Referenser till SFS 1976:580opengov.sehttp://www.opengov.se/http://www.opengov.se/govtrack/sfs/feed/1976:580/http://www.opengov.se/govtrack/dir/2013:33/2013-03-21T12:00:00+01:002013-03-21T12:00:00+01:002013:33 Inrättande av en ny myndighet för folkhälsofrågorSocialdepartementet<p></p>
<p>Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013</p>
<h2 id="sammanfattning">Sammanfattning</h2>
<p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet för folkhälsofrågor, Folkhälsomyndigheten, i enlighet med de överväganden som anges i propositionen En mer samlad myndighetsstruktur inom folkhälsoområdet (prop. 2012/13:116). Utredaren ska vidta de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2014.</p>
<p>Uppdraget ges med förbehåll för riksdagens beslut i nödvändiga delar.</p>
<p>Uppdraget ska delredovisas senast den 19 april 2013 och senast den 13 september 2013 samt slutredovisas senast den 31 december 2013.</p>
<h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2>
<p>Statens vård- och omsorgsutredning överlämnade den 15 maj 2012 sitt slutbetänkande Gör det enklare! (SOU 2012:33). Utredningens uppgift var att se över hur staten genom sina myndigheter kan verka för ett långsiktigt hållbart vård- och omsorgssystem, bland annat med fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser i syfte att främja hälsa och minska ohälsa och framtida vårdbehov samt för att åstadkomma en jämlik vård och omsorg i hela landet.</p>
<p>Utredningen pekade särskilt på det ökande behovet av nationell samordning av och ett tydligare statligt stöd för kunskapsstyrningen i en sektor som involverar flera huvudmän, professioner och andra aktörer. Utredningen lade i sitt arbete central vikt vid vård- och omsorgssektorns utmaningar i dag och i framtiden och de krav som dessa utmaningar ställer på den statliga myndighetsstrukturen. När det gäller folkhälsoområdet konstaterade utredningen att dess struktur och organisering präglas av en bred ansats. Styrningen och ansvarsfördelningen inom detta område bygger på att samhället som helhet, och inte enbart vård- och omsorgssektorn, har ett ansvar för människors hälsa. Det innebär att den nationella politiken inriktas mot fler övergripande frågor som har betydelse för folkhälsan.</p>
<p>Regeringen har påbörjat en förändring av myndighetsstrukturen som i vissa delar sammanfaller med vård- och omsorgsutredningens förslag. Förändringen genomförs stegvis. I ett första steg bildas den 1 juni 2013 en ny tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst, Inspektionen för vård och omsorg. Det andra steget innebär att Apotekens Service AB den 1 januari 2014 ombildas till en myndighet för hälso- och vårdinfrastruktur. Det tredje steget utgörs av inrättandet av en ny myndighet för folkhälsofrågor med syfte att förbättra förutsättningarna för ett effektivt och kunskapsbaserat arbete inom folk-hälsoområdet.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Den nya myndigheten, Folkhälsomyndigheten, ska inrättas den 1 januari 2014 i enlighet med de överväganden som anges i propositionen En mer samlad myndighetsstruktur inom folkhälsoområdet (prop. 2012/13:116). Det innebär att de uppgifter som Statens folkhälsoinstitut (FHI) och Smittskyddsinstitutet (SMI) i dag ansvarar för överförs till den nya myndigheten. Till myndigheten förs även Socialstyrelsens uppgifter inom områdena folk- och miljöhälsorapportering, inom ramen för miljömålsarbetet samt vissa av de uppgifter som Socialstyrelsen har i dag enligt miljöbalken, plan- och bygglagen <a href="https://lagen.nu/2010:900">(2010:900)</a> och andra författningar inom dessa områden. Förändringen innebär att FHI och SMI avvecklas och upphör den 31 december 2013.</p>
<p>Genom sammanslagningen förbättras förutsättningarna för ett mer effektivt kunskapsbaserat arbete inom folkhälsoområdet. Förändringen väntas ge ökade förutsättningar att angripa folkhälsofrågorna samlat och integrerat och utveckla formerna för ett kunskapsstöd som leder till att effektiva och verksamhetsnära metoder får praktiskt genomslag hos ansvariga huvudmän. Den förväntas även öka möjligheterna för Sverige att på ett mer effektivt sätt delta i samarbetet inom EU och i det internationella samarbetet inom området.</p>
<p>En utgångspunkt för organisationsförändringen är att verksamheternas lokalisering inte ska förändras i relation till vad som gäller i dag. Det innebär att den nya myndigheten ska bedriva verksamhet både i Östersund och i Stockholmsområdet. Eftersom en viktig del i utvecklingsarbetet är att skapa förutsättningar för en bättre samordning och en mer effektiv styrning kan förändringar av vilka uppgifter som genomförs i Östersund respektive i Stockholmsområdet bli aktuella. En utgångspunkt i det fortsatta arbetet är att organisationsförändringen inte ska leda till minskad statlig verksamhet i Östersund.</p>
<p>Myndigheten ska vara en enrådighetsmyndighet med insynsråd.</p>
<p>Den nya myndigheten bör anslutas till Statens servicecenter och till de administrativa tjänster som servicecentret kan erbjuda. För att inte försvåra bildandet av myndigheten kan dock denna verksamhet behöva stanna kvar i myndigheten under en övergångsperiod.</p>
<p>Verksamheten ska präglas av effektivitet. På kort sikt bedöms förändringen varken leda till ekonomiska besparingar eller ökade kostnader. På längre sikt kan effektiviseringar förväntas uppstå.</p>
<h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2>
<p>Utredaren ska förbereda och genomföra bildandet av Folk-hälsomyndigheten i enlighet med de överväganden som anges i propositionen En mer samlad myndighetsstruktur inom folkhälsoområdet (prop. 2012/13:116).</p>
<p>Utredaren ska vidta de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2014.</p>
<p>Uppdraget ges med förbehåll för riksdagens beslut i nöd-vändiga delar.</p>
<p>Utredaren ska:</p>
<p>- lämna förslag om överföring av resurser från Socialstyrelsen till den nya myndigheten,</p>
<p>- lämna budgetunderlag för perioden 2014-2017,</p>
<p>- lämna förslag till förordning med instruktion för myndigheten,</p>
<p>- lämna förslag till författningsändringar med anledning av de uppgifter som den nya myndigheten tar över från Socialstyrelsen enligt regeringens överväganden enligt ovan,</p>
<p>- se över behovet av ytterligare materiella författningsänd-ringar med anledning av organisationsförändringen och lämna förslag till de ändringar som krävs,</p>
<p>- lämna förslag till regleringsbrev för myndigheten,</p>
<p>- förbereda anslutningen av den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet och lägga upp redovisningsplaner,</p>
<p>- förbereda anslutning av den nya myndigheten till Statens servicecenter och de administrativa tjänster som centret erbjuder,</p>
<p>- ingå nödvändiga avtal för den nya myndighetens räkning,</p>
<p>- bedöma vilken kompetens som är nödvändig för den nya myndighetens verksamhet,</p>
<p>- besluta om myndighetens organisation och lämna förslag till arbetsordning och arbetsformer,</p>
<p>- besluta om verksamhetsplan och budget för myndigheten för 2014,</p>
<p>- besluta om bemanning liksom i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter,</p>
<p>- bemanna myndigheten med beaktande av 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd,</p>
<p>- fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet.</p>
<p>Inför beslut om organisation och bemanning ska utredaren särskilt beakta att verksamheten ska lokaliseras både till Östersund och till Stockholmsområdet, vilket har betydelse för såväl bemanningen av myndigheten som eventuella omställningskostnader.</p>
<p>Uppdragets genomförande och tidsplan</p>
<p>Utredaren ska samråda med FHI, SMI, Socialstyrelsen, Statens servicecenter, Ekonomistyrningsverket och Arbetsgivarverket. Utredaren har även möjlighet att samråda med övriga berörda myndigheter och organisationer.</p>
<p>Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisa-tioner informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter.</p>
<p>Utredaren ska löpande hålla Regeringskansliet (Social-departementet) underrättat om arbetet.</p>
<p>Utredaren ska senast den 19 april 2013:</p>
<p>- lämna förslag om överföring av resurser från Socialstyrelsen till den nya myndigheten,</p>
<p>- lämna budgetunderlag för perioden 2014-2017.</p>
<p>Utredaren ska senast den 13 september 2013 till Regeringskansliet (Socialdepartementet) lämna förslag till instruktion för myndigheten samt andra författningsändringar.</p>
<p>Utredaren ska senast den 15 oktober 2013 till Regerings-kansliet (Socialdepartementet) lämna förslag till regleringsbrev för myndigheten.</p>
<p>Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 31 december 2013.</p>
<p> (Socialdepartementet)</p>
<p></p>http://www.opengov.se/govtrack/dir/2013:15/2013-02-07T12:00:00+01:002013-02-07T12:00:00+01:002013:15 Inrättande av en ny myndighet för hälso- och vårdinfrastrukturSocialdepartementet<p></p>
<p>Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2013</p>
<h2 id="sammanfattning">Sammanfattning</h2>
<p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet för hälso- och vårdsinfrastruktur. Utredaren ska bl.a. beskriva arbetsuppgifter, bemanna myndigheten och lämna förslag till instruktion och anslag. Utredaren ska vidta de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2014. Den nya myndigheten ska vara lokaliserad i Stockholm.</p>
<p>Uppdraget ges med förbehåll för riksdagens beslut i nöd-vändiga delar.</p>
<p>Uppdraget ska delredovisas den 1 april 2013 och den 15 september 2013 samt slutredovisas senast den 31 december 2013.</p>
<h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2>
<p>Regeringen beslutade i januari 2011 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över de statliga delarna av vård- och omsorgssystemet (dir 2011:4). Utredningen, som antog namnet Statens vård- och omsorgsutredning, lämnade sitt slutbetänkande Gör det enklare! (SOU 2012:33) i maj 2012. Utredaren pekade i betänkandet ut fyra huvudområden där staten har en särskilt viktig roll inom hälso- och sjukvården: kunskapsstöd, reglering och tillsyn, långsiktig och strategisk styrning samt infrastruktur för it och kommunikationslösningar. Utifrån dessa huvuduppgifter föreslog utredaren att tio av de nuvarande myndigheterna, en ideell förening och ett statligt bolag ersätts av fyra nya myndigheter som inrättas utifrån nämnda huvuduppgifter.</p>
<p>I juni 2012 publicerade Socialdepartementet promemorian Ny myndighet för infrastrukturfrågor för vård och apotek (Ds 2012:21), nedan promemorian. Syftet med promemorian var att se över förutsättningarna för att ombilda Apotekens Service Aktiebolag till en myndighet. Förslaget i promemorian skiljer sig från det förslag som Statens vård- och omsorgsutredning lade såtillvida att det tar sin utgångspunkt i en ombildning av Apotekens Service Aktiebolag, dvs. att inga verksamheter från andra myndigheter eller bolag - utöver verksamheten i Apotekens Service Aktiebolag - kommer att föras över till den nya myndigheten. Verksamheten för den nya myndigheten blir följaktligen mer avgränsad jämfört med det förslag som Statens vård- och omsorgsutredning lade fram.</p>
<p>I promemorian konstateras bl.a. att en ombildning av bolaget till en myndighet stärker förutsättningarna för den statliga styrningen när det gäller infrastrukturfrågor för it- och kommunikation inom hälso- och sjukvården. Vidare konstateras att möjligheten att ha överblick över kvalitet och säkerhet, två centrala parametrar för bra it-infrastruktur, ökar om man samlar frågorna nationellt i en myndighet.</p>
<p>Verksamheten i Apotekens Service Aktiebolag</p>
<p>Apotekens Service Aktiebolag är ett av staten helägt bolag som bildades i samband med omregleringen av apoteksmarknaden. Bolaget har bl.a. till uppgift att lagra och förmedla de elektroniska recepten i Sverige samt ansvara för den nationella läkemedelsstatistiken. I samband med konkurrensutsättningen på apoteksmarknaden frikopplades ett antal informationsmängder som bl.a. behövs vid förskrivning och expediering av e-recept och placerades hos Apotekens Service Aktiebolag. Genom att alla apoteksaktörer fick tillgång till samma information på lika villkor kunde en konkurrensutsatt marknad för apoteksaktörer förverkligas. Verksamheten är lokaliserad till Stockholm sedan starten.</p>
<p>Apotekens Service Aktiebolag har vuxit successivt sedan 2009 och hade vid utgången av 2011 sammanlagt 95 tills-vidareanställda personer. Personalens huvudsakliga kompetens är farmaceutisk eller it-inriktad.</p>
<p>Bolaget har intäkter från i huvudsak tre källor och under 2011 uppgick dessa till följande: avgifter för infrastruktur-tjänsterna mot apoteksaktörerna uppgick till drygt 169 miljoner kronor, övriga intäkter (i huvudsak intäkter för djurrecept, systemleverantörstester och statistik) uppgick till drygt 37 miljoner kronor och projektfinansiering från myndigheter och andra organisationer uppgick till nästan 52 miljoner kronor.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Regeringen beslutade den 7 februari 2013 lagrådsremissen Ny myndighet för hälso- och vårdinfrastruktur. I lagrådsremissen föreslår regeringen att en ny myndighet bildas med samma uppgifter som Apotekens Service Aktiebolag har i dag. Regeringen har för avsikt att överlämna en proposition under våren 2013 i samma ärende.</p>
<p>Regeringens skäl för bildandet av en ny myndighet är följande. Information som registreras och hanteras inom hälso- och sjukvård och omsorg är en långsiktig och användbar resurs. Att göra informationen användbar för många förutsätter dock att det finns en gemensam struktur för hur denna information utformas och samlas in. Det har i olika sammanhang påpekats att det finns ett påtagligt behov av en nationell infrastruktur för it-lösningar och kommunikationskanaler i vård- och omsorgssektorn. Detta framhölls bl.a. i slutbetänkandet från Statens vård- och omsorgsutredning, Gör det enklare! (SOU 2012:33). Även Riksrevisionen pekade i sin rapport Rätt information vid rätt tillfälle inom vård och omsorg - samverkan utan verkan? (RiR 2011:19) på att ingen aktör har det övergripande ansvaret för samordningen av de olika nationella satsningar som görs för att säkra tillgången till väl fungerande it-stöd.</p>
<p>Många aktörer, både offentliga och privata, har tagit och tar initiativ inom området, men för att hantera de fortsatta utmaningarna ser regeringen att det behövs en aktör med ett samlat ansvar för it-frågor. I grunden ligger det operativa an-svaret på huvudmännen, men behovet av nationell samordning ger staten en viktig roll. För att det ska vara möjligt att utveckla gemensamma it- och infrastrukturstandarder krävs samlade lösningar. Sådana lösningar är samhällsekonomiskt fördelaktiga då man kan samordna arbetet vid t.ex. större investeringar. Samtidigt kan det också öka kvaliteten och säkerheten i hälso- och sjukvården och omsorgen om gemensamma satsningar görs för att utveckla t.ex. interoperabilitet mellan system så att in-formationen kan delas mellan olika verksamheter. Ytterligare ett argument för att samla it-infrastruktur hos en statlig myndighet är uppgifternas karaktär. I uppgiften att vara informationsnav kan förväntas ingå att föra offentliga register, ibland med känsliga personuppgifter. Det framstår som klart att ansvaret för offentliga register är en uppgift som i första hand bör anförtros myndigheter. Regeringen har i budgetpropositionen för 2013 framhållit att man bedömer att det finns fördelar med att ombilda Apotekens Service Aktiebolag till en ny infrastrukturmyndighet för vård och apotek. Av budgetpropositionen framgår att Regeringskansliet ska arbeta vidare med de förslag som finns i promemorian med målsättningen att den nya myn-digheten ska starta sitt arbete 2014.</p>
<p>Den nya myndigheten ska vara lokaliserad i Stockholm för att kunna fullgöra sina uppgifter effektivt. Apotekens Service Aktiebolag är som framgår ovan lokaliserat i Stockholm och har där byggt upp sin verksamhet utifrån detta. Apotekens Service Aktiebolag har en kvalificerad kompetens som är helt avgörande för verksamheten. Det är viktigt att verksamheten ges goda förutsättningar att fortsätta fungera väl ur kvalitetssynpunkt. Vid en fortsatt lokalisering till Stockholm underlättas bemanningen betydligt.</p>
<p>Arbetet med förberedelserna för överföringen av verksamheten i Apotekens Service Aktiebolag till staten och den nya myndigheten bör påbörjas snarast. Det är angeläget att detta arbete kan bedrivas på ett sådant sätt att övergångstiden blir så kort som möjligt för att minimera osäkerheten hos anställda och de aktörer som Apotekens Service Aktiebolag samverkar med i dag. Förberedelsearbetet bör drivas parallellt med riksdagens behandling av frågan.</p>
<h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2>
<p>Utredaren ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet för hälso- och vårdinfrastruktur. Myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2014. Den nya myndigheten ska vara lokaliserad i Stockholm. Den nya myndigheten ska ledas av en styrelse och myndighetens chef ska ha titeln generaldirektör.</p>
<p>Uppdraget ges med förbehåll för riksdagens beslut i nöd-vändiga delar.</p>
<p>De förslag och överväganden som anges i lagrådsremissen och i den kommande propositionen om den nya myndigheten ska vara utgångspunkt för utredarens arbete.</p>
<p>Utredaren ska hantera samtliga övergångsfrågor bl.a. när det gäller lokaler, ekonomi- och lönesystem, it-system, personal, pensioner, kunder och leverantörer.</p>
<p>Utredaren ska särskilt</p>
<p>- uppdatera den befintliga finansiella värderingen (samt inför detta genomföra såväl en rättslig som en finansiell företagsbesiktning, en s.k. due diligence) av verksamheten vid Apotekens Service Aktiebolag inför överförandet av verksamheten till staten för att säkerställa ett korrekt värde,</p>
<p>- ta fram ett förslag till överlåtelseavtal mellan staten och bolaget,</p>
<p>- göra en genomgång av bolagets befintliga avtal samt se till att dessa i nödvändig utsträckning överförs till den nya myndigheten,</p>
<p>- föreslå verksamhetsmål, instruktion och regleringsbrev för den nya myndigheten samt redovisa behovet av eventuella författningsändringar utöver dem som föreslås i lagrådsremissen och kommande proposition,</p>
<p>- besluta om organisation och lämna förslag till arbetsord-ning samt arbetsformer,</p>
<p>- bedöma vilken kompetens som är nödvändig för den nya myndighetens verksamhet,</p>
<p>- lämna förslag till en samlad finansieringsmodell för den nya myndigheten och föreslå anslag och resursfördelning för 2014 samt budgetunderlag för perioden 2015-2017,</p>
<p>- förbereda anslutning av den nya myndigheten till Statens servicecenters ekonomiadministration, löne- och lönerelaterade tjänster samt tjänster inom e-handel,</p>
<p>- ingå nödvändiga avtal för den nya myndighetens räkning,</p>
<p>- fatta beslut om bemanning liksom i övrigt utöva arbets-givarens befogenheter,</p>
<p>- bemanna den nya myndigheten med beaktande av 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd samt fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet,</p>
