rikstrafiken och Affärsverket Statens järnvägar. Berörda myndigheter ska lämna de underlag som utredaren behöver för sitt arbete. Utredaren ska även samråda med SJ AB med flera operatörer, Tågoperatörerna, Svenska Lokaltrafikföreningen, Sveriges Kommuner och Landsting, Samtrafiken i Sverige AB, forskare och andra experter samt representanter för resenärerna. Utredningen ska även beakta den internationella utvecklingen på området. Utredningen ska bedrivas under öppna former och i dialog med berörda aktörer.</p> <p>Uppdraget ska slutredovisas till regeringen senast den 1 oktober 2008.</p> <p> (Näringsdepartementet) </p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2007:64/ 2007-04-26T12:00:00+01:00 2007-04-26T12:00:00+01:00 2007:64 Förutsättningar för att ombilda vissa verksamheter vid Vägverket och Banverket till aktiebolagsform Näringsdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2007</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2> <p>En särskild utredare skall utreda förutsättningarna för att ombilda vissa verksamheter vid Vägverket och Banverket till aktiebolagsform (bolagisering) samt bedöma lämpligheten i detta. Uppdraget skall redovisas senast den 26 oktober 2007.</p> <h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2> <p>Vägverket</p> <p>Vägverket är central förvaltningsmyndighet med sektorsansvar för hela vägtransportsystemet. Vägverket skall verka för att de transportpolitiska målen uppnås. Vägverket ansvarar bl.a. för planering, byggande och drift av de statliga vägarna. Vägverket får enligt instruktionen bedriva uppdrags-, uthyrnings- och försäljningsverksamhet som är förenlig med verkets uppgifter i övrigt.</p> <p>Verksamheten finansierades år 2006 av anslag med 17,7 miljarder kronor. Dessutom finansierades viss verksamhet direkt genom avgifter och genom intäkter från uppdragsverksamhet. En del vägprojekt och andra investeringar finansierades genom lån och bidrag.</p> <p>Antalet anställda vid Vägverket uppgick till 6 445 personer den 31 december 2006.</p> <p>Vägverket har organiserat sin verksamhet i beställar- respektive utförarenheter (den s.k. BU-modellen). Syftet har bl.a. varit att effektivisera utförarenheternas verksamhet genom att de konkurrensutsätts av beställarenheterna genom ett anbudsförfarande.</p> <p>Frågan om bolagisering av del av Vägverket har varit aktuell tidigare. Riksdagen beslutade den 2 juni 1994 (prop. 1993/94:180, bet. 1993/94:TU32, rskr. 1993/94:387) att Vägverkets produktionsdivision skulle ombildas till ett av staten helägt aktiebolag den 1 januari 1996. Beslutet upphävdes senare av riksdagen den 19 december 1995 (prop. 1995/96:91, bet. 1995/96:TU11, rskr. 1995/96:130).</p> <p>Regeringen fattade därefter, den 18 januari 1996, ett särskilt beslut om i vilka former produktionsverksamheten skulle bedrivas, bl.a. att det skulle ske utan subventioner från verket i övrigt. I samma beslut uppdrog regeringen åt Vägverket att omvandla sin beställarfunktion för att på sikt kunna upphandla huvuddelen av produktionsverksamheten i konkurrens.</p> <p>Vägverkets affärsenheter har successivt konkurrensutsatts och skall nu vara intäktsfinansierade och deras förutsättningar och villkor skall vara marknadsmässiga. De skall enligt regeringens regleringsbrev ha en lönsamhet i nivå med branschgenomsnittet.</p> <p>Affärsenheten Vägverket Produktion (VVP) bedriver konkurrensutsatt byggnads-, drift- och underhållsverksamhet inom väg- och anläggningsområdet. Nettoomsättningen var 6 679 miljoner kronor år 2006 och rörelsemarginalen 4,2 procent. Resultatet uppgick till 225 miljoner kronor. Andel extern försäljning av den totala försäljningen var 36 procent. Antalet anställda var 2 347 vid utgången av år 2006.