<p>- ta fram förslag till förordning som ska ligga till grund för beräkning av avgifter enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1996:1156">(1996:1156)</a> om receptregister och lagen <a href="https://lagen.nu/2005:258">(2005:258)</a> om läkemedelsförteckningen i enlighet med förslag i lagrådsremissen och kommande proposition och</p>
<p>- i samråd med Socialdepartementet utreda de juridiska förutsättningarna för att utvecklingsarbetet med det s.k. personliga hälsokontot - som bl.a. beskrivs i 2013 års budgetproposition (prop. 2012/13:1 utg. omr. 9, avsnitt 4.6.4) - ska kunna fortlöpa efter överföring av verksamheten i Apotekens Service Aktiebolag till staten.</p>
<p>Uppdragets genomförande och tidsplan</p>
<p>Utredaren ska samråda med Utredningen om rätt information i vård och omsorg (S 2011:13), Arbetsgivarverket, Statens tjänstepensionsverk, Statens servicecenter, Ekonomistyrningsverket, Socialstyrelsen, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Läkemedelsverket, Konkurrensverket, Datainspektionen, berörda apoteksaktörer samt Sveriges Kommuner och Landsting. Utredaren har även möjlighet att samråda med övriga berörda myndigheter och organisationer. Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter.</p>
<p>Under arbetet ska utredaren informera Apotekens Service Aktiebolags ledning och styrelse om arbetet.</p>
<p>Utredaren ska i arbetet kontinuerligt samråda med före-trädare för Socialdepartementet.</p>
<p>Utredaren ska senast den 1 april 2013</p>
<p>- lämna förslag till en samlad finansieringsmodell för myndigheten och föreslå anslag och resursfördelning för 2014 samt budgetunderlag för perioden 2015-2017.</p>
<p>Utredaren ska senast den 15 september 2013</p>
<p>- lämna förslag till verksamhetsmål, instruktion, regleringsbrev för myndigheten samt redovisa behovet av eventuella författningsändringar,</p>
<p>- uppdatera den befintliga finansiella värderingen av verksamheten vid Apotekens Service Aktiebolag inför överförandet av verksamheten till staten för att säkerställa ett korrekt värde och</p>
<p>- lämna förslag till överlåtelseavtal mellan staten och bolaget.</p>
<p>Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2013.</p>
<p> (Socialdepartementet)</p>
<p></p>http://www.opengov.se/govtrack/dir/2013:1/2013-01-17T12:00:00+01:002013-01-17T12:00:00+01:002013:1 Inhyrning och företrädesrätt till återanställningArbetsmarknadsdepartementet<p></p>
<p>Beslut vid regeringssammanträde den 17 januari 2013</p>
<h2 id="sammanfattning">Sammanfattning</h2>
<p>En särskild utredare ska undersöka i vilken omfattning personal från bemanningsföretag hyrs in i situationer där arbetstagare som tidigare har sagts upp har företrädesrätt till återanställning enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd. Syftet med undersökningen är att belysa om, och i sådant fall hur, företrädesrätten påverkas.</p>
<p>Undersökningen ska avse såväl privat som offentlig sektor.</p>
<p>Utredaren ska beakta hur arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal reglerat möjligheten till inhyrning i samband med arbetsbristsituationer. Utredningen ska genomföras i dialog med arbetsmarknadens parter.</p>
<p>Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2014.</p>
<p>Regelverket kring inhyrning och företrädesrätt</p>
<p>Arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet</p>
<p>En arbetsgivare har själv rätt att bestämma hur verksamheten ska organiseras och vilka förändringar som bör vidtas, den s.k. arbetsledningsrätten. Det är således tillåtet enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd (anställningsskyddslagen) för en arbetsgivare att besluta att inte längre ha anställda utan i stället hyra in arbetstagare eller lägga ut arbetet på ett utomstående företag. Arbetsdomstolen prövar normalt inte heller om arbetsgivarens beslut i arbetsledningsfrågor är välgrundade eller lämpliga.</p>
<p>Förhandlingsskyldighet och vetorätt enligt medbestämmandelagen</p>
<p>Innan en arbetsgivare beslutar att hyra in personal från ett bemanningsföretag, ska arbetsgivaren enligt 38 § lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet (medbestämmandelagen) på eget initiativ förhandla med den arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal för sådant arbete. Vid förhandlingen är arbetsgivaren skyldig att lämna den information om det tilltänkta arbetet som arbetsta-garorganisationen behöver för att kunna ta ställning i förhandlingsfrågan. I vissa specifika situationer finns det undantag från förhandlingsskyldigheten, om inte arbetstagarorganisationen särskilt begär förhandling (38 § 2 stycket 3).</p>
<p>Om förhandling enligt 38 § ägt rum, gäller enligt 39 § att åtgärden inte får beslutas eller verkställas om arbetstagar-organisationen anser att den åtgärd arbetsgivaren planerar kan antas medföra att en lag eller ett kollektivavtal åsidosätts eller att åtgärden annars strider mot det som är allmänt godtaget inom parternas avtalsområde. Arbetstagarorganisationen kan alltså i ett sådant fall hindra att arbetsgivaren t.ex. hyr in personal från ett bemanningsföretag. Man brukar tala om en facklig vetorätt.</p>
<p>Den fackliga vetorätten får dock ingen verkan för det fall arbetstagarorganisationen saknar fog för sin ståndpunkt (40 §).</p>
<p>Företrädesrätt enligt anställningsskyddslagen</p>
<p>En arbetstagare som har sagts upp på grund av arbetsbrist har enligt anställningsskyddslagen rätt till återanställning i den verksamhet där han eller hon tidigare varit sysselsatt. En tidsbegränsat anställd arbetstagare har också företrädesrätt, om fortsatt anställning inte erbjudits på grund av arbetsbrist. För intjänande av företrädesrätt krävs att anställningen varat en viss minsta tid. En förutsättning för att reglerna om återanställning i anställningsskyddslagen ska kunna åberopas är att det rör sig om en nyanställning. Reglerna om företrädesrätt aktualiseras således endast när ett anställningsförhållande mellan arbetsgivaren och en ny arbetstagare etableras, och inte när en arbetsgivare väljer att säga upp arbetstagare och i stället hyra in arbetskraft.</p>
<p>Företrädesrätt vid inhyrning av arbetskraft</p>
<p>I vissa fall kan det anses vara ett brott mot anställningsskyddslagens regler om företrädesrätt till återanställning att hyra in personal i stället för att återanställa arbetstagare som sagts upp på grund av arbetsbrist.</p>
<p>Frågan prövades i AD 2003 nr 4 (den s.k. ABU-domen). I domen ställde Arbetsdomstolen upp tre krav för att kringgående av anställningsskyddslagen ska anses ha förekommit. För det första krävs det att de åtgärder som påstås utgöra ett kringgående blir styrkta på vanligt sätt, för det andra krävs det att ett syfte med åtgärderna har varit att undgå tillämpning av de aktuella lagreglerna om företrädesrätt och för det tredje krävs det att handlandet framstår som otillbörligt med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet.</p>
<p>Uppdraget om inhyrning och företrädesrätt</p>
<p>I samhällsdebatten diskuteras frågan om inhyrning av arbetskraft från bemanningsföretag skulle kunna användas för att kringgå reglerna om företrädesrätt till återanställning. För att belysa frågeställningen behöver en utredning göras.</p>
<p>Utredaren ska</p>
<p>- analysera gällande rätt, och</p>
<p>- undersöka hur inhyrning i samband med uppsägningar på grund av arbetsbrist regleras i kollektivavtal i olika branscher.</p>
<p>Utredaren ska vidare undersöka förekomsten av inhyrning av arbetskraft i samband med att arbetstagare har sagts upp på grund av arbetsbrist. Utredaren ska därför</p>
<p>- i dialog med arbetsmarknadens parter undersöka omfattningen av inhyrning i samband med arbetsbrist, och</p>
<p>- undersöka vilka orsaker som kan ligga bakom arbetsgivares beslut att hyra in arbetskraft i stället för att återanställa.</p>
<p>Mot bakgrund av vad som framkommer ovan och hur inhyrning tillämpas, ska utredaren analysera</p>
<p>- om och, i sådant fall, hur det nuvarande regelverket påverkar företrädesrätten,</p>
<p>- arbetsgivares möjlighet att tillgodose sitt arbetskraftsbehov och</p>
<p>- hur berörda arbetstagare påverkas, samt</p>
<p>- belysa den funktion bemanningsföretagen har för en väl fungerande arbetsmarknad.</p>
<h2 id="redovisning">Samråd och redovisning av uppdraget</h2>
<p>Utredaren ska genomföra uppdraget i dialog med arbets-marknadens parter och med företrädare för de mindre företagen.</p>
<p>Utredaren ska genomföra sitt arbete i enlighet med kommittéförordningen <a href="https://lagen.nu/1998:1474">(1998:1474)</a>.</p>
<p>Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2014.</p>
<p> (Arbetsmarknadsdepartementet)</p>
<p></p>http://www.opengov.se/govtrack/dir/2012:129/2012-12-20T12:00:00+01:002012-12-20T12:00:00+01:002012:129 Ombildning av polisen till en sammanhållen myndighetJustitiedepartementet<p></p>
<p>Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2012</p>
<h2 id="sammanfattning">Sammanfattning</h2>
<p>En särskild utredare ska i nära samarbete med Rikspolis-styrelsen besluta om och genomföra de åtgärder som krävs för att ombilda Rikspolisstyrelsen och de 21 polismyndigheterna till en sammanhållen myndighet, Polismyndigheten. Den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2015. Reformen skapar förutsättningar för att stärka polisens förmåga att snabbt ingripa mot och utreda brott. I uppdraget ingår att</p>
<p>- besluta om den regionala organisationsstrukturen, med geografiska gränser och huvudorter,</p>
<p>- besluta om organisation och verksamhet i stort för huvudkontoret, den nationella operativa avdelningen och de ytterligare nationella eller regionala avdelningar eller funktioner som ska finnas,</p>
<p>- bemanna Polismyndigheten när det gäller de anställningar som Polismyndigheten ska besluta om,</p>
<p>- besluta om och, i den utsträckning det är möjligt under uppdragstiden, genomföra andra övergripande strukturreformer, och</p>
<p>- förbereda och genomföra de ytterligare åtgärder och beslut som krävs för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2015.</p>
<p>Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 april 2015.</p>
<p>En sammanhållen svensk polis</p>
<p>Polisorganisationskommittén föreslår i betänkandet En sammanhållen svensk polis (SOU 2012:13) att Rikspolisstyrelsen och de 21 polismyndigheterna samt Statens kriminaltekniska laboratorium ombildas till en myndighet som benämns Polismyndigheten. En sammanhållen myndighet ger bättre förutsättningar för högre kvalitet, effektivitet och flexibilitet. Kommittén lämnar också andra förslag, bl.a. om ledningsform för myn-digheten, den organisatoriska ramen, anställning av högre chefer, organisatorisk tillhörighet för Statens kriminaltekniska laboratorium och verksamheten med särskilda utredningar samt allmänna utgångspunkter för reformen. Kommittén har i tilläggsdirektiv (dir. 2012:13) fått i uppdrag att utreda konsekvenserna av en eventuell ombildning av Säkerhetspolisen till en fristående myndighet och behovet av ett fristående tillsynsorgan över polisens och Kriminalvårdens verksamhet samt, om övervägande skäl talar för att inrätta ett sådant organ, lämna ett fullständigt förslag om organisation och verksamhet. Frågan om Säker-hetspolisen som en fristående myndighet redovisades den 28 november 2012 i delbetänkandet En tydligare organisation för Säkerhetspolisen (SOU 2012:77).</p>
<p>Betänkandet En sammanhållen svensk polis har remitterats och 107 remissinstanser har svarat. Förslaget att ombilda polisen till en sammanhållen myndighet har fått ett positivt remissutfall. Remissutfallet när det gäller kommitténs olika delförslag är, med några få undantag, också positivt. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju2012/2744/PO).</p>
<p>I budgetpropositionen för 2013 föreslog regeringen, med utgångspunkt i kommitténs förslag och med beaktande av remissinstansernas synpunkter, att Rikspolisstyrelsen och de 21 polismyndigheterna ska ombildas till en sammanhållen myndighet, Polismyndigheten, den 1 januari 2015. Den 18 december 2012 godkände riksdagen regeringens förslag.</p>
<p>Ombildningen innebär att Polismyndigheten övertar de uppgifter som polismyndigheterna och Rikspolisstyrelsen nu har. Som regeringen anfört i budgetpropositionen innebär den vidare att Polismyndigheten ska delas in i geografiska verksamhetsområden som ska vara bärkraftiga, så att man lokalt kan klara av bl.a. uppgifter som kräver specialistkompetens och särskild utrustning. Ombildningen innebär också att det skapas ett tydligare helhetsansvar. En konsekvens av ombildningen blir att polisen bestämmer sin egen organisation. Vidare skapar ombildningen större möjligheter att flytta verksamhet inom den nya myndigheten. En annan viktig aspekt av reformen är att säkerställa den lokala polisiära närvaron såväl i brottsutsatta områden i större städer som i glesbygd. Reformen skapar förutsättningar för att stärka polisens förmåga att ingripa mot brott och ordningsstörningar och utreda brott i syfte att möjliggöra lagföring. Den skapar också bättre förutsättningar för samverkan med andra berörda myndigheter i det trygghetsskapande arbetet.</p>
<p>Regeringens ställningstaganden och uppdraget att ombilda polisen till en sammanhållen myndighet</p>
<p>Såsom kommittén funnit är det lämpligt att inför ombildningen av polisen inrätta en särskild genomförandeorganisation. Det omfattande genomförandearbete som krävs gör att det finns starka skäl för att utse en särskild utredare. Uppdraget till utredaren förutsätter att riksdagen beslutar om nödvändiga lagänd-ringar.</p>
<p>Den särskilda utredaren får, i enlighet med kommitténs förslag, huvudansvaret för genomförandet och ska bedriva arbetet i nära samarbete med den befintliga organisationen. Utredaren har rätt att begära biträde från Rikspolisstyrelsen under uppdraget. Regeringen ger samtidigt i ett särskilt beslut Rikspolisstyrelsen i uppdrag att biträda den särskilda utredaren och i vissa fall förbereda och genomföra ombildningen enligt utredarens bestämmande.</p>
<p>Utredaren ska alltså, med utgångspunkt i Polisorganisationskommitténs förslag och i nära samarbete med Rikspolisstyrelsen, identifiera, besluta om och genomföra de åtgärder som krävs för att ombilda Rikspolisstyrelsen och de 21 polismyndigheterna till en sammanhållen myndighet som ska inleda sin verksamhet den 1 januari 2015.</p>
<p>Organisationsstrukturen på nationell, regional och lokal nivå</p>
<p>Polismyndigheten ska, som kommittén föreslagit, ha ett huvudkontor och vara indelad i polisregioner. Vid Polismyndigheten ska det också finnas några få avdelningar som har pekats ut av regeringen, en nationell operativ avdelning och en avdelning för särskilda utredningar som bedrivs enligt förordningen <a href="https://lagen.nu/2010:1031">(2010:1031)</a> om handläggning av ärenden om brott av anställda inom polisen m.m. Polismyndighetens organisation i övrigt ska bestämmas av utredaren i enlighet med dessa direktiv.</p>
<p>Polisorganisationen ska byggas underifrån och uppåt, vilket också har betonats av ett antal remissinstanser. Detta bör förverkligas bl.a. genom att beslutsbefogenheter och uppgifter placeras på lägsta ändamålsenliga nivå.</p>
<p>Etiska rådet ska finnas kvar i Polismyndigheten.</p>
<p>Kommittén och remissinstanserna har särskilt framhållit att det lokalt bedrivna arbetet även fortsättningsvis ska vara basen i polisens verksamhet. Regeringen delar den uppfattningen. Ombildningen ska leda till att tillgängligheten och kontakten med medborgarna utvecklas ytterligare.</p>
<p>Polismyndighetens organisation ska, i enlighet med förslaget i budgetpropositionen som riksdagen ställt sig bakom, huvudsakligen bygga på en geografisk uppgifts- och ansvarsfördelning, dvs. ett helhetsansvar för såväl utredningsverksamhet som brottsförebyggande verksamhet och service inom ett geografiskt ansvarsområde. En långtgående delegering, där chefer får ett stort ansvar för verksamhet, personal och ekonomi är också nödvändig.</p>
<p>Polisregionerna ska vara bärkraftiga, vilket innebär att de ska ha ett tillräckligt verksamhetsunderlag för att i högre grad än i dag kunna bedriva polisverksamhet som kräver specialistkompetens, särskild utrustning eller dygnet-runt-bemanning. Bärkraftiga polisregioner gör att verksamhet i högre grad än i dag kan och bör flyttas ut från den nationella nivån till polisregionerna, där också ett nationellt ansvar för en viss fråga kan och bör läggas ut. Det ger också bättre möjligheter att med kort varsel kunna omfördela resurser. Befolkningsunderlaget är en viktig faktor för utformningen av verksamhetsområdena. Kravet på bärkraftighet får dock inte leda till att regionerna byggs upp likt självständiga myndigheter, med risk för stor administrativ överbyggnad.</p>
<p>Det är företrädesvis myndigheterna inom polisväsendet som har yttrat sig i frågan om regionindelning. Meningarna om hur regionerna ska byggas upp är delade. Vissa remissinstanser förordar dagens indelning i samverkansregioner, medan andra förespråkar den indelning som föreslås av Utredningen om den statliga regionala förvaltningen (SOU 2012:81). Regeringens bedömning är att en förutsättning för att Polismyndigheten överhuvudtaget ska indelas i regioner är att varje region är bärkraftig. Regeringen anser att de nuvarande sju samverkansområdena inom polisen är bärkraftiga och väl inarbetade. Det ska därför finnas välgrundade skäl för att frångå nuvarande indelning i samverkansområden. Samtidigt ska behovet av en för staten gemensam regional indelning vägas in när Polismyndighetens regionala organisation utformas. Under alla förhållanden ska ett län inte ingå i flera polisregioner.</p>
<p>Uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan polisregionerna och den nationella nivån ska vara tydlig. En genomtänkt delegationsordning, utan överlappande besluts- och uppgiftsområden, minskar risken för att beslutsfattande förs upp till högre beslutsnivåer än nödvändigt.</p>
<p>Som tidigare framgått ska Polismyndigheten ha ett huvudkontor. Statskontoret har i sin rapport När flera blir en - om nyttan med enmyndigheter (2010) pekat på svårigheterna som flera enmyndigheter har haft att organisera ett fungerande huvudkontor. Det är viktigt att dra lärdom av dessa erfarenheter och utforma ett huvudkontor med en smidig intern samordning och tydliga ansvarsförhållanden. Vid utformningen av huvudkontoret ska verksamhetsansvaret noga övervägas så att kontoret begränsas till vad som är nödvändigt och ändamålsenligt. En möjlig utveckling är att i större utsträckning än i dag flytta över ett nationellt operativt ansvar och även ansvar för delar av utvecklingsverksamheten när det gäller nya polisiära metoder på polisregionerna.</p>
<p>Till skillnad från kommittén anser regeringen att det inte finns skäl att i dessa direktiv närmare ange beslutsstrukturen för ledningen av den operativa verksamheten. Regeringen vill dock betona att Polismyndigheten på nationell nivå ska ha en väl utvecklad förmåga att leda och samordna operativ verksamhet. Vidare ska en tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan den nationella operativa avdelningen och polisregionerna utvecklas. På den nationella nivån ska man kunna besluta om personalförflyttningar och ge tydliga anvisningar för prioriteringar i verksamheten. En effektiv polisverksamhet innebär också att en nationellt gemensam, funktionsindelad organisation för viss operativ verksamhet måste finnas, vilket i dag är fallet när det gäller exempelvis nationella insatsstyrkan och polisflyget samt utredning av korruption och krigsbrott. Behovet av ledning och sam-ordning genom den nationella operativa avdelningen är även särskilt framträdande när det gäller grov organiserad brottslighet och seriebrottslighet.</p>