</p> <p>Affärsenheten Vägverket Konsult (VVK) utför konsulttjänster inom trafik-, mark- och anläggningsområdet för vägar, broar, järnvägar och andra markanläggningar på en konkurrensutsatt marknad. Verksamheten omfattar trafikanalyser, planering, projektering, konstruktion samt byggledning och kontroll. Nettoomsättningen var 447 miljoner kronor år 2006 och rörelsemarginalen uppgick till 0,8 procent. Resultatet var 2,5 miljoner kronor. Andelen extern försäljning av den totala försäljningen var 30 procent. Antalet anställda var 522 vid slutet av år 2006.</p> <p>Banverket</p> <p>Banverket är central förvaltningsmyndighet med sektorsansvar för hela järnvägstransportsystemet. Sektorsansvaret omfattar även tunnelbane- och spårvägssystem. Banverket skall verka för att de transportpolitiska målen uppnås. Banverket skall bl.a. verka för att järnvägstransportsystemet är tillgängligt, trafiksäkert, framkomligt, effektivt och miljöanpassat. Banverket skall också, om inte annat beslutats, vara infrastrukturförvaltare enligt järnvägslagen <a href="https://lagen.nu/2004:519">(2004:519)</a> för de järnvägsnät som tillhör staten. Uppgiften innefattar drift, förvaltning, kapacitetstilldelning och trafikledning.</p> <p>Banverkets anslag år 2006 var 11,8 miljarder kronor. Verksamheten finansieras även genom lån, banavgifter och bidrag samt intäkter från extern uppdragsverksamhet.</p> <p>Även Banverket har organiserat sin verksamhet i beställar- respektive utförarenheter (den s.k. BU-modellen). Syftet har även för Banverkets del bl.a. varit att effektivisera utförarenheternas verksamhet genom att de konkurrensutsatts av beställarenheterna genom ett anbudsförfarande.</p> <p>Banverket fick tidigare av regeringen i uppdrag att redovisa förutsättningar för och konsekvenser av att konkurrensutsätta hela eller delar av produktionsverksamheten senast den 1 oktober 2000. Efter genomförd utredning beslutade Banverkets styrelse den 7 september 2000 att Banverket Projektering skulle bli utsatt för konkurrens i samtliga upphandlingar fr.o.m. den 1 juli 2001. Vidare skulle alla ny- och ombyggnadsentreprenader avseende järnvägsspecifika delar fullt ut konkurrensutsättas från samma datum. Dessutom beslutades att det förebyggande underhållet skulle upphandlas produktvis eller i lämpliga produktkombinationer med start senast den 1 juli 2001. Därutöver skulle driften och det avhjälpande underhållet börja upphandlas i konkurrens bandelsvis, på prov, med start senast den 1 januari 2002.</p> <p>Sammantaget innebär styrelsens beslut att 80 procent av Banverkets verksamhet upphandlas i konkurrens fr.o.m. den 1 juli 2001. I detta ingår upphandling av materiel och icke järnvägsspecifika entreprenader.</p> <p>Resultatenheten Banverket Produktion (BVP) har fyra affärsområden. Service, som är den största, svarar för drift och underhåll av järnvägsanläggningar, Entreprenad utför större och mindre järnvägsentreprenader, Maskin säljer maskintjänster och hyr ut maskiner samt Tele erbjuder installations- och underhållstjänster för tele- och datakommunikation som framför allt är anpassade till järnvägssektorn.</p> <p>Nettoomsättningen var 2 970 miljoner kronor år 2006 och rörelsemarginalen 2,8 procent. Rörelseresultatet uppgick till 85 miljoner kronor. Av nettoomsättningen var andelen extern försäljning av den totala 15 procent, andelen internt i konkurrens 46 procent och internt ej i konkurrens 39 procent. Antalet anställda var 2 846 vid utgången av år 2006.</p> <p>Verksamheten vid Resultatenheten Banverket Industridivisionen (BVI) omfattar järnvägstekniska entreprenader inom områdena nybyggnation och järnvägsförnyelse samt kompletterande tillverkning. Nettoomsättningen var 995 miljoner kronor år 2006. Rörelseresultatet uppgick till -38,7 miljoner kronor. Omsättningen utanför Banverket uppgick till 22 procent eller 219 miljoner kronor. Antalet anställda var 367 vid utgången av år 2006.</p> <p>BVP och BVI är sedan mars 2007 sammanslagna till den nya resultatenheten Banverket Produktion (BVP). Enheten har resurser enbart för järnvägsspecifik underhålls- och byggproduktion och bedriver ingen verksamhet inom den allmänna bygg- och anläggningsmarknaden.</p> <p>Banverket Projektering (BVA) bedriver konsultverksamhet med inriktning på järnvägsanläggningar. Specialkompetens finns inom affärsområdena Utredningar, Projektering samt Projekt- och byggledning. Verksamheten spänner över samtliga steg i byggandet av järnväg från tidiga skeden till förvaltning.</p> <p>Omsättningen var 420 miljoner kronor år 2006 och rörelsemarginalen 8,2 procent. Resultatet uppgick till 36 miljoner kronor år 2006. Banverket är den största kunden och svarar för 83 procent av intäkterna. Antalet anställda var 474 vid utgången av år 2006.</p> <p>De ovan redovisade resultatenheterna bedriver merparten av sin verksamhet på en konkurrensutsatt marknad.</p> <p>Behov av översyn</p> <p>Vägverket Produktion och Vägverket Konsult är affärsenheter inom Vägverket som har en kommersiell inriktning. De bedriver sin verksamhet på företagsekonomisk grund och i bolagsliknande former med förutsättningar och villkor som skall vara marknadsmässiga. De skall verka skilda från Vägverkets övriga delar och utan subventioner från dessa.</p> <p>Banverket Produktion och Banverket Projektering är resultatenheter inom Banverket som bedrivs under företagsliknande former. De finansierar sin verksamhet dels genom intäkter från uppdrag som beställs av de förvaltande enheterna i myndigheten dels genom extern uppdragsverksamhet. Verksamheten vid BVA är fullt konkurrensutsatt medan verksamheten vid BVP till största delen är konkurrensutsatt.</p> <p>Banverket och Vägverket har framhållit att nuvarande relationer mellan verkens olika delar har varit positiva ur effektivitetssynpunkt och bidragit till att förbättra den transportpolitiska måluppfyllelsen.</p> <p>Det är olämpligt att myndigheter bedriver affärsverksamhet i konkurrens med privata aktörer på en öppen marknad. Det finns risk för korssubventioner av uppdragsverksamhet vilket kan leda till konkurrenssnedvridande effekter på marknaden. Att vara myndighet och verksam på en konkurrensutsatt marknad försvåras bl.a. genom begränsningar när det gäller att balansera vinstmedel, finansiera anläggningstillgångar och sätta avgifter. Detta skapar problem för en myndighet på en öppen marknad.</p> <p>Konkurrensverket har vid olika tillfällen framfört att det behöver skapas bättre garantier för konkurrensneutralitet och att BU-modellen är förenad med flera problem som innebär att det finns risker för att konkurrensen begränsas till nackdel för det allmänna, medborgare och konsumenter. Även Statskontoret har framfört liknande kritik och föreslagit bolagisering av bl.a. Vägverket Produktion. Kritik om bristande konkurrens har även framförts från aktörer på marknaden. Svenskt Näringsliv föreslår i en rapport från oktober 2006 att staten bör särskilja myndigheters näringsverksamhet från övriga myndighetsuppgifter.</p> <p>Mot denna bakgrund finns det anledning att se över vilken associationsform som är den mest lämpliga för de verksamheter som bedrivs.