<p>En utgångspunkt för uppdraget ska också vara att skapa bästa möjliga förutsättningar för ett effektivt samarbete och en effektiv samverkan med andra berörda aktörer, såväl nationellt som internationellt.</p>
<p>Utredaren ska besluta om</p>
<p>- hur den regionala organisationsstrukturen ska se ut, var de geografiska gränserna ska gå och vilka orter som ska vara huvudorter,</p>
<p>- organisation för och vilken verksamhet som ska bedrivas vid huvudkontoret och den nationella operativa avdelningen och vilka ytterligare nationella eller regionala avdelningar eller funktioner som ska finnas inom Polismyndigheten,</p>
<p>- fördelning av ansvar mellan polisregionerna, huvud-kontoret, nationella operativa avdelningen och övriga avdelningar eller funktioner samt tydliggöra det genom en arbets- och delegationsordning, och</p>
<p>- organisationsstrukturen på lokal nivå och fördelning av ansvar även på den organisatoriska nivån.</p>
<p>Ledningsform och insyn</p>
<p>Polismyndigheten ska, i likhet med vad kommittén föreslagit, vara en enrådighetsmyndighet och ledas av en myndighetschef som benämns rikspolischef. Vid Polismyndigheten ska det finnas ett insynsråd som, utöver ett insynsråds sedvanliga uppgifter att utöva insyn i verksamheten och ge myndighetschefen råd, särskilt ska följa verksamheten med särskilda utredningar. Ett insynsråds uppgifter och hur ledamöterna utses regleras i myndighetsförordningen <a href="https://lagen.nu/2007:515">(2007:515)</a>.</p>
<p>Vid polisregionerna, som ska ledas av en regionpolismäs-tare, ska det finnas regionpolisråd som ska ha till uppgift att utöva insyn i verksamheten inom polisregionen och ge råd till regionpolismästaren. Regionpolisråden ska inte ha beslutsmandat. Även regionpolisråden ska följa verksamheten med särskilda utredningar när det gäller ärenden som rör den egna regionen. Regionpolismästaren ska vara ordförande i regionpolisrådet och hålla rådet informerat om verksamheten. Ledamöterna i regionpolisråden ska utses av regeringen för en bestämd tid.</p>
<p>Insynsrådet ska följa verksamheten vid regionpolisråden. För att förstärka insynsfunktionen inom Polismyndigheten ska det finnas en samordningsfunktion för insynsrådet och regionpolisråden.</p>
<p>Utredaren ska</p>
<p>- lämna förslag till regeringen om sammansättningen av insynsrådet och regionpolisråden, och</p>
<p>- förbereda inrättandet av en nationell funktion för samordning av insynsrådets och regionpolisrådens arbete och genomföra de åtgärder som krävs för att införa lämpliga arbetsformer vid dessa.</p>
<p>En avdelning för särskilda utredningar</p>
<p>När det gäller verksamheten med särskilda utredningar har vissa remissinstanser ställt sig tveksamma till kommitténs förslag att verksamheten ska ingå i Polismyndigheten och hänvisar framför allt till kravet på oberoende. Regeringen delar kommitténs bedömning att verksamheten med särskilda utredningar ska ingå i Polismyndigheten som en egen avdelning. Kvaliteten i dessa utredningar är avgörande för att allmänheten ska ha förtroende för verksamheten. Hög kvalitet förutsätter tillgång till bred kompetens och erfarenhet av utredningsverksamhet, vilket bäst garanteras om verksamheten finns kvar inom polisen. För att tydliggöra verksamhetens självständighet och opartiskhet ska chefen anställas genom beslut av regeringen, verksamheten få en egen anslagspost och Polismyndighetens insynsråd och re-gionpolisråden få i uppgift att särskilt följa verksamheten med särskilda utredningar. Polismyndigheten ska också senast den 31 maj varje år lämna en redogörelse till regeringen för den aktuella verksamheten under föregående år.</p>
<p>Utredaren ska</p>
<p>- förbereda inrättandet av en avdelning för särskilda utredningar och</p>
<p>- genomföra de eventuella åtgärder som krävs för att anpassa verksamheten till en sammanhållen myndighet.</p>
<p>Kompetensförsörjning</p>
<p>Några remissinstanser är tveksamma till kommitténs förslag om anställningar och hänvisar främst till risken för alltför stor maktkoncentration hos chefen för Polismyndigheten. Regeringen delar kommitténs uppfattning att regeringen ska anställa rikspolischefen och besluta om anställning av chefen för avdelningen för särskilda utredningar. Till skillnad från kommittén anser regeringen att också chefen för nationella operativa avdelningen ska anställas genom beslut av regeringen och även vara ställföreträdande rikspolischef. Övriga chefer och annan personal vid Polismyndigheten ska anställas av myndigheten själv.</p>
<p>Det ska liksom i dag finnas en nämnd som bereder an-ställningsärenden vid Polismyndigheten, vars ledamöter förordnas av regeringen. Nämnden ska ge rikspolischefen råd i ärenden om anställning av regionpolismästare. Nämnden ska också på begäran av rikspolischefen ge råd i andra anställningsärenden. Inför ombildningen av polisen ska nämnden ha motsvarande funktion gentemot utredaren. Nämndens sammansättning och beslutsförhet bör utformas i enlighet med kommitténs förslag.</p>
<p>Utredaren ska</p>
<p>- bemanna Polismyndigheten när det gäller de anställ-ningar som Polismyndigheten ska besluta om,</p>
<p>- även i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter när det gäller beslut som måste fattas för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet från den 1 januari 2015, och</p>
<p>- förbereda inrättandet av en ny nämnd som bereder anställningsärenden och vidta de åtgärder som krävs för att nämnden ska kunna fungera i samband med ombildningen.</p>
<p>Andra övergripande strukturreformer</p>
<p>Genom sammanslagningen skapas möjligheter att genomföra övergripande strukturreformer, inom såväl operativ verksamhet som stödverksamhet. Rikspolisstyrelsen har redan tagit flera steg mot sådana reformer, bl.a. när det gäller administrativa stödprocesser. En ny organisationsstruktur ger förutsättningar för ytterligare strukturreformer när det gäller exempelvis länskom-munikationscentraler, brottssamordning, Polisens kontakt-center och förundersökningsledning. Verksamheter som kan lämpa sig för en nationell funktionsindelning och som kan ledas och samordnas nationellt ska identifieras, liksom verksamheter där det är lämpligt med en koncentration till färre ställen. Frågan om en eventuell anslutning till Statens servicecenter är också lämplig att se över i samband med en ombildning.</p>
<p>Utredaren ska</p>
<p>- i samverkan med Statens servicecenter pröva förut-sättningarna för en inordning av verksamheten vid Polisens Administrativa Center (PAC) i Statens servicecenter och redovisa grunderna för sin bedömning till regeringen,</p>
<p>- besluta om andra övergripande strukturreformer, bland annat vilka verksamheter som ska ledas och samordnas nationellt och vilka som ska koncentreras till färre ställen inom Polismyndigheten, och</p>
<p>- genomföra reformerna under uppdragstiden i den utsträckning det är möjligt och ange en tidsplan i de fall de ska genomföras senare.</p>
<p>En nationell modell för att ta hand om allmänhetens synpunkter</p>
<p>En god tillgänglighet och kontakt med medborgarna innebär bl.a. att enskilda på ett enkelt sätt ska kunna framföra såväl positiva som negativa synpunkter till polisen. Det är angeläget att Polismyndigheten har väl utvecklade nationella rutiner och arbetssätt för att ta till vara allmänhetens synpunkter. En arbetsmodell för detta bör därför tas fram. Polismyndigheten ska med hjälp av synpunkterna kunna förbättra verksamheten utifrån medborgarnas behov och omsätta dessa i nya arbetsmetoder och rutiner.</p>
<p>Som några remissinstanser framfört förutsätter en sådan modell att gränsdragningen mot särskilda utredningar och en eventuell tillsynsmyndighet klaras ut. Även risken för parallella system för klagomål måste beaktas, liksom risken för att allmänheten inte har en tydlig uppfattning om vart man ska vända sig med klagomål och andra synpunkter. Arbetsmodellen bör också ge utrymme för en återkoppling till allmänheten i enskilda ärenden. Vikten av att bibehålla en nära kontakt mellan allmänheten och polisen på lokal nivå ska också vägas in.</p>
<p>Utredaren ska</p>
<p>- införa en modell (av kommittén benämnd kontaktpunkt) som förbättrar allmänhetens möjligheter att framföra synpunkter på polisens verksamhet och som utvecklar möjligheten för Polismyndigheten att återkoppla och arbeta med förbättringar utifrån medborgarnas behov och statsmakternas krav.</p>
<p>Nuvarande myndigheter ska avvecklas</p>
<p>Som en konsekvens av ombildningen kommer Rikspolissty-relsen och de 21 polismyndigheterna att avvecklas. I en avveckling ingår bl.a. att fullgöra uppgifter enligt Trygghetsavtalet och ett stort antal ekonomiadministrativa uppgifter.</p>
<p>Utredaren ska</p>
<p>- ansvara för avvecklingen av de befintliga myndigheterna inom polisen.</p>
<p>Anpassnings- och förvaltningsåtgärder som krävs</p>
<p>Ombildningen kräver genomförande av beslut och åtgärder av mer eller mindre förvaltande karaktär inom områden som it, personal- och ekonomiadministration och rättsliga frågor. I detta ingår bl.a. förändring av ekonomistyrning och verk-samhetsplanering, förändring av ekonomi- och personalad-ministrativa rutiner, nya upphandlings- och lokalförsörjningsrutiner, åtgärder för en mer harmoniserad personalpolitik, förändring av kollektivavtal, anpassning av arbetsmiljöorganisation, sammanlänkning av polismyndigheternas it-system, åtgärder för en enhetlig organisationsstruktur och kodförteckning i it-system samt kartläggning och beslut när det gäller vissa rättsliga frågor, t.ex. översyn av föreskrifter och anvisningar för polisväsendet.</p>
<p>Vissa åtgärder måste vidtas före den 1 januari 2015 medan andra kan vänta till efter ombildningen. Utredaren kan överlåta åt Rikspolisstyrelsen att ansvara för vissa sådana åtgärder.</p>
<p>Utredaren ska således</p>
<p>- besluta om och vidta de anpassnings- och förvalt-ningsåtgärder som krävs för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2015, inom områden som it, personal- och ekonomiadministration samt rättsliga frågor.</p>
<p>Övriga uppdrag</p>
<p>Utredaren ska</p>
<p>- besluta om verksamhetsplan och budget för det första verksamhetsåret,</p>
<p>- lämna ett budgetunderlag för perioden 2015-2017 och ett förslag till regleringsbrev för 2015 till regeringen,</p>
<p>- sluta nya avtal för den nya myndighetens räkning och verka för att befintliga avtal ändras eller avslutas i de fall det bedöms nödvändigt för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2015,</p>
<p>- förbereda och genomföra de ytterligare åtgärder och beslut som krävs för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2015, och</p>
<p>- lämna förslag till regeringen på ytterligare åtgärder av större vikt, relaterande till ombildningen, som krävs de första åren efter genomförandet.</p>
<p>Avgränsningar, förutsättningar och redovisning av upp-draget</p>
<p>Avgränsningar</p>
<p>Det ingår inte i utredarens uppdrag att ta fram förslag till författningsändringar, förutom eventuella kompletterande förslag i fråga om myndighetsinstruktion. Utredaren ska hålla Regeringskansliet (Justitiedepartementet) informerat när det gäller behov av ytterligare författningsändringar, utöver de som Polisorganisationskommittén föreslagit.</p>
<p>Polisorganisationskommittén har föreslagit att Säkerhets-polisen ska ombildas till en fristående myndighet. I sitt senaste delbetänkande En tydligare organisation för Säkerhetspolisen (SOU 2012:77) analyserar kommittén konsekvenserna av en sådan ombildning och lämnar förslag till en ny myndighetsstruktur. Betänkandet har remitterats, men remisstiden har ännu inte gått ut. Utredarens uppdrag omfattar inte Säkerhetspolisen. Utredaren ska dock beakta kommitténs överväganden och förslag i denna del, framför allt när det gäller samarbetet mellan Säkerhetspolisen och i första hand den nationella operativa avdelningen men även polisregionerna. Utredaren ska också hålla sig informerad om den fortsatta beredningen av frågan inom Rege-ringskansliet och anpassa sitt arbete efter det.</p>
<p>Statens kriminaltekniska laboratoriums roll i den framtida polisorganisationen är föremål för ytterligare överväganden inom Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i denna fråga med förslag som ligger i linje med kommitténs uppfattning att laboratoriet ska ingå i Polismyn-digheten. Utredaren ska i sitt arbete beakta denna inriktning och ta hänsyn till den fortsatta beredningen av frågan inom Regeringskansliet.</p>
<p>Frågan om ett nytt organ för tillsyn över polisens verksamhet är föremål för ytterligare utredning av kommittén och omfattas därför inte av utredarens uppdrag.</p>
<p>Andra förutsättningar för uppdraget</p>
<p>Utredaren ska samarbeta med den befintliga polisorganisa-tionen, i första hand med Rikspolisstyrelsen. Delaktighet och öppenhet ska prägla genomförandet. Utredaren ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet.</p>
<p>Utredaren ska samarbeta med Åklagarmyndigheten och andra myndigheter som i betydande utsträckning utövar uppgifter tillsammans med polisen. Utredarens uppdrag ska bedrivas utåtriktat och i kontakt med övriga berörda myndigheter, kommuner, landsting, näringslivet och andra intressenter. Utredaren ska i sitt arbete ta del av de förslag som Utredningen om den statliga regionala förvaltningen lämnat (SOU 2012:81) och sammanväga dessa med polisverksamhetens och övriga myndigheters behov. Utredaren ska också ta del av Polisorganisationskommitténs överväganden och förslag när det gäller frågan om tillsyn och den fortsatta beredningen av frågan inom Rege-ringskansliet. Detta gäller också Alarmeringstjänstutredningens (Fö 2011:04) överväganden och förslag.</p>
<p>Utredaren ska ta tillvara de erfarenheter som finns från när andra statliga myndigheter organiserats om till så kallade enmyndigheter och inhämta synpunkter från Statskontoret. Synpunkter ska också inhämtas från Ekonomistyrningsverket, Arbetsgivarverket och Statens tjänstepensionsverk.</p>
<p>Utredaren ska löpande hålla Regeringskansliet (Justitie-departementet) underrättat om arbetet.</p>
<p>När det gäller frågan om medborgerlig insyn och demo-kratisk kontroll ska det för den delen av uppdraget knytas en referensgrupp till utredaren, bestående av förtroendevalda med intresse av och kunskap om polisverksamhet.</p>
<p>Utredaren bestämmer i övrigt själv om organisationen och arbetssättet för uppdraget.</p>
<p>Tidsplan för vissa åtgärder och redovisningar</p>
<p>Utredaren ska</p>
<p>- senast den 1 april 2013 presentera en plan för sitt uppdrag för Regeringskansliet (Justitiedepartementet),</p>
<p>- senast den 1 september 2013 besluta om den polis-regionindelning och de huvudorter som ska finnas från och med den 1 januari 2015,</p>
<p>- senast den 1 mars 2014 lämna förslag till regeringen om sammansättningen av insynsrådet och regionpolisråden,</p>
<p>- senast den 1 mars 2014 lämna ett budgetunderlag för 2015-2017 till regeringen,</p>
<p>- senast den 1 juli 2014 besluta om den organisatoriska strukturen på nationell nivå och inom polisregionerna,</p>
<p>- senast den 1 juli 2014 besluta om anställning av de högsta cheferna inom Polismyndigheten med tillträde den1 januari 2015, med undantag för de chefer som ska anställas genom beslut av regeringen, och</p>
<p>- senast den 1 september 2014 lämna ett förslag till regleringsbrev till regeringen.</p>
<p>Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 april 2015.</p>
<p> (Justitiedepartementet)</p>
<p></p>http://www.opengov.se/govtrack/dir/2012:121/2012-12-06T12:00:00+01:002012-12-06T12:00:00+01:002012:121 Inrättandet av en ny högskola som omfattar verksamheterna vid tre konstnärliga högskolor i StockholmUtbildningsdepartementet<p></p>
<p>Beslut vid regeringssammanträde den 6 december 2012.</p>
<h2 id="sammanfattning">Sammanfattning</h2>
<p>En organisationskommitté ska förbereda och vidta de åtgärder som krävs för att en ny högskola ska kunna inrättas. Den ska omfatta verksamheterna vid Dans- och cirkushögskolan, Operahögskolan i Stockholm och Stockholms dramatiska högskola. Det nya lärosätet ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2014.</p>
<p>Uppdraget ges med förbehåll för riksdagens beslut i nödvändiga delar.</p>
<p>Kommittén ska</p>
<p>- senast den 1 mars 2013 lämna budgetunderlag för perioden 2014-2016,</p>
<p>- senast den 2 augusti 2013 lämna förslag till nödvändiga för-fattningsändringar,</p>
<p>- senast den 1 september 2013 redovisa hur den nya högskolan ska organiseras, lämna en verksamhetsplan för högskolan och lämna förslag på rektor för högskolan.</p>
<p>Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2014.</p>
<p>En ny högskola för konstnärlig utbildning och forskning i Stockholm</p>
<p>Dans- och cirkushögskolan, Operahögskolan i Stockholm och Stockholms dramatiska högskola lämnade i juni 2012 en gemensam framställan till regeringen om samgående för att skapa möjligheter för att utveckla den konstnärliga forskningen och för att utgöra grund för examenstillstånd för konstnärlig utbildning på forskarnivå (U2012/3514/UH).</p>
<p>De nämnda högskolorna är konstnärliga högskolor med statlig huvudman som bedriver utbildning, forskning och konstnärligt utvecklingsarbete. Vid Dans- och cirkushögskolan bedrivs konstnärlig utbildning, utbildning i danspedagogik, konstnärlig och vetenskaplig forskning samt konstnärligt utvecklingsarbete inom områdena dans, danspedagogik, cirkus och koreografi. Högskolan har omkring 75 anställda och omkring 200 studenter. Vid Operahögskolan i Stockholm bedrivs konstnärlig utbildning och konstnärlig forskning samt konstnärligt utvecklingsarbete inom områdena opera, operarepetitör och operaregi. Högskolan har omkring 23 anställda och omkring 40 studenter. Vid Stockholms dramatiska högskola bedrivs konstnärlig utbildning och konstnärlig forskning samt konstnärligt utvecklingsarbete inom områdena film, scen och media. Högskolan har omkring 115 anställda och omkring 300 studenter. Ett nytt gemensamt lärosäte kommer, enligt förslaget från högskolorna, att utgöra en ny viktig plattform för den konstnärliga forskningen. Utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå föreslås fortsätta bedrivas i oförändrad form och dagens resurstilldelning när det gäller grundutbildning för respektive högskola förbli oförändrad eller stärkt.</p>
<p>I budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1, utg. omr. 16) välkomnade regeringen högskolornas initiativ och gjorde bedömningen att en gemensam organisation för högskolorna kan skapa en god grund för en långsiktigt livskraftig konstnärlig forskningsmiljö i Stockholm. Regeringen anförde vidare att de tre högskolorna bör förbereda ett samgående i en ny högskola från och med den 1 januari 2014 och att regeringen avser att låta utreda ett eventuellt samgående.</p>
<p>I forsknings- och innovationspropositionen (prop. 2012/13:30) anförde regeringen att ett samgående mellan dessa högskolor skulle kunna utgöra en gemensam mötesplats för de konstnärliga professionerna för utveckling av den konstnärliga forskningen. Enligt regeringen skulle olika konstarter kunna komma närmare varandra och därigenom skulle förutsättningar för nydanande verksamhet med internationell lyskraft skapas. Vidare anfördes att genom ett samgående skapas dessutom ökade förutsättningar för att samutnyttja administration, scener, teknik och andra resurser.</p>
<p>Den nya högskolans förutsättningar och inriktning</p>
<p>Uppdraget ges med förbehåll för riksdagens beslut i nödvändiga delar. Verksamheterna vid Dans- och cirkushögskolan, Operahögskolan i Stockholm och Stockholms dramatiska högskola ska ingå i en ny högskola. Den nya högskolan ska överta de ingående högskolornas samtliga åtaganden, dvs. såväl rättigheter som skyldigheter.</p>
<p>Den nya högskolan ska i huvudsak bedriva konstnärlig utbildning, forskning och konstnärligt utvecklingsarbete. De ingående högskolornas forskning och konstnärliga utvecklingsarbete ska tillvaratas och integreras i den nya högskolans forskning och konstnärliga utvecklingsarbete. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid de tre ingående högskolorna bör fortsätta att bedrivas i nuvarande form.</p>
<p>Utgångspunkten för samgåendet är att en stark grund för konstnärlig forskning ska etableras. Ambitionen bör vara att den nya högskolan ska kunna få tillstånd att utfärda konstnärliga examina på forskarnivå. Den konstnärliga forskningen kommer i den nya högskolan att vara ett viktigt forum för både spetsforskning, tvärkonstnärliga och tvärvetenskapliga samarbeten. Genom samgåendet skapas bättre förutsättningar för ett starkt lärosäte med internationellt konkurrenskraftig forskning. På sikt bör även samgåenden mellan andra konstnärliga högskolor i Stockholm kunna bli aktuella med den nya högskolan som grund. Förändringar av organisationen bör bygga på lärosätenas egna bedömningar och på frivillighet.</p>
<p>De tillgångar och skulder, inklusive eventuell överproduktion av helårsstudenter och helårsprestationer som de befintliga myndigheterna förfogar över ska föras över till det nya lärosätet.</p>
<p>Med förbehåll för riksdagens beslut innebär inrättandet av den nya högskolan att Dans- och cirkushögskolan, Operahögskolan i Stockholm och Stockholms dramatiska högskola avvecklas och upphör som myndigheter den 31 december 2013. De nuvarande högskolornas namn kan dock användas som benämningar av verksamhets- och resultatenheter inom den nya högskolan.</p>
<p>Uppdraget att inrätta en ny högskola</p>
<p>En organisationskommitté ska förbereda och vidta de åtgärder som krävs för att en ny högskola ska kunna inrättas. Den ska omfatta verksamheterna vid Dans- och cirkushögskolan, Operahögskolan i Stockholm och Stockholms dramatiska högskola. Det nya lärosätet ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2014.</p>
<p>Kommittén ska arbeta med stor öppenhet och föra en nära dialog med Dans- och cirkushögskolan, Operahögskolan i Stockholm och Stockholms dramatiska högskola.</p>
<p>Organisation, lokalisering och arbetsordning</p>
<p>De verksamheter som i dag bedrivs vid var och en av de ingående högskolorna och som avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska ingå som tre verksamhets- och resultatenheter i den nya högskolan. All den verksamhet som avser konstnärlig forskning och konstnärlig utbildning på forskarnivå bör däremot bedrivas samlat. Högskolan bör vidare ha en gemensam lednings- och stabsfunktion.</p>
<p>Organisationskommittén ska fastställa en organisation för den nya högskolan samt ta fram förslag till en arbetsordning för den.</p>
<p>Högskolan ska vara lokaliserad i Stockholm.</p>
<p>Verksamhetsplan</p>
<p>Verksamheten vid den nya högskolan ska i huvudsak bestå av konstnärlig utbildning, forskning och konstnärligt utvecklingsarbete. Organisationskommittén ska upprätta en plan för hur forskningen, det konstnärliga utvecklingsarbetet och den konstnärliga forskarutbildningen samt den gemensamma administrationen ska utvecklas vid högskolan. Verksamhetsplanen ska också innehålla en beskrivning av utvecklingen av den nya högskolans verksamhet när det gäller utbildning på grundnivå och avancerad nivå.</p>
<p>Budget och budgetunderlag</p>
<p>Kommittén ska lämna budgetunderlag för perioden 2014-2016. Verksamhetsplanen och budgetunderlaget ska bl.a. ligga till grund för regeringens arbete med den nya myndighetens regleringsbrev för 2014. Kommittén ska utgå från de resurser som de tre ingående högskolorna anvisas enligt riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2013 och de medel som tilldelas högskolorna enligt regeringens kommande beslut om regleringsbrev för budgetåret 2013.</p>
<p>Grundutbildningsanslag till de tre ingående organisatoriska enheterna fördelas i regleringsbrev.</p>
<p>Arbetsgivaransvar</p>
<p>Kommitténs ordförande ska efter samråd med de tre nuvarande högskolornas rektorer besluta om bemanning liksom i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter. Kommittén ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet. Bemanningen ska genomföras med beaktande av reglerna i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd.</p>
<p>Studentinflytande</p>
<p>Enligt 1 kap. 4 a § högskolelagen <a href="https://lagen.nu/1992:1434">(1992:1434)</a> ska studenterna ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Enligt andra stycket i samma paragraf ska högskolorna verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Kommittén ska verka för att kraven på studentinflytande i den nya organisationen tillgodoses.</p>
<p>Rektor och styrelse</p>
<p>Enligt 2 kap. 8 § högskoleförordningen <a href="https://lagen.nu/1993:100">(1993:100)</a> anställs en högskolas rektor av regeringen efter förslag av styrelsen för högskolan. Styrelsens förslag ska föregås av ett hörandeförfarande på det sätt som anges i paragrafen. Kommittén ska förbereda regeringens beslut om anställning av rektor för den nya högskolan genom att fullgöra sådana uppgifter som annars skulle ha fullgjorts av styrelsen för ett universitet eller en högskola. Kommittén ska lämna ett förslag till rektor till regeringen.</p>
<p>Enligt 2 kap. 7 a och b §§ högskoleförordningen ska ordföranden i en högskolas styrelse och de övriga ledamöter som ska utses av regeringen, utses efter förslag från en nomineringsgrupp. Nomineringsgruppen består av en person som utses av regeringen och som har god kännedom om den aktuella högskolans verksamhet, landshövdingen i det län där högskolan har sin huvudsakliga verksamhet eller landshövdingens ställföreträdare samt en representant för studenterna vid högskolan. Förslaget ska föregås av ett samråd inom och utom högskolan och avse personer med kompetens och erfarenhet från verksamhet av betydelse för lärosätets utbildnings- och forskningsuppdrag.</p>
<p>Kommitténs ordförande ska tillse att en representant för studenterna utses.</p>
<p>Stödfunktioner m.m.</p>
<p>Kommitténs ordförande ska ingå nödvändiga avtal för den nya högskolans verksamhet. Kommitténs ordförande ska efter samråd med de tre nuvarande rektorerna förbereda anslutningen av den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet samt utforma redovisningsplaner och då överväga hur högskolornas befintliga avtal och övriga åtaganden ska samordnas av den nya myndigheten med bästa möjliga kostnadseffektivitet.</p>
<p>Kommittén ska därutöver vidta de övriga åtgärder som krävs för att den nya högskolan ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2014.</p>
<h2 id="redovisning">Samråd och redovisning av uppdraget</h2>
<p>Kommittén, eller i tillämpliga delar kommitténs ordförande, ska samråda med Dans- och cirkushögskolan, Operahögskolan i Stockholm och Stockholms dramatiska högskola, Högskoleverket (från och med den 1 januari 2013 Universitets- och högskoleämbetet), Ekonomistyrningsverket, Arbetsgivarverket och Statens tjänstepensionsverk samt med andra berörda myndigheter och organisationer. Myndigheterna ska lämna kommittén eller ordföranden det underlag som kommittén eller ordföranden begär.</p>
<p>Kommittén eller ordföranden ska hålla berörda centrala och lokala arbetstagarorganisationer och studentorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter. Kommittén, eller i tillämpliga delar ordföranden, ska särskilt beakta behovet av att hålla personal och studenter vid berörda lärosäten informerade.</p>
<p>Kommittén ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) underrättat om arbetet. Därutöver ska kommittén</p>
<p>- senast den 1 mars 2013 lämna budgetunderlag för perioden 2014-2016,</p>
<p>- senast den 2 augusti 2013 lämna förslag till nödvändiga författningsändringar,</p>
<p>- senast den 1 september 2013 redovisa hur den nya högskolan ska organiseras, lämna en verksamhetsplan för högskolan och lämna förslag på rektor för högskolan.</p>
<p>En slutrapport ska lämnas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 31 mars 2014. I rapporten ska det ingå en redovisning av hur de anställda och studenterna har involverats, informerats och förberetts på kommande förändringar samt ett förslag till hur en uppföljning och utvärdering av sammanslagningen under perioden 2014-2016 kan utformas.</p>
<p> (Utbildningsdepartementet)</p>
<p></p>http://www.opengov.se/govtrack/dir/2012:67/2012-06-14T12:00:00+01:002012-06-14T12:00:00+01:002012:67 Inrättande av en tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst - Inspektionen för vård och omsorgSocialdepartementet<p></p>
<p>Beslut vid regeringssammanträde den 14 juni 2012</p>
<h2 id="sammanfattning">Sammanfattning</h2>
<p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst. Nuvarande tillsynsverksamhet enligt patientsäkerhetslagen <a href="https://lagen.nu/2010:659">(2010:659)</a>, socialtjänstlagen <a href="https://lagen.nu/2001:453">(2001:453)</a> och lagen <a href="https://lagen.nu/1993:387">(1993:387)</a> om stöd och service till vissa funktionshindrade vid Socialstyrelsen bryts ut och en ny renodlad tillsyns- och tillståndsmyndighet - Inspektionen för vård och omsorg - inrättas. Syftet är att tillsynsarbetet ska stå självständigt från normering, kunskapsutveckling och bidragsgivning.</p>
<p>Utredaren ska bl.a. bemanna myndigheten och lämna förslag till instruktion och anslag. Utredaren ska även vidta de åtgärder som i övrigt krävs för att Inspektionen för vård och omsorg ska kunna inleda sin verksamhet den 1 juni 2013.</p>
<p>Uppdraget ges med förbehåll för riksdagens beslut i nöd-vändiga delar.</p>
<p>Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 maj 2013.</p>
<h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2>
<p>Betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten</p>
<p>Utredningen om tillsynen inom socialtjänsten föreslog i slut-betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82) att tillsynen över hälso- och sjukvården och socialtjänsten i ett första steg förs samman i Socialstyrelsen. I ett andra steg bildas sedan en renodlad tillsynsmyndighet genom att tillsynsverksamheten bryts ut från Socialstyrelsen.</p>
<p>Argumenten för bildandet av en renodlad tillsynsmyndighet är enligt utredningen flera. Ett argument är att det bör finnas en tydlig gränslinje mellan kunskapsutveckling och tillsyn. Ett annat är att det finns risker för konflikter till följd av Socialstyrelsens olika uppdrag och dubbla roller. Myndigheten meddelar föreskrifter på vissa områden och har således en norme-rande roll. Dessutom bedriver myndigheten en omfattande verksamhet både med att definiera vad som är god vård genom t.ex. nationella riktlinjer och med att följa upp och utvärdera verksamheter. Samtidigt granskar Socialstyrelsen genom sin tillsyn att verksamheterna följer vad myndigheten har fastställt ska gälla. Utredningen ansåg därför att det finns starka principiella skäl för att i ett andra steg bilda en ny renodlad tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst.</p>
<p>En majoritet av remissinstanserna var emot den tvåstegslösning som föreslogs av utredningen och ville bilda en ny tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst direkt. Regeringen ansåg emellertid i propositionen Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (prop. 2008/09:160) att det snabbaste sättet att genomföra en sammanslagning av tillsynen över hälso- och sjukvården med tillsynen över socialtjänsten var att först föra över länsstyrelsernas sociala tillsyn till Socialstyrelsen och samordna den med Socialstyrelsens tillsyn av hälso- och sjukvården. Regeringen menade att den föreslagna förändringen var nödvändig för att inte allvarligt fördröja en angelägen tillsynsreform. En senare utvärdering av föränd-ringen fick enligt regeringens uppfattning ge underlag till om ytterligare steg skulle tas.</p>
<p>Genomförda förändringar den 1 januari 2010</p>
<p>Den 1 januari 2010 genomfördes tillsynsreformen. Länsstyrelsernas tillsyns- och tillståndsverksamhet enligt socialtjänstlagen <a href="https://lagen.nu/2001:453">(2001:453)</a> och lagen <a href="https://lagen.nu/1993:387">(1993:387)</a> om stöd och service till vissa funktionshindrade samt tillsynen av Statens institutionsstyrelses verksamhet fördes över till Socialstyrelsen och samordnades med Socialstyrelsens tillsyn av hälso- och sjukvården. Samtidigt gav regeringen Statskontoret i uppdrag att följa upp och utvärdera hur väl förändringsarbetet med tillsynsreformen uppfyller de syften, mål och intentioner med reformen som framgår av propositionen 2008/09:160. Statskontoret skulle också, ut-ifrån remissinstansernas synpunkter på betänkandet SOU 2007:82, lämna förslag till om ytterligare förändringar behövde göras eller ytterligare steg skulle tas.</p>
<p>Genomförda förändringar den 1 januari 2011</p>
<p>Den 1 januari 2011 reformerades ansvarssystemet inom hälso- och sjukvården på så sätt att disciplinpåföljderna varning och erinran, som hanterades av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, ersattes av bl.a. en utökad klagomålshantering hos Socialstyrelsen. Socialstyrelsen ska efter anmälan pröva klagomål mot hälso- och sjukvården och dess personal och kan i beslut rikta kritik mot såväl vårdgivare som hälso- och sjukvårdspersonal.</p>
<p>Den 1 januari 2011 infördes också tillståndsplikt för verksamhet med personlig assistans enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS, som en ny uppgift för Socialstyrelsen.</p>
<p>Statskontorets utvärdering av tillsynsreformen</p>
<p>Statskontoret redovisade den 15 mars 2012 utvärderingsuppdraget till Regeringskansliet (Socialdepartementet) i rapporten Utvärdering av tillsynsreformen. Samordnad tillsyn över socialtjänst och hälso- och sjukvård <a href="https://lagen.nu/2012:11">(2012:11)</a>. Statskontoret anser att en renodlad inspektionsmyndighet för hälso- och sjukvård, LSS och socialtjänst skulle ge flera vinster. Tillsynen skulle få en särställning som statligt styrmedel inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Riksdagen skulle få det övergripande ansvaret för prioritering av tillsynsresurserna inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Vidare menar Statskontoret att regeringens möjligheter att styra såväl tillsynsområdet som övriga statliga åtaganden inom socialtjänst och hälso- och sjukvård skulle förbättras. Resursfördelningen till statens olika åtaganden skulle också bli mer tydlig. Statskontoret menar även att Socialstyrelsen har andra åtaganden än tillsyn gentemot hälso- och sjukvård och socialtjänst, exempelvis bidragsgivning, som på sikt kan riskera tillsynens trovärdighet. Med en renodlad in-spektionsmyndighet undanröjs denna risk.</p>
<p>Statskontoret föreslår därför att regeringen bl.a.</p>
<p>- tar initiativ till att en renodlad inspektionsmyndighet för tillsyn över socialtjänst och hälso- och sjukvård inrättas,</p>
<p>- inrättar en organisationskommitté som särskilt ska beakta att den nya myndigheten redan från början har ändamålsenliga system och rutiner för styrning, prioritering och uppföljning av tillsynsärenden,</p>
<p>- genom myndighetens instruktion ställer krav på att den nya myndigheten utvecklar rutiner för att planera tillsyn grundad på egen riskanalys,</p>
<p>- inledningsvis ställer tydliga krav på den nya myndighetens kontroll och uppföljning av handläggningstider.</p>
<p>Betänkandet Gör det enklare!</p>
<p>Statens vård- och omsorgsutredning avlämnade den 15 maj 2012 sitt slutbetänkande (SOU 2012:33). Utredningen konstaterar liksom Statskontoret att Socialstyrelsens nuvarande tillsynsverksamhet har stora brister och föreslår också att en ny tillsynsmyndighet inrättas - Inspektionen för hälsa, vård och omsorg. Utredningens förslag är dock mer omfattande och innebär att den nya tillsynsmyndigheten även får ansvar för tillsynen över apoteksverksamhet, läkemedelsindustri och medicintekniska företag samt uppföljning av läkemedelsbiverkningar, godkännande av läkemedel, legitimationer och angränsande frågor. Dessutom föreslås myndigheten få ansvar för central tillsyn inom alkohol-, tobaks- och narkotikaområdet samt tillsyn över internationell adoptionsverksamhet.</p>
<p>Regeringens överväganden</p>
<p>Regeringen bedömer, liksom Statskontoret och Statens vård- och omsorgsutredning, att det finns flera skäl att nu flytta tillsynen över hälso- och sjukvården, LSS och socialtjänsten från Socialstyrelsen och inrätta en renodlad tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård, LSS- och socialtjänstverksamhet. Det bör finnas en tydlig gränslinje mellan å ena sidan tillsyn och å andra sidan kunskapsutveckling, bidragsgivning och meddelande av föreskrifter. En sådan tydlig åtskillnad bidrar också till att förstärka legitimiteten i tillsynsarbetet. En särskild tillsynsmyndighet ger också riksdag och regering bättre förutsättningar att kunna styra tillsynens resurser via anslag till myndigheten. Det skulle även bli tydligt för huvudmännen vem som ansvarar för kunskapsåterföring kring tillsynens iakttagelser. Statens vård- och omsorgsutrednings förslag att den nya myndigheten även ska ansvara för tillsynen över apoteksverksamhet, läkemedelsindustri, läkemedelsgodkännanden m.m. är inte aktuellt i det här skedet. Vilka uppgifter den nya tillsynsmyndigheten bör ha finns redovisade i departementspromemorian Inspektionen för vård och omsorg - en ny effektiv tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2012:20).</p>
<p>Regeringen avser att i en proposition hösten 2013 redovisa de lagförändringar som krävs för inrättandet av den nya tillsynsmyndigheten.</p>
<h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2>
<p>Utredaren ska, under förutsättning att nödvändiga beslut fattas av riksdagen, vidta de åtgärder som krävs för inrättandet av en renodlad tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård, LSS- och socialtjänstverksamhet benämnd Inspektionen för vård och omsorg. Denna verksamhet bedrivs för närvarande hos Socialstyrelsen.</p>
<p>Instruktion, regleringsbrev m.m.</p>
<p>Utredaren ska lämna förslag till instruktion och regleringsbrev för den nya myndigheten samt förslag om anslag, resursfördelning och verksamhetsplan för perioden 1 juni 2013-31 december 2013. Utredaren ska även lämna ett budgetunderlag för åren 2014-2016. Det ska framgå av förslaget till instruktion att Inspektionen för vård och omsorg ska utveckla rutiner för att planera tillsyn grundade på egen riskanalys.</p>