</p> <h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2> <p>Utredaren skall utreda förutsättningarna för att överföra verksamheter vid Vägverket Produktion och Vägverket Konsult samt verksamheter vid Banverket Produktion och Banverket Projektering till aktiebolagsform. Om utredaren finner att det finns förutsättningar att bolagisera verksamheten skall utredaren föreslå bolagsstruktur och på vilket sätt överförandet av verksamheterna till bolag skall ske. Utredaren skall analysera och föreslå en bolagisering av de verksamheter som lämpar sig för att drivas i bolagsform.</p> <p>Utredaren skall</p> <p>· Lämna förslag på vilken eller vilka av de angivna verksamheterna som eventuellt lämpar sig för bolagisering i form av ett eller flera bolag innebärande att de bolagiserade verksamheterna kan klara sig utan framtida kopplingar till tidigare moderverksamheter.</p> <p>· Analysera en bolagisering av verksamheterna med nuvarande ekonomiska förutsättningar samt föreslå lämplig framtida kapitalstruktur och föreslå eventuellt lämplig finansiering och tidsplan för kapitaliseringsprocessen.</p> <p>· Bedöma hur de kvarvarande verksamheterna påverkas, exempelvis ekonomiskt och när det gäller transportpolitisk måluppfyllelse.</p> <p>· Genomföra en omvärldsanalys för den marknad som bolaget (bolagen) kommer att verka på. Omvärldsanalysen bör omfatta identifiering av konkurrenter, marknadsandelar, ägande samt nuvarande och bedömd efterfrågan från olika kundsegment.</p> <p>· Utifrån omvärldsanalysen undersöka hur marknaden fungerar och fastställa eventuella behov av ett fortsatt statligt åtagande av särskilda verksamheter. Vid utvecklingen av analysen skall utredaren beakta fördelar och nackdelar med ett statligt åtagande på marknaden och redovisa en långsiktigt hållbar lösning för staten.</p> <p>· Analysera historiskt uppnådda resultat och tillsammans med respektive myndighet ta fram en konsoliderad affärsplan för bolaget (bolagen) för de närmaste tre åren och kritiskt granska den utifrån såväl ett finansiellt perspektiv som ett marknadsperspektiv.</p> <p>· Redovisa organisatoriska, personalmässiga (t.ex. arbetsrättsliga frågor) och ekonomiska konsekvenser av en eventuell bolagisering.</p> <p>· Bedöma huruvida pensionsskulden skall tas över eller ej. Beräkna storleken på pensionsskulden vid övertagandetidpunkten och hur den skall finansieras.</p> <p>· Analysera verksamhetens rörelserisk och värdera verksamheten som utredaren föreslår skall bolagiseras.</p> <p>· Föreslå bolagets uppdragsbeskrivning som kan ligga till grund för bolagsordningen och ge förslag på ekonomiska mål.</p> <p>· Analysera eventuella miljöansvar och övriga ansvarsförbindelser för de bolagiserade verksamheterna.</p> <p>· Identifiera eventuella legala hinder eller restriktioner, t.ex. inom EU:s statsstödsregler och eventuella konkurrensrättsliga aspekter.</p> <p>· I den mån anslagsbehov finns vid en initial kapitalisering särskilt belysa konsekvenser kring EU:s statsstödsregler och lagen <a href="https://lagen.nu/1992:1528">(1992:1528)</a> om offentlig upphandling.</p> <p>· Ta fram en handlingsplan för bolagiseringsprocessen.</p> <p>· Beskriva och analysera marknadskonsekvenser ur ett transport- och regionalt utvecklingspolitiskt perspektiv av en eventuell bolagisering.</p> <p>Uppdragets genomförande</p> <p>Förslagets konsekvenser skall redovisas i relevanta delar enligt vad som anges i 14 och 15 §§ kommittéförordningen <a href="https://lagen.nu/1998:1474">(1998:1474)</a>, varvid särskild vikt skall läggas på statens kostnader och intäkter samt samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt.</p> <p>Utredaren skall bedriva sitt arbete i nära samarbete med V ägverket och Banverket. Utredaren skall beakta synpunkter från länsstyrelserna när det gäller eventuella konsekvenser för dem.</p> <p>Utredaren skall hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra sina synpunkter.</p> <p>Utredaren skall ha kontakt med utredningen om en översyn av den statliga förvaltningens uppgifter och organisation (dir. 2006:123), utredningen om flygplatsöversyn (dir. 2006:60, dir. 2006:104, dir. 2007:1) och utredningen om förutsättningar för att ombilda Statens väg- och transportforskningsinstitut samt vissa funktioner av Statens institut för kommunikationsanalys till aktiebolagsform (dir. 2007:36).</p> <p>Utredaren skall utnyttja tillgängliga statliga stödresurser, t.ex. Ekonomistyrningsverket, Arbetsgivarverket och Statens Pensionsverk samt tillgodogöra sig erfarenheter från Riksrevisionen.</p> <p>Utredaren skall löpande stämma av med och informera Regeringskansliet.</p> <h2 id="redovisning">Redovisning av uppdraget</h2> <p>Den särskilde utredaren skall redovisa sitt uppdrag i betänkande senast den 26 oktober 2007.</p> <p>Regeringen avser att senare besluta om tilläggsdirektiv när det gäller förberedelser för att genomföra en eventuell bolagisering.</p> <p> (Näringsdepartementet) </p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2005:145/ 2005-12-15T12:00:00+01:00 2005-12-15T12:00:00+01:00 2005:145 Tilläggsdirektiv till Rattfylleriutredningen (Ju 2003:12) Justitiedepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 15 december 2005</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2> <p>Rattfylleriutredningen (Ju 2003:12) ges i uppdrag att utöver vad som anges i de ursprungliga direktiven överväga ytterligare några frågor.</p> <p>Utredningen skall överväga om tjänstemän vid Tullverket och Kustbevakningen i samband med sin normala verksamhet skall ges samma befogenhet som polismän att ta alkoholutandningsprov och genomföra ögonundersökning samt s.k. primärutredningsåtgärder vid misstänkta rattfylleri- och drograttfylleribrott.</p> <p>Utredningen skall vidare överväga om polismyndigheterna skall ges rätt att förordna bilinspektörer och andra civilanställda eller tillfälligt anlitade personer inom polisen att ta alkoholutandningsprov.</p> <p>Utredningen skall lägga fram de författningsförslag som är nödvändiga.</p> <p>Huvuddirektiven</p> <p>Regeringen beslutade den 18 december 2003 om direktiv till en särskild utredare med uppgift att utreda vissa frågor rörande rattfylleri och sjöfylleri (dir. 2003:174). Utredningen antog namnet Rattfylleriutredningen.</p> <p>Utredningen skall bland annat utvärdera de reformer som vidtagits i fråga om rattfylleribrottet och påföljdssystemet under 1990-talet, hur bestämmelserna om vållande till annans död och vållande till kroppsskada eller sjukdom har tillämpats när brottet har begåtts i samband med rattfylleri, överväga frågan om s.k. eftersupning samt göra förnyade överväganden av frågan om införande av en promillegräns för sjöfylleri som inte är grovt. Vid övervägandena av sjöfyllerifrågan skall utredningen ta ställning till och lämna förslag om polisens och Kustbevakningens möjligheter att ta rutinmässiga alkoholutandningsprov.</p> <p>Utredaren skall lämna förslag på de lagstiftningsreformer och andra åtgärder som är påkallade. Uppdraget skall slutredovisas senast den 16 december 2005.</p> <p>Gällande bestämmelser</p> <p>Alkoholutandningsprov regleras i lagen <a href="https://lagen.nu/1976:1090">(1976:1090)</a> om alkoholutandningsprov. Sådana prov kan tas dels som sållningsprov, dels som bevisprov. Det förra tas rutinmässigt - dvs. utan misstanke om brott - och får bara ange om eventuell alkoholkoncentration överstiger ett visst gränsvärde. Det senare förutsätter brottsmisstanke och anger milligram per liter i utandningsluften på sätt som kan läggas till grund för åtal och dom. Utslaget av sållningsprovet kan således ge grund för misstanke, varvid ett bevisprov - eller ett blodprov enligt bestämmelserna om kroppsbesiktning - kan tas i bevissäkrande syfte.