<p>Organisation och arbetsformer</p>
<p>Utredaren ska besluta om myndighetens organisation och om intern resursfördelning samt överväga lämpliga arbetsformer. En utgångspunkt vid utformningen av myndighetens organisation ska vara att den ska vara lokaliserad till Stockholm. När det gäller den regionala indelningen ska utredaren samråda med den särskilda utredaren som har i uppdrag att genomföra en översyn av den statliga regionala förvaltningen (Fi 2009:07). Inspektionen för vård och omsorg ska ledas av en myndighetschef (enrådighetsmyndighet) och ha ett insynsråd.</p>
<p>Utredaren ska i fråga om organisation och rutiner säkerställa en fungerande ledning och styrning mellan den centrala och de regionala nivåerna i den nya myndigheten. Utredaren ska särskilt beakta att Inspektionen för vård och omsorg redan från början har ändamålsenliga system och rutiner för intern styrning och kontroll, prioritering samt uppföljning av tillsynsärenden och av handläggningstider. Utredaren ska även överväga införandet av arbetsmetoder som innebär en systematisk kunskapsåterföring, såväl vad gäller identifierade styrkor som svagheter beträffande arbetssätt, organisation och resultat. När det gäller arbetsmetoden som bl.a. praktiseras i Norge och som innebär en beredskap med akutteam som inom några dagar kan besöka en verksamhet som har fått allvarliga klagomål, så bör utredaren analysera om detta är en lämplig och kostnadseffektiv arbetsmetod för den statliga tillsynen inom vård- och omsorgsområdet. Vidare ska utredaren tillsammans med nuvarande ledning vid Socialstyrelsen arbeta för att upprätthålla en god produktionsnivå under förändringsarbetet och etablerandet av den nya inspektionen.</p>
<p>Inspektionen för vård och omsorg kommer bl.a. att ha tillsyn över kommunal verksamhet. Myndigheten bör dra nytta av den erfarenhet som länsstyrelserna har när det gäller sådana kontakter med kommuner. Länsstyrelserna har också stor kompetens och erfarenhet av tillsyn inom olika utgiftsområden. I syfte att skapa en så effektiv och ändamålsenlig tillsynsorganisation som möjligt ska utredaren därför beakta möjligheterna till samverkan med berörda länsstyrelser.</p>
<p>Åtgärder i övrigt</p>
<p>I syfte att öka effektiviteten och minska administrationskostnaderna ska den nya myndighetens administration skötas av Statens servicecenter. Utredaren ska förbereda anslutning av den nya myndigheten till Statens servicecenters ekonomiadministrativa tjänster, löne- och lönerelaterade tjänster samt tjänster inom e-handel.</p>
<p>Utredaren ska dessutom vidta de åtgärder som i övrigt krävs för att myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 juni 2013. I det ingår att förbereda anslutning av den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet och lägga upp redovisningsplaner. Utredaren ska ingå nödvändiga avtal för myndighetens räkning. I syfte att uppnå bästa möjliga kostnadseffektivitet bör utredaren överväga att överta befintliga avtal där så är möjligt.</p>
<p>Bemanning</p>
<p>Den nya myndigheten ska bemannas med beaktande av reglerna i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd. Utredaren ska fatta beslut om bemanning liksom i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter. Utredaren ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet.</p>
<h2 id="redovisning">Samråd och redovisning av uppdraget</h2>
<p>Uppdraget ska genomföras i nära dialog med Regeringskansliet (Socialdepartementet). Utredaren ska samråda med Socialstyrelsen, Arbetsgivarverket, Ekonomistyrningsverket och Utredningen om den statliga regionala förvaltningen (Fi 2009:07) samt med övriga berörda myndigheter. Utredaren ska söka samråd med berörda organisationer. Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter. Utredaren ska också löpande ge anställda information om förändringsarbetet.</p>
<p>Utredaren ska senast den 6 augusti 2012 lämna förslag till anslag för perioden 1 juni-31 december 2013 samt för respektive år inom perioden 2014-2016 och eventuella justeringar i budgetunderlaget för 2013. Senast den 15 oktober 2012 ska utredaren lämna förslag till instruktion och regleringsbrev för myndigheten. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 maj 2013.</p>
<p> (Socialdepartementet)</p>
<p></p>http://www.opengov.se/govtrack/dir/2012:25/2012-03-29T12:00:00+01:002012-03-29T12:00:00+01:002012:25 Inrättande av en nämndmyndighet med uppgift att pröva ansökningar och fatta beslut om utbetalning av ersättning till personer som utsatts för övergrepp eller försummelser i vissa fallSocialdepartementet<p></p>
<p>Beslut vid regeringssammanträde den 29 mars 2012</p>
<h2 id="sammanfattning">Sammanfattning</h2>
<p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en nämndmyndighet som under en begränsad tid ska pröva och fatta beslut om ersättning till personer som utsatts för övergrepp eller försummelser när de som barn och unga befunnit sig i samhällsvård.</p>
<p>Utredaren ska vidta de åtgärder som krävs för att nämnd-myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2013. I utredarens uppdrag ingår bl.a. att föreslå organisation och därefter besluta om utformning och dimensionering av nämndmyndigheten, lämna förslag på instruktion för nämndmyndigheten och andra eventuellt nödvändiga författningsändringar samt ingå för verksamheten nödvändiga avtal.</p>
<p>Uppdraget gäller under förutsättning att regering och riksdag fattar beslut i nödvändiga delar.</p>
<p>Uppdraget ska delredovisas senast den 7 juni, den 6 augusti och den 1 oktober 2012 och slutredovisas senast den 1 mars 2013 till regeringen.</p>
<h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2>
<p>Den 18 februari 2010 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag till hur en upprättelseprocess för enskilda som utsatts för övergrepp och vanvård i den sociala barn- och ungdomsvården under perioden 1920-1980 kunde utformas. Utredningen, som tog sig namnet Upprättelseutredningen, överlämnade i februari 2011 sitt betänkande Barnen som samhället svek - åtgärder med anledning av övergrepp och allvarliga försummelser i samhällsvården (SOU 2011:9) till regeringen. Utredningen föreslog i betänkandet en upprättelseprocess bestående av ett erkännande av det lidande de drabbade utsatts för och en ursäkt på alla ansvarigas vägnar, ekonomisk ersättning samt åtgärder för att förhindra att vanvården upprepas.</p>
<p>Under hösten 2011 träffade företrädare för regerings-partierna, Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet en överenskommelse om att införa en särskild möjlighet till en ersättning om 250 000 kronor till var och en av de personer som utsatts för övergrepp eller försummelser av allvarlig art i samhällsvården av barn och unga under perioden 1920-1980. Möjligheten till ersättning ska regleras i lag.</p>
<h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2>
<p>Utredaren ska vidta de åtgärder som krävs för att den tids-begränsade nämndmyndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2013. Regeringen har för avsikt att lämna en proposition om ersättning för personer som utsatts för övergrepp eller försummelser i samhällsvård och utredaren ska genomföra sitt uppdrag i enlighet med förslagen i propositionen. Information, service och tillgänglighet kommer att vara centralt för nämndmyndighetens verksamhet vilket utredaren särskilt ska beakta vid genomförandet av uppdraget. Nämnd-myndigheten kommer att hantera känsliga uppgifter om människors personliga förhållanden. Detta är något som utredaren särskilt ska beakta i förberedelsearbetet, bl.a. i utformningen av administrativa lösningar för verksamheten, så att skyddet för den enskildes integritet säkerställs. Vidare ska utredaren eftersträva administrativt och ekonomiskt effektiva lösningar. Som framgår nedan ska utredaren föreslå organisationsform för nämndmyndigheten. Regeringens beslut om organisationsform kan påverka uppdraget i dess olika delar. Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens godkännande i nödvändiga delar.</p>
<p>I uppdraget ingår att göra följande:</p>
<p>- Föreslå organisering samt därefter besluta om utformning och dimensionering av nämndmyndigheten. Utredaren ska särskilt eftersträva administrativt och ekonomiskt effektiva lösningar, exempelvis genom samordning med andra myndigheter eller genom att knyta nämndmyndigheten till en värdmyndighet. Kompetensförsörjning är en viktig fråga att beakta i detta sammanhang.</p>
<p>- Lämna förslag på instruktion och regleringsbrev för nämndmyndigheten samt eventuella författningsändringar och förändringar i andra regleringsbrev som i övrigt är nödvändiga för nämndmyndighetens inrättande.</p>
<p>- Utarbeta arbetsordning samt arbetsformer för nämnd-myndigheten.</p>
<p>- Lämna förslag på anslag för nämndmyndigheten, resursfördelning och verksamhetsplan för 2013 samt lämna budgetunderlag för perioden 2014-2015.</p>
<p>- Bedöma behovet av nödvändig kompetens inom nämndmyndigheten för att den ska kunna utföra sitt uppdrag, fatta beslut om bemanning och i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter. Utredaren ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet.</p>
<p>- Göra de anskaffningar och ingå de avtal som är nödvändiga för verksamheten.</p>
<p>- Förbereda anslutning till det statliga redovisningssystemet och lägga upp redovisningsplaner för nämndmyndighetens verksamhet.</p>
<p>- Utarbeta förslag till rutiner och formulär för att ta emot och handlägga ansökningar om ersättning och andra uppgifter som kan bli aktuella för nämndmyndigheten.</p>
<p>- Överväga hur information ska utformas och förmedlas, vilket bl.a. innefattar upprättande av en webbplats för nämndmyndigheten.</p>
<p>- Lämna förslag på namn för nämndmyndigheten.</p>
<p>- Vidta andra nödvändiga åtgärder för att nämndmyndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2013.</p>
<h2 id="redovisning">Samråd och redovisning av uppdraget</h2>
<p>Utredaren ska samråda med myndigheter och organisationer som kommer att beröras av nämndmyndighetens verksamhet såsom exempelvis Riksarkivet, Sveriges Kommuner och Landsting samt organisationer som företräder personer som utsatts för vanvård.</p>
<p>Utredaren ska, om det behövs för genomförandet av uppdraget, samråda med myndigheter med särskild kompetens inom området såsom exempelvis Arbetsgivarverket och Ekonomistyrningsverket. Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter.</p>
<p>Utredaren ska senast den 7 juni 2012 lämna förslag på organiseringen och namn för nämndmyndigheten.</p>
<p>Utredaren ska senast den 6 augusti 2012 lämna förslag på anslag för 2013 och budgetunderlag för perioden 2014-2015.</p>
<p>Utredaren ska senast den 1 oktober 2012 redovisa sina förslag till instruktion och regleringsbrev för nämndmyndigheten samt eventuella författningsändringar och förändringar i regleringsbrev som i övrigt är nödvändiga för nämndmyndighetens inrättande. Utredaren ska vid detta tillfälle också redovisa sina överväganden i övrigt.</p>
<p>Uppdraget ska slutredovisas till regeringen senast den 1 mars 2013.</p>
<p> (Socialdepartementet)</p>
<p></p>http://www.opengov.se/govtrack/dir/2011:99/2011-11-03T12:00:00+01:002011-11-03T12:00:00+01:002011:99 Tilläggsdirektiv till Utredningen Ett myndighetsgemensamt servicecenter för en effektivare statlig administration (Fi 2010:08)Socialdepartementet<p></p>
<p>Beslut vid regeringssammanträde den 3 november 2011.</p>
<h2 id="sammanfattning">Sammanfattning</h2>
<p>Regeringen beslutade den 4 november 2010 kommittédirektiv Ett myndighetsgemensamt servicecenter för en effektivare statlig administration (dir 2010:117) med innebörden att en särskild utredare gavs i uppdrag att förbereda bildandet av ett myndighetsgemensamt servicecenter.</p>
<p>Regeringen ger nu utredaren i uppdrag att vidta de åtgärder som krävs för att servicecentret ska kunna inleda sin verksamhet den 1 juni 2012. Servicecentret ska inrättas som en egen myndighet och ha namnet Statens servicecenter. Syftet med bildandet är att öka effektiviteten och minska administrationskostnaderna i statsförvaltningen.</p>
<p>Utredaren ska föreslå instruktion och regleringsbrev för myndigheten och de författningsändringar i övrigt som föranleds av den nya myndigheten. Vidare ska utredaren lämna budgetunderlag och verksamhetsplan. Utredaren ska besluta om myndighetens organisation, ingå nödvändiga avtal för myndighetens räkning samt bemanna myndigheten. Utredaren ska redovisa resultatet av sitt arbete till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 31 maj 2012.</p>
<h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2>
<p>Servicecenterutredningen (Fi 2010:08)</p>
<p>Regeringen gav den 4 november 2010 en särskild utredare i uppdrag att förbereda bildandet av ett myndighetsgemensamt servicecenter som ska erbjuda tjänster inom i första hand ekonomi- och personaladministration till statliga myndigheter. Av direktiven (dir. 2010:117) framgår att arbetet ska genomföras i två etapper. I en första etapp skulle utredaren analysera och lämna förslag till vilka verksamheter inom Skatteverkets nuvarande administrativa verksamhetsstöd och, eventuellt, vid andra myndigheter, som är lämpliga att föras över till den nya organisationen, hur servicecentret ska organiseras, vilken avgiftsmodell som bör tillämpas och vilka myndigheter som bör anslutas under år 2012. Utredaren skulle redovisa budgetära konsekvenser av förslagen samt föreslå behövliga författningsändringar. Denna del av uppdraget skulle redovisas senast den 15 april 2011. Av direktiven framgår att avsikten är att regeringen efter den avslutade första etappen ska kunna fatta beslut om att gå vidare med etapp 2, dvs. att genomföra bildandet av servicecentret med målsättningen att detta ska kunna ske den 1 januari 2012.</p>
<p>Utredningen redovisar resultatet av sitt arbete med etapp ett i betänkandet Ett myndighetsgemensamt servicecenter (SOU 2011:38). Utredningen föreslår att servicecentret inrättas som en egen myndighet den 1 januari 2012. Utredningen föreslår vidare att ekonomienheten inom Skatteverkets verksamhetsstöd samt lämpliga delar av Försäkringskassans verksamhetsstöd ska utgöra grund för servicecentret och att servicecentret inledningsvis lokaliseras till Gävle och Östersund. Vidare föreslås att servicecentret ska finansieras med intäkter från anslutande kundmyndigheter och att prismodellen ska baseras på styckeprissättning och full kostnadstäckning. Utredningen föreslår att ca 25 myndigheter (med motsvarande 25 procent av alla statligt anställda) ansluts under perioden 2012-2015. På sikt bör merparten av de statliga myndigheterna anslutas.</p>
<p>Ekonomistyrningsverket (ESV) fick regeringens uppdrag att bistå med stöd åt utredningen [Fi 2010/5047 (delvis)]. I uppdraget ingick bl.a. att föreslå en uppsättning administrativa nyckeltal och en modell för nytto- och kostnadsbedömning som ska kunna utgöra ett enhetligt beslutsunderlag för att bedöma effektiviseringspotentialen vid en anslutning till servicecentret. ESV redovisar resultatet av regeringsuppdraget i rapporten Metodstöd för enhetlig bedömning av stödverksamheten (ESV 2011:3). ESV föreslår i rapporten en uppsättning nyckeltal inom områdena kostnadseffektivitet, stöd till kärnverksamheten samt regelefterlevnad. Därtill redovisar ESV två vägledningar för lönsamhetsbedömningar, varav en är ämnad för beslutsfattare och en för dem som tar fram beslutsunderlag inför ställningstagande om att utnyttja tjänster från servicecentret eller i egen regi.</p>
<p>Remissinstansernas synpunkter</p>
<p>Som ett led i regeringens remissförfarande anordnades den 10 maj 2011 ett remissmöte till vilket 128 remissinstanser inbjöds att delta. Vid mötet deltog 82 remissinstanser. 112 remissinstanser inkom den 31 maj med remissvar.</p>
<p>En majoritet av remissinstanserna ställer sig positiva till att bilda ett myndighetsgemensamt servicecenter i form av en egen myndighet och tillstyrker i huvudsak utredningens förslag, däribland Ekonomistyrningsverket, Statskontoret, Datainspektionen, Riksarkivet, Skatteverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Lantmäteriet, Kronofogdemyndigheten, Arbetsförmedlingen och Försvarets materialverk. Endast en remissinstans, Konkurrensverket, avstyrker utredningens förslag med hänvisning till att utredningen inte utgör ett tillräckligt bra underlag för beslut. Konkurrensverket anser vidare att det finns en risk att centralisering och förstatligande av administrativa stödfunktioner går i motsatt riktning till regeringens mål att konkurrensutsätta marknader. Fackförbundet ST är tveksamt till att etablera ett myndighetsgemensamt servicecenter, då ST anser att utredningen inte i tillräcklig grad bedömt vilka nackdelar den föreslagna lösningen med ett gemensamt servicecenter kan ha. Det finns även ett antal högskolor och universitet som menar att utredningens förslag inte ger optimala förutsättningar för högskolor och universitet.</p>
<p>Bland de remissinstanser som är positiva lyfter flera fram vikten av att vissa frågor närmare belyses och beaktas i den fortsatta processen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) menar att informationssäkerhetsfrågorna behöver belysas ytterligare, bland annat mot bakgrund av att stora mängder känslig information kommer att lagras i samma miljö. Statskontoret pekar bl.a. på att sekretessbestämmelser inte per automatik överförs mellan myndigheter och att frågan om hur sekretessfrågor ska hanteras bör behandlas under de kommande förberedelserna. Ekonomstyrningsverket lyfter bl.a. fram vikten av att skapa forum och processer som tillförsäkrar befintliga och potentiella beställarmyndigheter en tillräckligt stark ställning i förhållande till servicecentret för att utvecklingen ska drivas av den efterfrågan och de behov som finns vid myndigheterna. Arbetsgivarverket anser att förslaget till tjänsteutbud synes rimligt och betonar vikten av att strategiska funktioner inom HR (Human Resource) och ekonomi inte finns med i förslaget. För en effektiv ledning och styrning är det viktigt att frågan om strategisk kompetens finns kvar på kundmyndigheten. Arbetsgivarverket betonar vikten av att det inte ligger i servicemyndighetens uppdrag att göra arbetsgivarpolitiska avtalstolkningar i fråga om kollektivavtal som slutits mellan parterna inom den statliga sektorn. Arbetsgivarverket anför vidare att det behöver tydliggöras vilket ekonomiskt ansvar servicecentermyndigheten har vid exempelvis felaktiga utbetalningar av förmåner. Andra frågor som lyfts fram som viktiga av många remissinstanserna är att det bör vara frivilligt för myndigheterna att ansluta sig till servicecentret och att det ska vara möjligt att gå ur servicecentret. Vidare lyfter ett antal remissinstanser fram att prismodellen bör ta hänsyn till kundmyndigheternas storlek och antal tjänster som köps, att det är viktigt att tjänsten systemstöd för e-beställningar preciseras samt att processen för intern styrning och kontroll utvecklas och klargörs. Många anser också att tidsplanen för etablering är snäv.</p>
<p>Bildandet av Statens servicecenter för en effektivare statlig administration</p>