</p> <p>I samband med att en polisman genomför ett alkoholutandningsprov kan denne - i de fall sållningsprovet lett till ett bevisprov eller en blodprovstagning - hålla förhör och vidta andra utredningsåtgärder innan förundersökning hunnit inledas (s.k. primärutredningsåtgärder enligt 23 kap. 3 § tredje stycket rättegångsbalken).</p> <p>Sållningsprov får endast tas på förare av motordrivet fordon samt på förare av maskindrivet spårfordon på järnväg, tunnelbana eller spårväg. Bevisprov får tas på den som skäligen kan misstänkas för brott som avses i 4 § lagen <a href="https://lagen.nu/1951:649">(1951:649)</a> om straff för vissa trafikbrott, 30 § lagen <a href="https://lagen.nu/1990:1157">(1990:1157)</a> om säkerhet vid tunnelbana och spårväg, 10 kap. 2 § järnvägslagen <a href="https://lagen.nu/2004:519">(2004:519)</a> eller annat brott, på vilket fängelse kan följa, om provet kan ha betydelse för utredningen. Alkoholutandningsprov får enligt regleringen endast tas av polisman.</p> <p>I samband med införandet av en nollgräns vid s.k. drograttfylleri (SFS 1999:217) infördes lagen <a href="https://lagen.nu/1999:216">(1999:216)</a> om ögonundersökning vid misstanke om vissa brott i trafiken. Lagen avser undersökning av en persons ögon och ögonrörelser i syfte att ta reda på om denne är påverkad av något annat medel än alkohol. En ögonundersökning får göras på förare av ett motordrivet fordon samt på förare av ett maskindrivet spårfordon på järnväg, tunnelbana eller spårväg om det kan misstänkas att föraren gjort sig skyldig till brott som avses i 4 § lagen <a href="https://lagen.nu/1951:649">(1951:649)</a> om straff för vissa trafikbrott, 30 § lagen <a href="https://lagen.nu/1990:1157">(1990:1157)</a> om säkerhet vid tunnelbana och spårväg, 10 kap. 2 § järnvägslagen <a href="https://lagen.nu/2004:519">(2004:519)</a> eller till något annat brott på vilket fängelse kan följa och som har begåtts i samband med framförandet av fordonet. Resultatet av undersökningen kan ge grund för skälig misstanke om drograttfylleri, vilket innebär att reglerna om kroppsbesiktning i rättegångsbalken blir tillämpliga. I likhet med vad som gäller för alkoholutandningsprov får undersökningen endast genomföras av polisman.</p> <p>Enligt ändringar i polislagen <a href="https://lagen.nu/1984:387">(1984:387)</a> som trädde i kraft den 1 januari 2005 får en polisman i syfte att förhindra brott enligt 4 eller 4 a § lagen <a href="https://lagen.nu/1951:649">(1951:649)</a> om straff för vissa trafikbrott tillfälligt omhänderta fordonsnycklar eller annat som behövs för färden eller om så krävs, själva fordonet (24 a §).</p> <p>Behovet av en översyn</p> <p>Alkoholinförselutredningen har i sitt slutbetänkande Gränslös utmaning (SOU 2005:25) bland annat behandlat frågan om alkoholutandningsprov. Utredningen väcker i det sammanhanget frågan om tjänstemän vid Tullverket och Kustbevakningen bör kunna genomföra alkoholutandningsprov och förordar att regeringen skyndsamt bör utreda möjligheterna att låta anställda vid Tullverket och Kustbevakningen utföra alkoholtester vid gränsen.</p> <p>Vid remissbehandlingen av förslagen i denna del har berörda myndigheter i huvudsak ställt sig positiva.</p> <p>Rikspolisstyrelsen har i sitt remissvar föreslagit att de bilinspektörer som finns vid polismyndigheterna skall ges möjlighet att ta alkoholutandningsprov i samband med fordonskontroller.</p> <h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2> <p>Möjlighet för tjänstemän vid Tullverket och Kustbevakningen att ta alkoholutandningsprov m.m.