<p>Utgångspunkter och motiv för bildandet av ett servicecenter</p>
<p>Med utgångspunkt i utredningens förslag och med beaktande av remissinstansernas synpunkter, ska ett myndighetsgemensamt servicecenter för tjänster inom administrativt stöd inrättas den 1 juni 2012. Syftet är att uppnå sänkta kostnader och en rad kvalitativa nyttor för statsförvaltningen som helhet.</p>
<p>Ett centralt motiv är att minska kostnaderna för statsförvaltningens löpande administrativa verksamhet. Genom att konsolidera och standardisera verksamheten i ett servicecenter uppnås stordriftsfördelar. Servicecenterutredningen har beräknat den årliga effektiviseringspotentialen i statsförvaltningen för 133 myndigheter, motsvarande 85 procent av de anställda i statsförvaltningen, till 295 miljoner kronor årligen inom de tjänster som initialt ska tillhandahållas av servicecentret. Det motsvarar en effektivisering på 33 procent. Ytterligare effektivitet bedöms kunna uppnås genom ständiga förbättringar (lean), ökad automatiseringsgrad i processerna och utkontraktering av delar av verksamheten.</p>
<p>En pådrivande faktor för att stimulera den privata utbudsmarknaden är att servicecentret kommer att kunna tillhandahålla stora volymer och standardiserade processer. Därtill får servicecentret en samlad kompetens på området som ökar förutsättningarna för staten att bli en bra beställare som kan precisera tydliga upphandlingsunderlag. Vidare bedöms servicecentret i kraft av sin storlek kunna upprätthålla konkurrensen genom att använda sig av flera olika leverantörer och därmed undvika ett läge där en leverantör får en monopolliknande ställning.</p>
<p>Genom att myndigheter väljer att ansluta sig som kund till servicecentret genomlyses kostnader och processer, vilket leder till ökad öppenhet och underlättar jämförelser av kostnader över tid och med andra leverantörer.</p>
<p>Vidare kan det bli avsevärt mer kostnadseffektivt om byte och införande av nya systemstöd görs på ett ställe än på varje enskild myndighet. Ett aktuellt exempel är myndigheternas övergång till e-beställningar under 2013. Om införande, drift och underhåll (inklusive stöd för leverantörsanslutning) görs med stöd av servicecentret bedöms kostnaderna minska. Enligt servicecenterutredningens preliminära beräkningar kan införandekostnaderna minska med 25 procent och drift- och underhållskostnaderna med 50 procent.</p>
<p>Att koncentrera administrativt stöd i ett servicecenter har också flera fördelar av mer kvalitativ karaktär. Myndigheternas fokus på kärnverksamheten ökar, eftersom ledning och resursinsatser kan ägnas åt annat än administrativt stöd. Administrativt stöd blir vidare kärnverksamhet i servicecentret, vilket kan främja effektivitet och kvalitet och rekrytering av kvalificerade medarbetare inom det administrativa området. Koncentration och stordrift möjliggör en jämnare och högre effektivitet och kvalitet på utförda tjänster, och minskar riskerna för kompetensbrist eller personberoende inom kundmyndigheterna. Detta är särskilt centralt mot bakgrund av de pensionsavgångar som väntas inom det administrativa området under de kommande åren. Vidare kan servicecentret enklare anpassa leveransen av administrativa stödtjänster om kundmyndigheternas verksamhet och behov förändras.</p>
<p>Ytterligare en fördel är att det skapas en organisatorisk plattform för framtida koncentration och stordrift av andra förvaltningsgemensamma stödtjänster. Utredningen föreslår att hantering av it-stöd, genomförandestöd vid myndighetsspecifika upphandlingar, e-arkiv och digital informationsförvaltning, kontorsstöd samt e-legitimationer bör övervägas som tjänster i servicecentret på längre sikt. Även inom det personaladministrativa området bedömer utredningen att det kan finnas fördelar med en koncentration, såsom de administrativt stödjande delarna av rekryteringsprocessen. När det gäller t.ex. e-arkiv bedömer Riksarkivet i förstudien e-arkiv och e-diarium (2011-01-31) att varje myndighet behöver investera mellan 10 och 15 miljoner kronor för att införa ett e-arkiv. För stora och it-intensiva myndigheter bedöms kostnaden för införande vara betydligt högre. Kostnaderna för utveckling, förvaltning och drift av e-arkiv bedöms minska med 10 till 30 procent om detta i stället görs gemensamt.</p>
<p>Motiv för bildandet av servicecentret som en egen myndighet</p>
<p>Servicecentret ska inrättas som en egen myndighet. De argument som talar för en egen myndighet är följande:</p>
<p>- servicecentrets verksamhet renodlas och regeringens möjligheter till en tydlig och långsiktigt hållbar styrning av verksamheten säkerställs,</p>
<p>- kundorientering kommer i första hand för servicecentret,</p>
<p>- att stödverksamhet blir kärnverksamhet främjar effektiviteten i verksamheten och främjar rekryteringen av kvalificerade medarbetare,</p>
<p>- förutsättningarna för ett högt förtroende bland kundmyndigheterna säkerställs genom ökad öppenhet i servicecentrets verksamhet och genom att verksledningen inte har dubbla roller i bemärkelsen såväl beställare som utförare av administrativt stöd.</p>
<p>Servicecentret ska ledas av en styrelse. Skälet är främst att servicecentret får en central roll för statsförvaltningens administration. Verksamheten kommer att bedrivas under affärsliknande förhållanden, vilket talar för styrelseformen. Styrelseformen skapar också förutsättningar för en kompetensmässig bredd i ledningen av servicecentret, vilket är viktigt mot bakgrund av bredden i de frågor servicecentret kommer att hantera.</p>
<p>Servicecentret ska omfattas av internrevisionsförordningen <a href="https://lagen.nu/2006:1228">(2006:1228)</a> och förordningen <a href="https://lagen.nu/2007:603">(2007:603)</a> om intern styrning och kontroll, mot bakgrund av att servicecentret kommer att ha stort ansvar för kundmyndigheternas administration samt att många kundmyndigheter omfattas av de aktuella förordningarna.</p>
<p>I syfte att renodla verksamhetsformerna inom statsförvaltningen kommer regeringen att på sikt pröva lämpligheten med att ombilda servicecentret till ett aktiebolag. En sådan prövning kommer bl.a. att göras mot de generella kriterier för bolagisering som regering och riksdag tidigare slagit fast (prop. 1992/93:100 bil. 1, bet. 1992/93:FiU10 och bet. 1992/93:FiU20, rskr. 1992/93:189): verksamheten är av betydande omfattning, verksamheten styrs inte primärt av politiska uppgifter och mål, verksamheten bedrivs under fungerande konkurrensvillkor, verksamheten har kommersiella förutsättningar och är oberoende av direkta anslagsmedel och verksamheten innebär ingen myndighetsutövning.</p>
<p>Den nya myndighetens uppdrag</p>
<p>Den nya myndighetens uppdrag är att utforma och tillhandahålla tjänster inom området administrativt stöd till statliga myndigheter i syfte att uppnå sänkta kostnader med bibehållen eller ökad kvalitet för staten som helhet. En utgångspunkt för servicecentret ska vara att inte utföra tjänster i egen regi om en privat aktör kan utföra dem mer kostnadseffektivt med bibehållen eller ökad kvalitet. Servicecentret ska därför systematiskt pröva vilka delar i servicecentrets leverans som kan utkontrakteras.</p>
<p>Myndigheten ska arbeta utifrån följande övergripande riktlinjer:</p>
<p>- Skapa en servicekultur som bygger på en kontinuerlig och formaliserad dialog med representanter för kundmyndigheterna, i syfte att utveckla tjänsternas utformning och innehåll.</p>
<p>- Säkerställa att balansen mellan kostnadseffektivitet, kvalitet och service upprätthålls.</p>
<p>- Effektivisera verksamheten genom ett strukturerat arbetssätt för kontinuerligt förbättringsarbete (lean).</p>
<p>- Kontinuerligt följa och jämföra sig med marknaden för ekonomi- och personaladministrativa tjänster.</p>
<p>- Vara en pådrivande kraft för att skapa en konkurrensutsatt marknad för statliga administrativa tjänster.</p>
<p>- Systematiskt pröva vilka delar i servicecentrets leverans som kan utkontrakteras i syfte att uppnå sänkta kostnader med bibehållen eller ökad kvalitet.</p>
<p>- Utveckla medarbetarnas kompetens samt skapa en god arbetsmiljö.</p>
<p>Den nya myndighetens verksamhet, organisation och lokalisering</p>
<p>Ekonomienheten inom Skatteverkets verksamhetsstöd samt lämpliga delar av Försäkringskassans verksamhetsstöd ska utgöra grunden för servicecentret. Anledningen till att även delar av Försäkringskassans verksamhetsstöd ska utgöra bas i servicecentret är att tjänsteutbudet kompletterar Skatteverkets tjänsteutbud, att verksamheten är koncentrerad till en ort samt uppvisar en hög effektivitet och stabilitet. Med anledning av den nya myndighetens verksamhet avser regeringen att ge Skatteverket respektive Försäkringskassan i uppdrag att i samverkan med utredningen förbereda en överföring av berörda verksamheter från respektive myndighet. I uppdraget till Försäkringskassan kommer det också att ingå att utreda hur gränssnittet mellan ekonomiadministrationen och myndighetens kärnverksamhet ska se ut med målet att frikoppling av lämpliga delar av ekonomiadministrationen kan ske under 2012.</p>
<p>Servicecentrets produktion ska inledningsvis ha två produktionsorter och lokaliseras där verksamheten är lokaliserad i dag, det vill säga till Gävle och Östersund. Motivet är att tillvarata befintlig kompetens och minimera omställningskostnader. Regeringen bedömer vidare att det finns stora fördelar med att ha två produktionsorter. Sårbarheten för exempelvis tekniska störningar minskar om produktionen är förlagd på två orter. Kompetensförsörjningen kan också underlättas och bli mindre sårbar. Två produktionsorter öppnar dessutom för ett potentiellt högre effektiviseringstryck och en förbättrad verksamhetsuppföljning, eftersom produktionsorterna kan jämföras med varandra. På längre sikt, i takt med att servicecentrets verksamhet expanderar, kommer fördelarna med att lokalisera verksamhet vid servicecentret på en tredje produktionsort att prövas. I samband med en sådan prövning är det viktigt att tillämpa de principer om statliga myndigheters lokalisering som regeringen slagit fast i prop. 2011/12:1 utgiftsområde 19 gällande Samordnad och effektiv förvaltningsstruktur.</p>
<p>När det gäller Kammarkollegiets administrativa stödverksamhet för mindre myndigheter, bedömer regeringen att denna verksamhet initialt inte ska integreras med servicecentrets verksamhet. Inom ett par år, efter det att servicecentret är etablerat och visat sig fungera effektivt, bör det prövas om Kammarkollegiets administrativa stödverksamhet bör tillföras servicecentret i syfte att uppnå synergier och skapa största möjliga nytta för staten som helhet.</p>
<p>Servicecentret ska organiseras på ett sätt som gör verksamheten flexibel, så att servicecentret kan anpassa sin verksamhet till omfattningen av såväl kundmyndigheter som tjänsteutbud.</p>
<p>Den nya myndighetens tjänsteutbud</p>
<p>Servicecentrets initiala tjänsteutbud bör inledningsvis omfatta löneadministration, rese- och utläggsadministration, beslutsskrivning avseende personalfrågor, tjänstepensionsadministration, kundfakturering och kundreskontra, leverantörsreskontra, anläggningsredovisning, löpande redovisning och bokslut, tidredovisning samt stöd för e-beställningar. När det gäller tjänstepensionsadministrationen ska servicecentret tillhandahålla anslutning till Statens tjänstepensionsverks tjänster. Även om utgångspunkten ska vara standardiserade tjänster, ska tjänsteutbudet också kunna tillgodose enskilda myndigheters särskilda behov i syfte att skapa optimala förutsättningar för statsförvaltningen som helhet.</p>
<p>Så snart servicecentrets etablering är tryggad och centrets initiala verksamhet och tjänsteutbud fungerar effektivt, bör andra tjänsteområden bli aktuella för koncentration i servicecentret. Ett prioriterat tjänsteområde är koncerngemensamma stödtjänster inom e-förvaltningsområdet som t.ex. e-arkiv och digital informationsförvaltning. Regeringen avser att utreda lämplighet och tidpunkt för en koncentration av dessa tjänster och andra förvaltningsgemensamma stödtjänster i servicecentret.</p>
<p>Finansiering av den nya myndigheten</p>
<p>Servicecentrets kostnader för uppstart, löpande verksamhet och investeringar ska finansieras med avgifter från kundmyndigheterna. Målsättningen är full kostnadstäckning på sikt. Fram till dess att servicecentret är självfinansierande är avsikten att verksamheten ska finansieras genom utnyttjad kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret. Investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar ska finansieras via lån i Riksgäldskontoret.</p>
<p>Anslutning av kundmyndigheter</p>
<p>Såsom angavs i kommittédirektiven (dir. 2010:117) till utredningen, ska myndigheters anslutning till servicecentret i första hand ske på frivillig basis. Om det skulle dröja med en bred anslutning av myndigheter på frivillig basis samtidigt som servicecentrets verksamhet och lönsamhetskalkylerna för de anslutna myndigheterna visar på tydliga effektivitetsvinster, avser regeringen dock att skärpa det generella förändringstrycket. En utgångspunkt kommer då att vara att myndigheter som inte vill ansluta sig ska kunna visa att den aktuella verksamheten sköts minst lika effektivt i egen regi eller på annat sätt. I syfte att skapa jämförbarhet är det viktigt att myndigheterna och servicecentret mäter och redovisar sina kostnader på samma sätt. Den av Ekonomistyrningsverket framtagna rapporten Metodstöd för enhetlig bedömning av stödverksamheten (ESV 2011:3) bör vara ett underlag för myndigheternas mätningar och bedömningar. Regeringen avser att följa upp hur myndighetsledningarna hanterar denna fråga, bl.a. i samband med myndighetsdialogerna.</p>
<p>Myndigheterna får själva bestämma vilka tjänster de vill köpa av servicecentret. Myndigheterna förbinder sig att köpa tjänster i enlighet med den överenskommelse som finns mellan servicecentret och respektive kundmyndighet och har därefter möjlighet att gå ur servicecentret om det skulle visa sig att det finns andra sätt att sköta verksamheten på som är effektivare. Den närmare utformningen av ett sådant utträde kommer att preciseras i överenskommelsen mellan servicecentret och respektive myndighet.</p>
<p>Uppföljning och utvärdering av bildandet av servicecentret</p>
<p>Regeringen avser att kontinuerligt följa upp och efter en tid utvärdera effekterna av bildandet av servicecentret. En utvärdering ska belysa vilka effekter på kostnadseffektivitet och kvalitet som reformen resulterat i för såväl kundmyndigheterna som statsförvaltningen som helhet samt hur den privata utbudsmarknaden har påverkats. Avsikten är att ge Statskontoret ett sådant uppdrag.</p>
<h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2>
<p>Utredaren ska vidta de åtgärder som krävs för att servicecentret ska kunna inleda sin verksamhet den 1 juni 2012. Uppdragets olika delar anges närmare nedan.</p>
<p>Föreslå instruktion, författningsändringar och regleringsbrev</p>
<p>Utredaren ska lämna förslag till verksamhetsmål, instruktion och regleringsbrev för myndigheten. Utredaren ska föreslå de övriga författningsändringar som krävs. I samband med detta ska utredaren analysera om myndigheten bör omfattas av det särskilda ansvaret enligt 11 § förordningen <a href="https://lagen.nu/2006:942">(2006:942)</a> om krisberedskap och höjd beredskap. Förslag till instruktion och regleringsbrev ska lämnas senast den 15 mars 2012.</p>
<p>Besluta om organisation, arbetsformer och stödfunktioner</p>
<p>Utredaren ska besluta om myndighetens organisation och ta fram en arbetsordning för myndigheten. Servicecentrets produktion är i huvudsak redan etablerad inom Skatteverket och Försäkringskassan, men funktioner för ledning, internt stöd, kundservice och kommunikation behöver skapas.</p>
<p>Utredaren ska förbereda anslutningen av den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet och lägga upp redovisningsplaner.</p>
<p>Besluta om bemanning</p>
<p>Utredaren ska bedöma vilken kompetens som är nödvändig för myndighetens verksamhet och säkerställa att nödvändig beställar- och upphandlingskompetens finns inom myndigheten.</p>
<p>Utredaren ska fatta beslut om bemanning och även i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter. Den nya myndigheten ska bemannas med beaktande av reglerna om övergång av verksamhet i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd. Utredaren ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet.</p>
<p>Beakta krav på informationssäkerhet</p>
<p>I arbetet med att utforma myndighetens verksamhet, organisation och it-system ska utredaren särskilt belysa och tillgodose kundmyndigheters krav på informationssäkerhet. Syftet är att säkerställa att servicecentret har en god säkerhetsarkitektur enligt etablerade standarder för informationssäkerhet som tillgodoser både kundmyndigheters och servicecentrets behov. I denna fråga ska utredaren samråda med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).</p>
<p>Ta fram en riskanalys och åtgärdsplan för sårbarhetshantering</p>
<p>Utredaren ska göra en riskanalys och lämna en åtgärdsplan kopplat till den eventuellt ökade sårbarhet som följer av en koncentration av statens administration.</p>
<p>Belysa påverkan på offentlighet och sekretess</p>
<p>Utredaren ska belysa hur den nya myndighetens verksamhet kommer att förhålla sig till regelverket om offentlighet och sekretess och i förekommande fall lämna de författningsförslag som krävs. I detta ingår att, för det fall utredaren kan förutse att det kan komma i fråga att uppgifter som omfattas av sekretess hos kundmyndigheten ingår i ett uppdrag till servicecentret, analysera hur detta förehåller sig till offentlighets- och sekretesslagens <a href="https://lagen.nu/2009:400">(2009:400)</a> bestämmelser samt vid behov föreslå författningsändringar.</p>
<p>Ingå nödvändiga avtal</p>
<p>Utredaren ska ingå nödvändiga avtal för myndighetens verksamhet. I detta ingår särskilt avtal i syfte att införa it-stöd för servicecentrets egna behov, produktion samt kundservice och kommunikation.</p>
<p>Föreslå verksamhetsplan, resursfördelning och budgetunderlag</p>
<p>Utredaren ska lämna förslag till resursfördelning och verksamhetsplan för tiden 1 juni till 31 december 2012. I verksamhetsplanen ska det också ingå en plan för kundanslutning för perioden 2013-2015 med målsättningen att omkring 25 myndigheter eller motsvarande 25 procent av alla statligt anställda ansluts till servicecentrets ekonomi- och personaladministrativa tjänster t.o.m. 2015. En särskild plan för kundanslutning till tjänster knutna till e-beställningar för perioden 2012-2013 ska utarbetas. Utredaren ska ta fram en strategi för utkontraktering som inkluderar en plan för hur servicecentret kan vara en pådrivande kraft för att skapa en konkurrensutsatt marknad. Utredaren ska vidare lämna budgetunderlag i enlighet med förordning <a href="https://lagen.nu/2000:605">(2000:605)</a> om årsredovisning och budgetunderlag för perioden 2012-2014. Budgetunderlaget ska lämnas senast den 31 januari 2012. I budgetunderlaget ska det även finnas prognostiserade avgiftsnivåer för 2012. I anslutning till detta ska utredaren fastställa servicecentrets prismodell. Avgiftsnivåer för 2012 ska fastställas senast den 15 mars.</p>
<p>Förbereda och genomföra anslutning av kundmyndigheter</p>
<p>Utgångspunkten är att de myndigheter som i dag köper berörda tjänster av Skatteverkets verksamhetsstöd även ska vara initiala kundmyndigheter till Statens servicecenter. Utredaren ska därför för servicecentrets räkning träffa överenskommelser med Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Lantmäteriet som innebär att de fr.o.m. den 1 juni 2012 blir kunder hos servicecentret. Därutöver ska utredaren träffa överenskommelser med Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten för anslutning under 2012 samt med ytterligare tre till fem nya kundmyndigheter för anslutning under 2012 eller första kvartalet 2013.</p>
<p>Utgångspunkten ska vara att det inte ska kosta mer för Skatteverket och Försäkringskassan att köpa tjänster av servicecentret jämfört med att utföra dem i egen regi såsom i dag.</p>
<p>Att träffa överenskommelser med kundmyndigheterna fordrar att utredaren preciserar och genomför den överenskommelse- och anslutningsprocess som Servicecenterutredningen föreslagit i sitt betänkande. Nyckelfrågor är att i överenskommelserna fastställa tydliga gränssnitt och klar ansvarsfördelning mellan servicecentret och kundmyndigheterna. En viktig fråga att fastställa i överenskommelsen är rutiner för att säkerställa en effektiv hantering av eventuella felaktigheter i underlag och utbetalningar. Överenskommelserna ska vidare klargöra bl.a. vilken information som servicecentret ska hantera, hur behandlingen av personuppgifter ska ske, kundmyndigheternas insyn och medverkan i servicecentrets arbete med informationssäkerhet och kundmyndigheternas tillgång till de handlingar som arkiveras hos servicecentret.</p>
<p>Precisera tjänsteutbudet gällande e-beställningar</p>
<p>Utredaren ska precisera tjänsteutbudet när det gäller tjänster för beställnings- leverans- och fakturahanteringsprocesserna. Utgångspunkten ska vara att tjänsteutbudet när det gäller e-beställningar ska kunna tillgodose samtliga myndigheters behov av stöd i syfte att kunna hantera en övergång till e-beställningar under 2013. Ett preliminärt tjänsteutbud och en avgiftsmodell ska vara fastställd och kunna kommuniceras till myndigheterna senast den 15 december 2011. I denna del ska utredaren samverka med Ekonomistyrningsverket som har regeringens uppdrag att leda och samordna införandet av e-beställningar i staten samt samråda med Kammarkollegiet.</p>
<p>Övrigt</p>
<p>Utredaren ska i övrigt lämna de förslag och vidta de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 juni 2012.</p>
<p>Uppdragets genomförande och tidsplan</p>
<p>Uppdraget ska genomföras i nära dialog med Regeringskansliet (Socialdepartementet). Utredaren ska vidare samråda med Skatteverket, Försäkringskassan, Ekonomistyrningsverket, Arbetsgivarverket Statens tjänstepensionsverk, Kammarkollegiet, E-delegationen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Datainspektionen. I den mån andra myndigheters och kommittéers arbete berörs ska samråd ske med dessa.</p>
<p>Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade och ge dem tillfälle att framföra synpunkter. Utredaren ska beakta behovet av att hålla personalen vid berörda myndigheter informerad.</p>
<p>Utredaren ska</p>
<p>- senast den 31 januari 2012 dels lämna budgetunderlag för perioden 2012-2014, dels lämna förslag till resursfördelning och verksamhetsplan, inklusive plan för kundanslutning för perioden 2013-2015.</p>
<p>- senast den 15 mars 2012 lämna förslag till instruktion och till eventuella författningsändringar i övrigt samt underlag till regleringsbrev för myndigheten,</p>
<p>Utredaren ska slutligt redovisa resultatet av sitt arbete till regeringen (Socialdepartementet) senast den 31 maj 2012.</p>
<p> (Socialdepartementet)</p>
<p></p>http://www.opengov.se/govtrack/dir/2011:52/2011-06-09T12:00:00+01:002011-06-09T12:00:00+01:002011:52 En effektiv myndighetsstruktur i fråga om Högskoleverket, Verket för högskoleservice och Internationella programkontoret för utbildningsområdetUtbildningsdepartementet<p></p>
<p>Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2011</p>
<h2 id="sammanfattning">Sammanfattning</h2>
<p>En särskild utredare ska förbereda och lämna förslag till de åtgärder som behövs för att genomföra en ändamålsenlig och effektiv organisering av de verksamheter som för närvarande bedrivs vid Högskoleverket, Verket för högskoleservice (VHS) och Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK). Vidare ska utredaren föreslå namn på de nya myndigheterna.</p>
<p>Utgångspunkter för utredarens arbete ska bl.a. vara att:</p>
<p>- Högskoleverkets uppdrag ska renodlas så att verkets huvuduppgifter är att svara för kvalitetssäkring och tillsyn,</p>
<p>- VHS, IPK och delar av Högskoleverkets verksamhet ska sammanföras till en ny myndighet med ansvar för verksamhet av tydlig service- och samordningskaraktär samt vissa främjandeuppgifter, och</p>
<p>- den nya myndighetsstrukturen ska gälla fr.o.m. den 1 januari 2013.</p>
<p>Utredaren ska utarbeta de förslag till författningsändringar som behövs för att genomföra förslagen.</p>
<p>Uppdragets analysfas ska redovisas senast den 16 januari 2012. Uppdragets genomförandefas ska redovisas senast den 31 augusti 2012. En slutredovisning av uppdraget ska redovisas senast den 28 december 2012.</p>
<h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2>
<p>Genom riksdagens beslut om propositionen Ett högskoleverk inrättades Högskoleverket den 1 juli 1995 (prop. 1994/95:165, bet. 1994/95:UbU17, rskr. 1994/95:386). Högskoleverket övertog de uppgifter som Kanslersämbetet och Rådet för grundläggande högskoleutbildning hade. Vidare övertog Högskoleverket de myndighetsuppgifter som Verket för högskoleservice (VHS) svarade för.</p>
<p>Riksdagen beslutade även att VHS:s serviceuppgifter, främst medverkan vid antagning av studenter, upphandling och juridisk service, skulle - så snart det var tekniskt möjligt - föras över till ett helägt statligt bolag med högskolorna som företrädare för staten. I avvaktan på detta renodlades VHS uppgifter till att omfatta enbart serviceuppgifterna och VHS ombildades till en uppdragsmyndighet. Genom riksdagens beslut av propositionen Tillträde till högre utbildning m.m. återkallade riksdagen sitt godkännande att lägga ned VHS i syfte att bilda ett servicebolag för verksamheten (prop. 1995/96:184, bet. 1995/96:UbU11, rskr. 1995/96:264). Vidare beslutades att den gemensamma serviceverksamheten skulle bedrivas i myndighetsform.</p>
<p>En effektiv myndighetsstruktur</p>
<p>Statsförvaltningen ska förverkliga regeringens politik. Hur den statliga förvaltningen organiseras är ett viktigt styrinstrument för regeringen. Den statliga förvaltningen bör vara organiserad på ett sådant sätt att rättssäkerhet och effektivitet upprätthålls. Ansvars- och uppgiftsfördelningen mellan olika myndigheter bör vara tydlig. Myndigheter bör som regel inte ha överlappande uppgifter, och rollkonflikter inom en enskild myndighet bör undvikas. En omprövning av inriktningen och omfattningen av en myndighets uppdrag kan aktualiseras till följd av en förändrad inriktning av den förda politiken (jfr prop. 2009/10:175, bet. 2009/10:FiU38).</p>
<p>Redan tidigare har en förändring av myndighetsstrukturen genomförts inom skolväsendet. Förändringarna har bl.a. inneburit en ändrad ansvarsfördelning mellan myndigheter, där vissa uppgifter som tidigare legat på Statens skolverk i stället fullgörs av en särskild myndighet för tillsyn och kvalitetsgranskning, Statens skolinspektion. I propositionen Nya skolmyndigheter (prop. 2007/08:50) anförde regeringen bl.a. att man genom att skilja tillsynsuppgifterna från de föreskrivande, utvecklande och bidragsförmedlande uppgifterna får en tydlig och förutsägbar rollfördelning, vilket i sin tur ger myndigheterna förutsättningar att genomföra sina uppgifter på ett effektivt sätt.</p>
<p>Autonomiutredningen ifrågasatte i sitt betänkande om inte Högskoleverkets granskande roll på sikt borde renodlas i större utsträckning (SOU 2008:104). Utredningen ansåg att en sådan renodling skulle vara i linje med den utveckling som bl.a. skett på skolområdet och att det borde övervägas om inte ansvaret för Högskoleverkets främjande- och serviceuppgifter på sikt ska överföras antingen till VHS, till andra myndigheter eller till lärosätena själva.</p>
<p>Förstärkt kvalitetssäkring och tillsyn</p>
<p>Av 1 kap. 4 § högskolelagen <a href="https://lagen.nu/1992:1434">(1992:1434)</a> framgår att verksamheten vid universitet och högskolor ska avpassas så att hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet. Vidare framgår bl.a. att tillgängliga resurser ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Universitet och högskolor finansieras i stor utsträckning av statliga medel. Dessa medel ska användas så att bästa möjliga kvalitet uppnås i verksamheten.</p>
<p>Regeringens ambition är att stärka universitetens och högskolornas autonomi. Genom propositionen En akademi i tiden - ökad frihet för universitet och högskolor har universitet och högskolor fått ökat självbestämmande inom ramen för myndighetsformen (prop. 2009/10:149, bet. 2009/10:UbU23, rskr. 2009/10:337). En konsekvens av detta är att den politiska detaljstyrningen har minskat och att universiteten och högskolorna har fått ett större ansvar att utforma sin verksamhet så att hög kvalitet utvecklas och bibehålls. När den statliga styrningen minskar ökar dock i motsvarande grad statens behov av uppföljning och utvärdering av verksamheten. Det gäller inte minst kvalitetsutvärdering av utbildningens resultat. Därför har ett nytt kvalitetssäkringssystem införts som svarar mot ökad frihet för universitet och högskolor (prop. 2009/10:139, bet. 2009/10:UbU20, rskr. 2009/10:320). I ett decentraliserat högskolesystem med allt mer autonoma lärosäten får Högskoleverket en central roll med ansvar för nationell kvalitetssäkring.</p>
<p>Regeringen framhåller i skrivelsen En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn (skr. 2009/10:79) att den offentliga tillsynen är viktig för att stärka efterlevnaden av gällande föreskrifter i lag och förordning. Det behöver finnas en fungerande balans mellan universitetens och högskolornas självbestämmande och statsmakternas behov av styrning och kontroll.</p>
<p>Regeringen framhöll i propositionerna att Högskoleverkets uppdrag bör förtydligas så att verkets huvuduppgift blir att svara för kvalitetssäkring och tillsyn.</p>
<p>Samlat stöd och service</p>
<p>Universitetens och högskolornas ökade självbestämmande ger nya möjligheter för lärosätena att möta de nya utmaningar och krav som ställs på lärosätena i en föränderlig värld. En decentraliserad och alltmer diversifierad högskolesektor ökar dock behovet av samordning av vissa gemensamma uppgifter i syfte att underlätta för allmänheten, presumtiva studerande samt universitet och högskolor men även för andra intressenter. Det gäller t.ex. system för anmälan och antagning till högre utbildning, tillträdesfrågor, information om högre utbildning i Sverige och bedömning av utländsk utbildning. Enligt nuvarande ansvarsfördelning mellan Högskoleverket, VHS och IPK finns uppgifter som sinsemellan är närliggande och delvis likartade. Även Svenska institutet ansvarar för verksamhet som till vissa delar angränsar till nämnda myndigheters ansvarsområden.</p>
<p>Enligt 1 kap. 11 a § högskoleförordningen <a href="https://lagen.nu/1993:100">(1993:100)</a> ska ett universitet eller en högskola ansvara för att studenterna är försäkrade för personskada. Försäkringen ska tecknas genom att Centrala studiestödsnämnden för universiteten och högskolorna träffar en överenskommelse med Kammarkollegiet.</p>
<p>I syfte att skapa en ändamålsenlig och effektiv myndighetsstruktur bör överlappande och likartad verksamhet koncentreras till en myndighet.</p>
<p>Berörda myndigheter</p>
<p>Högskoleverket</p>
<p>Högskoleverkets uppgift är att bl.a. ansvara för kvalitetssäkring av högskoleutbildning genom kvalitetsutvärdering av utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå samt prövning av tillstånd att utfärda examina. Högskoleverket svarar även för tillsynen över verksamheten inom sitt ansvarsområde. Verket har också regeringens uppdrag att genomföra utredningar och uppföljningar som grund för regeringens ställningstagande i olika frågor. Verket har dessutom ansvar för statistik om verksamheten vid universitet och högskolor. Verket svarar därutöver för information om verksamheten och utbildningsutbudet vid universitet och högskolor och för bedömningar av utländska utbildningar. Vidare ska Högskoleverket upplåta lokaler och sköta administrativa, föredragande och handläggande uppgifter åt Överklagandenämnden för högskolan och Högskolans avskiljandenämnd.</p>
<p>Högskoleverket är en enrådighetsmyndighet med ett insynsråd. Högskoleverket leds av en myndighetschef som utses av regeringen.</p>
<p>Verket för högskoleservice</p>
<p>Verket för högskoleservice (VHS) har till uppgift att på uppdrag av universitet och högskolor biträda vid antagning av studenter, vid bedömning av utländska gymnasiebetyg och med rådgivning och service i fråga om studieadministrativ verksamhet.</p>
<p>Myndigheten får utföra andra uppdrag än vad som redovisas ovan och även åt andra än universitet och högskolor.</p>
<p>VHS verksamhet är till största delen avgiftsfinansierad av sina uppdragsgivare.</p>
<p>VHS är en styrelsemyndighet och leds av en styrelse. Under styrelsen finns en direktör som anställs av myndigheten.</p>
<p>Internationella programkontoret för utbildningsområdet</p>
<p>Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) är det svenska programkontoret för de EU-program och andra internationella program inom utbildningsområdet som regeringen i ett enskilt fall beslutar. Verksamheten omfattar samtliga utbildningsnivåer, från grundskoleutbildning, gymnasieutbildning, vuxenutbildning och yrkesutbildning till högre utbildning. IPK har, utöver regeringen, Europeiska kommissionen, Nordiska ministerrådet och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) som uppdragsgivare och finansiärer. IPK handleder och informerar om möjligheterna till internationellt utbyte och samarbete, fördelar stöd till individer och organisationer för aktiviteter inom ramen för utbytes- och samarbetsprogram samt stödjer utbildningsinsatser för internationalisering genom att sprida erfarenheter och resultat från programverksamheten.</p>
<p>IPK är en enrådighetsmyndighet med ett insynsråd. IPK leds av en myndighetschef som utses av regeringen.</p>
<p>Annan berörd verksamhet</p>
<p>Från anslaget 2:53 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. finansieras bl.a. vissa insatser inom högskoleområdet som i dag genomförs av Svenska institutet. Det handlar om att informera i utlandet om högre utbildning i Sverige, stipendier för studier vid College of Europe och insatser i samband med programmet North2north. Från anslaget finansieras även åtgärder för att främja undervisning i svenska språket och undervisning om svenska förhållanden på högskolenivå i utlandet.</p>
<p>Uppdrag</p>
<p>En särskild utredare ska förbereda och lämna förslag till de åtgärder som behövs för att genomföra en ändamålsenlig och effektiv organisering av de verksamheter som för närvarande bedrivs vid Högskoleverket, VHS och IPK. Syftet är att skapa en effektiv och tydlig ansvarsfördelning, där den granskande verksamheten skiljs från den främjande verksamheten och verksamhet som avser meddelande av föreskrifter.</p>
<p>Utgångspunkter för utredarens arbete</p>
<p>Högskoleverkets uppdrag ska renodlas och på så sätt stärkas så att verket får en tydlig granskande funktion i högskolesystemet med ansvar för kvalitetssäkring och tillsyn. Det innebär att verket inte längre ska ha några direkta främjandeuppgifter. Högskoleverket ska svara för kvalitetssäkring av högskoleutbildning enligt propositionen Fokus på kunskap - kvalitet i den högre utbildningen (prop. 2009/10:139) och regeringens uppdrag till verket om kvalitetsutvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå (U2010/4164/UH). Högskoleverket ska följa universitetens och högskolornas resursutnyttjande i syfte att bistå regeringen med det underlag regeringen behöver för att säkerställa att högskoleverksamheten är effektiv. Högskoleverket ska vidare utöva tillsyn över verksamheten vid universitet och högskolor i syfte att bl.a. trygga rättssäkerheten för enskilda individer. Högskoleverket ska vara självständigt i förhållande till universitet och högskolor och utöva sin verksamhet med hög integritet gentemot lärosätena. Med anledning av att universitets och högskolors självbestämmande ökar har regeringen ett ökat behov av en samlad bild över högskoleverksamhetens kvalitet, effektivitet och resultat. Högskoleverket ska mot den bakgrunden svara för statistik, analys, utredning och uppföljning inom sitt verksamhetsområde. Uppföljningen ska ha relevans för regeringens politik och svara mot regeringens behov av beslutsunderlag. Slutligen ska Högskoleverket upplåta lokaler och sköta administrativa, föredragande och handläggande uppgifter åt Överklagandenämnden för högskolan och Högskolans avskiljandenämnd. Den ombildade myndigheten ska liksom i dag vara en enrådighetsmyndighet med insynsråd.</p>
<p>VHS, IPK och delar av Högskoleverkets verksamhet ska sammanföras till en ny myndighet med ansvar för verksamhet av tydlig service- och samordningskaraktär och vissa främjandeuppgifter. Myndigheten ska samordna vissa gemensamma uppgifter, bl.a. systemservice i fråga om antagning m.m., information om högre utbildning samt hantering av utbytes- och samarbetsprogram för alla utbildningsnivåer. Den nya myndigheten ska svara för statistik, analys, utredning och uppföljning inom sitt verksamhetsområde. I detta sammanhang är det av vikt att kompetens på samtliga utbildningsnivåer garanteras. Uppföljningen ska ha relevans för regeringens politik och svara mot regeringens behov av beslutsunderlag.</p>
<p>Myndigheten ska ha till huvudsaklig uppgift att bistå såväl sina uppdragsgivare som användare, t.ex. presumtiva studerande och studenter, allmänheten samt uppdragsgivare, med service inom sitt ansvarsområde. Den nya myndighetens verksamhet ska till viss del vara anslagsfinansierad och därutöver uppdragsfinansierad. De uppgifter som ska överföras från Högskoleverket till denna myndighet omfattar information till sökande och studenter, tillträdesfrågor, inklusive framtagande av högskoleprovet, och bedömning av utländsk högskoleutbildning. I syfte att skilja den granskande verksamheten från den föreskrivande bör den nya myndigheten ha föreskriftsrätt i stället för Högskoleverket.</p>
<p>När det gäller IPK:s verksamhet ska hänsyn tas till sådana förpliktelser som följer av myndighetens uppgift som svenskt programkontor för programmet för livslångt lärande och övriga internationella program inom utbildningsområdet som myndigheten ansvarar för. Utgångspunkten är att det ska finnas ett programkontor för utbildningsområdet.</p>