</p> <p>Alkoholutandningsprov utgör ett viktigt instrument vid bekämpandet av rattfylleribrottslighet. Upptäcktsrisken har också stor preventiv betydelse. En omfattande och ofta rent slumpmässig provtagning är en förutsättning för att upptäcktsrisken uppfattas som reell. Därtill innebär de rutinmässiga proverna att en mängd brott kan upptäckas och beivras. Av särskilt stor betydelse är här riktade kontroller vid platser och tidpunkter då andelen rattfyllerister bland fordonsförarna kan antas vara hög.</p> <p>Antalet alkoholutandningsprov är till en del beroende av polisens resurser. Det kan därför finnas anledning att överväga om även andra bör ges befogenhet att kontrollera förares nykterhet.</p> <p>Tullverkets och Kustbevakningens verksamhetsområden innefattar kontroller i situationer och på platser där det i många fall framstår som motiverat att även utföra rutinmässiga alkoholutandningsprov. Alkoholservering och alkoholförsäljning förekommer på många av de färjor som anlöper svensk hamn där tjänstemän vid Tullverket och Kustbevakningen utför kontroller av att överträdelser inte har skett av t.ex. bestämmelserna om smuggling. Kontrollen av farligt gods som utförs av tjänstemän vid Kustbevakningen omfattar en stor del av den tunga yrkestrafiken. Mot denna bakgrund finns skäl att överväga om inte tjänstemän vid Tullverket och Kustbevakningen bör ges möjligheter att ta alkoholutandningsprov, såväl sållningsprov som bevisprov, i samband med sin normala verksamhet.</p> <p>Såväl tull- som kustbevakningstjänstemän har givits vissa polisiära befogenheter vid utredning av vissa brott. Detta följer av lagen <a href="https://lagen.nu/2000:1225">(2000:1225)</a> om straff för smuggling, lagen <a href="https://lagen.nu/1982:395">(1982:395)</a> om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning samt lagen <a href="https://lagen.nu/1980:424">(1980:424)</a> om åtgärder mot förorening från fartyg. Att ge tjänstemän vid Tullverket och Kustbevakningen befogenhet att ta alkoholutandningsprov torde knappast inge några betänkligheter vad gäller kompetens och rättssäkerhet. Vad som i sammanhanget måste beaktas är om en sådan ny uppgift skulle innebära ett önskvärt resursutnyttjande av myndigheterna i förhållande till deras huvudsakliga arbetsuppgifter och primära ansvarsområden. Vidare måste det vägas in i bedömningen huruvida det skulle vara kostnadseffektivt att utbilda och utrusta myndigheterna att utföra denna arbetsuppgift.</p> <p>Om tjänstemän vid Tullverket och Kustbevakningen ges befogenhet att ta alkoholutandningsprov bör det även övervägas om de också skall ges befogenhet att genomföra s.k. primärutredningsåtgärder. Möjligheten att ta alkoholutandningsprov och genomföra primärutredningsåtgärder kan därtill förutsätta rätt att vidta vissa tvångsmedel enligt rättegångsbalken. Slutligen bör i sammanhanget övervägas om tull- och kustbevakningstjänsteman skall ges samma befogenhet som en polisman har enligt 24 a § polislagen <a href="https://lagen.nu/1984:387">(1984:387)</a> att i syfte att förhindra rattfylleribrott omhänderta bl.a. fordonsnycklar.</p> <p>Ögonundersökning enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1999:216">(1999:216)</a> om ögonundersökning vid misstanke om vissa brott i trafiken är ett viktigt hjälpmedel för polisen att kunna konstatera att det föreligger skälig misstanke om drograttfylleri, och sedan kunna styrka brottet genom blodprov. Till skillnad från alkoholutandningsprov förutsätts för ögonundersökningen misstanke om brott. Denna misstanke - grundad på exempelvis förarens pupillstorlek eller allmänna beteende - torde ofta uppkomma i samband med rutinmässiga alkoholutandningsprov. För det fallet tull- och kustbevakningstjänstemän bör ges befogenhet att ta alkoholutandningsprov bör även övervägas om deras befogenheter skall omfatta ögonundersökning. Frågor om primärutredningsåtgärder och tvångsmedel bör på samma sätt som beträffande rattfylleri tas in i dessa överväganden.</p> <p>Möjlighet för civilanställda vid polisen att ta alkoholutandningsprov</p> <p>De bilinspektörer som finns vid polismyndigheterna är civilanställda som kontrollerar fordons skick för polisens räkning. En ordning där bilinspektörerna i samband med fordonskontroller tar ett sållningsprov på föraren skulle utnyttja en befintlig resurs och möjliggöra en ökning av antalet alkoholutandningsprov. Bilinspektörernas verksamhet skulle - som fallet är i dag - ske under polismans ledning. Bevisprov och efterkommande utredningsåtgärder kan - om en sådan ordning införs - handhas av polismän på plats. Det bör därför övervägas att ge bilinspektörerna en befogenhet att ta sållningsprov.</p> <p>För att möjliggöra för polisen att använda sina resurser på effektivaste möjliga sätt bör det därtill övervägas om polismyndigheterna skall ges rätt att anlita även annan civilanställd personal eller tillfälligt anlitad personal för att ta sållningsprov.</p> <p>Det är däremot inte motiverat att överväga möjligheten för civilanställda eller tillfälligt anlitade personer att genomföra ögonundersökning bl.a. då en sådan undersökning förutsätter brottsmisstanke.</p> <p>Vid övervägandena bör beaktas - utöver frågan om kostnadseffektivitet - att alkoholutandningsprov utgör en ingripande åtgärd som måste ske på ett rättssäkert sätt som värnar den personliga integriteten.</p> <p>Utredaren skall, utöver vad som anges i huvuddirektiven, sammanfattningsvis även överväga</p> <p>1. om tjänstemän vid Tullverket och Kustbevakningen i samband med sin normala verksamhet</p> <p> - skall ges befogenhet att ta alkoholutandningsprov enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:1090">(1976:1090)</a> om alkoholutandningsprov,</p> <p> - skall ges befogenhet att genomföra ögonundersökning enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1999:216">(1999:216)</a> om ögonundersökning vid misstanke om vissa brott i trafiken,</p> <p> - skall ges samma befogenhet som polismän att genomföra s.k. primärutredningsåtgärder vid misstanke om rattfylleri och drograttfylleri samt rätt att använda tvångsmedel,</p> <p>2. om polismyndigheterna skall ges rätt att förordna bilinspektörer och andra civilanställda eller tillfälligt anlitade personer att biträda polisen genom att ta alkoholutandningsprov.</p> <p>Utredaren skall lägga fram de författningsförslag som är nödvändiga.</p> <h2 id="redovisning">Arbetsformer m.m.</h2> <p>Utredaren skall samråda med berörda myndigheter, särskilt Rikspolisstyrelsen, Kustbevakningen och Tullverket.</p> <p>Förslagets konsekvenser skall redovisas enligt vad som anges i 14 och 15 §§ kommittéförordningen <a href="https://lagen.nu/1998:1474">(1998:1474)</a>. Särskild vikt skall läggas vid att redovisa förslag till finansiering i de delar utredningens förslag innebär ökade kostnader eller minskade intäkter för det allmänna och vid att redovisa förslagens betydelse för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet samt för sysselsättning och service i olika delar av landet.</p> <p>Utredningen skall enligt huvuddirektiven redovisa sitt uppdrag senast den 16 december 2005.</p> <p>Dessa tilläggsdirektiv föranleder att den tid inom vilken utredningens uppdrag skall fullgöras bör förlängas. Utredningen medges därför förlängning med att slutredovisa arbetet till den 31 mars 2006.</p> <p>Ett delbetänkande avseende de frågor som omfattas av huvuddirektiven skall dock lämnas senast den 31 januari 2006.</p> <p> (Justitiedepartementet) </p>