<p>Universitetens och högskolornas inflytande över den verksamhet som i dag utförs av VHS på uppdrag av lärosätena, t.ex. en samordnad antagning, ska säkerställas. Den nya servicemyndigheten ska därför även fortsättningsvis vara en styrelsemyndighet och ha en tydlig förankring hos användarna. Sammansättningen i styrelsen ska även spegla myndighetens olika verksamhetsområden. Myndighetschefen ska utses av regeringen.</p>
<p>Den nya myndighetsstrukturen ska gälla fr.o.m. den 1 januari 2013.</p>
<p>Etapp 1: Analysfas</p>
<p>I en första etapp ska utredaren</p>
<p>- föreslå organisation, dimensionering och namn på de nya myndigheterna,</p>
<p>- överväga om även andra uppgifter ska överföras från Högskoleverket till den myndighet dit VHS och IPK förs om detta innebär effektivitetsvinster och synergieffekter samt i förekommande fall lämna förslag till en sådan förändring,</p>
<p>- överväga om verksamhet som finansieras med medel från anslaget 2:53 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. och som för närvarande bedrivs av Svenska institutet i stället ska inordnas i den myndighet dit VHS och IPK förs, redovisa för- och nackdelar med en sådan ordning samt i förekommande fall lämna förslag till en sådan förändring,</p>
<p>- överväga om den myndighet dit verksamheten i VHS och IPK förs i stället för Centrala studiestödsnämnden ska teckna försäkring för studenterna genom överenskommelse med Kammarkollegiet samt i förekommande fall lämna förslag till en sådan förändring,</p>
<p>- föreslå vilken myndighet som ska ansvara för den samlade högskolestatistiken och vara den statistikansvariga myndigheten inom verksamhetsområdet enligt förordningen <a href="https://lagen.nu/2001:100">(2001:100)</a> om den officiella statistiken,</p>
<p>- ta ställning till om det finns uppgifter som myndigheterna för närvarande utför som kan utgå, t.ex. till följd av att dessa uppgifter bäst hanteras av universitet och högskolor mot bakgrund av det ökade självbestämmande som regeringen har initierat,</p>
<p>- med utgångspunkt i den föreslagna organisationen analysera och tydliggöra de gränsdragningar av verksamheter som identifierats, såsom t.ex. statistik, analys, utredning och uppföljning mellan de nya myndigheterna, samt även tydliggöra gränsdragningen gentemot andra berörda myndigheter,</p>
<p>- pröva och lämna förslag i fråga om den föreskriftsrätt som Högskoleverket i dag har enligt förordningen <a href="https://lagen.nu/2008:353">(2008:353)</a> om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare ska ges till den nya servicemyndigheten eller till någon annan myndighet,</p>
<p>- belysa eventuella problem som kan uppstå i övergången av verksamheter från berörda myndigheter till den nya organisationen samt föreslå hur dessa på bästa sätt kan lösas, och</p>
<p>- lämna förslag till anslagsfördelning mellan myndigheterna, upprätta en budget för respektive myndighet för 2013 och ett budgetunderlag för åren 2014-2016.</p>
<p>Etapp 2: Genomförandefas</p>
<p>Under en andra etapp av utredningsarbetet ska åtgärder genomföras som krävs för att ett ombildat högskoleverk och en ny myndighet ska kunna inleda sina verksamheter den 1 januari 2013.</p>
<p>Utredaren ska</p>
<p>- lämna förslag till verksamhetsmål och instruktion för respektive myndighet samt förbereda anslutningen av den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet och lägga upp redovisningsplaner,</p>
<p>- föreslå nödvändiga författningsändringar som behövs för ett genomförande,</p>
<p>- ingå nödvändiga avtal för respektive myndighets verksamhet,</p>
<p>- bedöma vilken kompetens som är nödvändig för respektive myndighets verksamhet,</p>
<p>- fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet,</p>
<p>- bemanna myndigheterna med beaktande av reglerna i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd, och</p>
<p>- besluta om bemanning av respektive myndighet och i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter.</p>
<p>Kostnader</p>
<p>Förslagen ska rymmas inom de ekonomiska ramar som gäller för de berörda myndigheterna. Möjliga besparingar och de ekonomiska, verksamhetsmässiga och personella konsekvenserna av förslagen på kort och lång sikt ska redovisas.</p>
<h2 id="redovisning">Samråd och redovisning av uppdraget</h2>
<p>Uppdraget ska genomföras i nära dialog med Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet).</p>
<p>Utredaren ska samråda med berörda myndigheter, exempelvis Högskoleverket, VHS, IPK, Svenska institutet, Statens skolverk, Statens skolinspektion, Myndigheten för yrkeshögskolan, Centrala studiestödsnämnden och Statistiska centralbyrån, och med berörda organisationer, exempelvis Sveriges förenade studentkårer och Sveriges universitets- och högskoleförbund. Vidare ska utredaren samråda med Arbetsgivarverket och Statens tjänstepensionsverk och med andra myndigheter och organisationer i den utsträckning som är nödvändig. Myndigheterna ska lämna det underlag som utredaren begär.</p>
<p>Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagar-organisationer informerade om arbetet och ge dem möjlighet att framföra synpunkter.</p>
<p>Etapp 1 ska redovisas senast den 16 januari 2012. Etapp 2 ska redovisas senast den 31 augusti 2012. En slutredovisning av uppdraget ska redovisas senast den 28 december 2012.</p>
<p> (Utbildningsdepartementet)</p>
<p></p>http://www.opengov.se/govtrack/dir/2011:12/2011-02-17T12:00:00+01:002011-02-17T12:00:00+01:002011:12 Tilläggsdirektiv till Utredningen om inrättandet av Havs- och vattenmyndigheten (M 2010:03)Miljödepartementet<p></p>
<p>Beslut vid regeringssammanträde den 17 februari 2011</p>
<p>Utvidgning av uppdraget</p>
<p>Regeringen beslutade den 17 juni 2010 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att förbereda och genomföra bildandet av Havs- och vattenmyndigheten (dir. 2010:68).</p>
<p>Regeringen ger nu utredaren i uppdrag att också genomföra de åtgärder som behövs för att huvudparten av den verksamhet som bedrivs på avdelningen för forskning och utveckling inom Fiskeriverket överförs till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) fr.o.m. den 1 juli 2011.</p>
<p>Utredaren ska vidare genomföra de åtgärder som behövs för att säkerställa Havs- och vattenmyndighetens roll som kvalificerad beställare, mottagare och utvärderare så att den nuvarande FoU-verksamheten vid Fiskeriverket även fortsättningsvis bedrivs ändamålsenligt och effektivt samt levererar rådgivning med hög kvalitet.</p>
<p>Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2011 med en delredovisning senast den 3 mars 2011 av sådana finansieringsfrågor för FoU-verksamheten som behöver regeringens ställningstagande och som inte omfattas av det budgetunderlag som utredaren lämnar den 1 mars 2011.</p>
<p>Havs- och vattenmyndighetens kunskapsförsörjning för fiskefrågor till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)</p>
<p>Regeringen har gett Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) i uppdrag att i samråd med Statskontoret närmare analysera vilka delar i Fiskeriverkets nuvarande forsknings- och utvecklingsverksamhet som bör ingå i den nya myndigheten och vilka delar som lämpligen bör utföras på universitet och högskolor, överföras i privat regi eller avvecklas (dnr Jo2010/1375).</p>
<p>I oktober 2010 redovisade Formas sin rapport till regeringen med förslag om att i huvudsak föra forskningen och anknytande datainsamlingsverksamhet till SLU.</p>
<p>I uppdraget till Formas ingick att komma med förslag på hur Havs- och vattenmyndigheten ska lösa sin kunskapsförsörjning som motsvarar Fiskeriverkets nuvarande FoU-verksamhet och vilka delar av Fiskeriverkets forskning och kunskapsförsörjande verksamhet som ska överföras till universitet, högskolor, forskningsråd, annan förvaltningsmyndighet eller avvecklas som statlig verksamhet. Regeringens utgångspunkt var att forskning ska bedrivas vid universitet och högskolor. Regeringen anser även att det är av vikt att den nya myndigheten samt andra närmast berörda myndigheter, främst Regeringskansliet, Jordbruksverket, länsstyrelser och Naturvårdsverket, ska ha tillgång till nödvändig kunskap och kompetens.</p>
<p>Formas förslag innebär att större delen av forsknings- och utvecklingsverksamheten vid Fiskeriverket bör läggas i en extern organisation inom högskolan, förslagsvis Sveriges lantbruksuniversitet. Denna forsknings- och utvecklingsverksamhet föreslås svara för forskning, datainsamling, undersökningar och analyser samt vetenskaplig rådgivning för den nya myndigheten.</p>
<p>Havs- och vattenmyndigheten ska enligt Formas förslag ansvara för att den externa verksamheten ges tydliga riktlinjer och beställningar samt finansieras. Myndighetens roll blir således beträffande datainsamling och rådgivning att förvalta de ekonomiska resurserna för verksamheten och med hjälp av dessa vara kvalificerad beställare, mottagare och utvärderare av verksamheten. Datainsamlingen och rådgivningsfunktionen ska bedrivas så att den sker i enlighet med Rådets förordning avseende datainsamling EG (nr 199/2008) samt även tillgodoser behoven hos övriga berörda myndigheter samt fiskerinäringen och andra organisationer.</p>
<p>Den till SLU överförda datainsamlings- och rådgivningsfunktionen kommer att behöva bedriva behovsmotiverad forskning som stöd för att bl.a. säkerställa kvaliteten i rådgivning och undersökningar. Denna forskning bör utvecklas utifrån sektorns behov och inomvetenskapliga prioriteringar.</p>
<p>Det är vidare angeläget att säkerställa långsiktighet i Havs- och vattenmyndighetens kunskapsförsörjning för att möjliggöra långa tidsserier och trygga jämförbarheten över tid när det t.ex. gäller datainsamling och miljöövervakning.</p>
<p>Uppdraget att överföra FoU-verksamheten till SLU och säkerställa Havs- och vattenmyndighetens beställarroll</p>
<p>Den särskilda utredaren ska, genom utvidgning av tidigare direktiv, genomföra de åtgärder som behövs för att huvudparten av den verksamhet som bedrivs på avdelningen för forskning och utveckling inom Fiskeriverket överförs till SLU fr.o.m. den 1 juli 2011. Uppgiften för denna överförda verksamhet ska vara att svara för forskning, datainsamling, undersökningar och analyser samt att ta fram underlag till de vetenskapliga råd som Havs- och vattenmyndigheten behöver för att fullfölja uppdraget som central myndighet för havs- och vattenmiljöfrågor av minst det slag och i minst den omfattning och som hittills bedrivits av Fiskeriverket. Forskningen ska inte skiljas från denna verksamhet. Vid överföringen av denna verksamhet ska utredaren i samråd med SLU beakta de som är antagna till utbildning på forskarnivå vid andra lärosäten så att de ges möjlighet att slutföra sin utbildning.</p>
<p>Utredaren ska vidare genomföra de åtgärder som behövs för att Havs- och vattenmyndigheten, i rollen som kvalificerad beställare, mottagare och utvärderare, ska kunna svara för att datainsamlings- och rådgivningsverksamheten säkerställs och finansieras samt att genom löpande uppföljningar och utvärderingar se till att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och effektivt samt levererar rådgivning med hög kvalitet.</p>
<p>Förändringen av FoU-verksamhetens huvudmannaskap ska utgå från befintliga resurser och behovet av långsiktigt bibehållen kvalitet i verksamheten. Utredaren ska säkerställa att Havs- och vattenmyndigheten får och bibehåller tillräckliga resurser för att skapa och vidmakthålla den kompetens som behövs för myndighetens roll som kvalificerad beställare, mottagare och utvärderare.</p>
<p>Utredaren ska ingå nödvändiga överenskommelser på såväl lång som kort sikt med SLU för den nya myndighetens räkning för att säkerställa övergången samt kontinuitet och kvalitet i den löpande verksamheten.</p>
<p>Utgångspunkten ska vara att den överförda FoU-verksamheten ska hållas samman och det ankommer på SLU att besluta om verksamhetens organisation och arbetsformer inom SLU, liksom att svara för beslut om bemanning och i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter.</p>
<p>Det ankommer också på SLU att i samråd med utredaren fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet beträffande den överförda verksamheten. Överföringen av verksamhet till SLU ska ske med beaktande av reglerna om övergång av verksamhet i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd.</p>
<h2 id="redovisning">Samråd och redovisning av uppdraget</h2>
<p>Uppdraget ska genomföras i nära dialog med Regeringskansliet (Miljödepartementet och Landsbygdsdepartementet) och i samråd med SLU. Utredaren ska särskilt samråda med Fiskeriverket och utredningen Havsplanering i svenska vatten (dir. 2009:109). Utredaren ska även samråda med Statens jordbruksverk och Naturvårdsverket.</p>
<p>Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2011 med en delredovisning senast den 3 mars 2011 av sådana finansieringsfrågor av FoU-verksamheten som behöver regeringens ställningstagande och som inte omfattas av det budgetunderlag som utredaren lämnar den 1 mars 2011.</p>
<p> (Landsbygdsdepartementet)</p>
<p></p>http://www.opengov.se/govtrack/dir/2010:81/2010-08-26T12:00:00+01:002010-08-26T12:00:00+01:002010:81 Bildande av Myndigheten för kulturanalysKulturdepartementet<p></p>
<p>Beslut vid regeringssammanträde den 26 augusti 2010</p>
<h2 id="sammanfattning">Sammanfattning</h2>
<p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av Myndigheten för kulturanalys.</p>
<p>Utredaren ska bl.a. lämna förslag till instruktion för myndigheten, underlag till regleringsbrev för 2011 och förslag till kompetensprofil för ledamöter i ett insynsråd. Utredaren ska även besluta om bl.a. organisation, verksamhetsplan och bemanning av myndigheten samt vidta de åtgärder som i övrigt behövs för att myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2011.</p>
<p>Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens beslut i de delar som krävs.</p>
<p>Uppdraget ska slutligt redovisas senast den 31 december 2010.</p>
<p>Frågan om en analysmyndighet på kulturområdet</p>
<p>I den kulturpolitiska propositionen Tid för kultur (prop. 2009/10:3) gör regeringen bedömningen att en ny myndighet bör bildas med uppgift att analysera, utvärdera och följa upp kulturpolitiska insatser. I propositionen uttrycker regeringen att den nya myndighetens uppgift bör vara att analysera det samlade utfallet av de kulturpolitiska insatserna och lämna förslag till regeringen om vilka eventuella ändringar i regeringens politik som detta kan föranleda. Regeringen anger också att myndigheten bör ha ett övergripande analysansvar för hela kulturområdet.</p>
<p>Kultursamverkansutredningen lämnade i februari 2010 betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11). Utredningen föreslår bl.a. att en ny modell för fördelning av statliga medel till regional kulturverksamhet införs successivt fr.o.m. 2011 och att analysmyndigheten ges i uppdrag att följa effekterna av den nya modellen. Betänkandet har remissbehandlats under våren 2010.</p>
<p>Inom Kulturdepartementet har ett fördjupat underlag med överväganden om den nya myndighetens inriktning och förutsättningar tagits fram (dnr Ku2010/1396/KV).</p>
<p>Den nya myndighetens inriktning och förutsättningar</p>
<p>Den nya myndigheten ska vara en förvaltningsmyndighet med namnet Myndigheten för kulturanalys. Den ska vara en enrådighetsmyndighet och ledas av en myndighetschef. Vid myndigheten ska det finnas ett insynsråd. Myndigheten för kulturanalys ska bildas den 1 januari 2011 och vara lokaliserad i Stockholm.</p>
<p>Myndighetens huvudsakliga uppgift ska vara att, med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen, utvärdera, analysera och redovisa effekter av föreslagna och genomförda åtgärder inom hela kulturområdet. Myndigheten ska inom sitt ansvarsområde bistå regeringen med underlag och rekommendationer som kan ligga till grund för omprövningar av politiken. Därutöver ska den nya myndigheten ges vissa långsiktiga uppdrag, exempelvis att bedriva omvärldsbevakning och följa den internationella utvecklingen på kulturområdet, att analysera och utvärdera kulturlivets samlade finansiering, att bedöma den statliga verksamhetsstyrningen och bidragsordningarna på kulturområdet samt att följa utvecklingen inom andra sektorer med betydelse för kulturlivet i Sverige.</p>
<p>Vissa utvärderings- och analysuppdrag som i dag åligger Statens kulturråd och Riksantikvarieämbetet ska föras över till den nya myndigheten.</p>
<p>I budgetpropositionen för 2010 redovisar regeringen att medel tillförts för att möjliggöra att en ny analysmyndighet inrättas (prop. 2009/10:1, utg.omr. 17, s. 51). Anslaget för Myndigheten för kulturanalys har preliminärt beräknats till 7 miljoner kronor fr.o.m. 2011.</p>
<p>Kultursamverkansutredningen föreslår i sitt betänkande att den nya myndigheten bör överta ansvar och resurser för forsknings- och utvecklingsinsatser som i dag ligger på Statens kulturråd. För 2010 disponerar Kulturrådet 2 347 000 kronor för detta ändamål. Regeringen planerar att ta ställning till utredningens förslag i budgetpropositionen för 2011.</p>
<p>Uppdraget att bilda Myndigheten för kulturanalys</p>
<p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av Myndigheten för kulturanalys. Regeringens bedömning i den kulturpolitiska propositionen Tid för kultur avseende behovet av en analysmyndighet på kulturområdet ska vara utgångspunkt för utredarens arbete, liksom det underlag som tagits fram inom Kulturdepartementet (dnr Ku2010/1396/KV).</p>
<p>Inför regeringens kommande beslut ska utredaren lämna förslag till instruktion för myndigheten och till de författningsändringar som i övrigt kan föranledas av utredarens överväganden. Utredaren ska också lämna underlag till regleringsbrev för 2011 och förslag till kompetensprofil för ledamöter i ett insynsråd.</p>
<p>Utredaren ska i övrigt vidta de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2011. Det omfattar bl.a. utformning av myndighetens organisation, verksamhetsplan och arbetsordning. Utredaren ska även förbereda myndighetens anslutning till det statliga redovisningssystemet, lägga upp redovisningsplaner, fastställa diarieplaner m.m. Utredaren ska ingå nödvändiga avtal för den nya myndighetens räkning.</p>
<p>Utredaren ska bedöma vilken kompetens som behövs för myndighetens verksamhet och fatta beslut om bemanning, liksom även i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter. De åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet ska fullgöras av utredaren.</p>
<p>Bemanningen av myndigheten ska ske med beaktande av 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd.</p>
<p>Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens beslut i de delar som krävs.</p>
<p>Arbetsformer och redovisning av uppdraget</p>
<p>Utredaren ska samråda med Statens kulturråd, Riksantikvarieämbetet och andra berörda myndigheter och institutioner på kulturområdet i den utsträckning det behövs, liksom med Arbetsgivarverket, Statens tjänstepensionsverk, Ekonomistyrningsverket och berörda delar av forskarsamhället. Utredaren ska också hämta information och erfarenheter från myndigheter på andra politikområden som har motsvarande utvärderings- och analysuppdrag.</p>
<p>Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter.</p>
<p>Utredaren ska senast den 1 oktober 2010 lämna förslag till instruktion för myndigheten och till eventuella författningsändringar i övrigt, underlag till regleringsbrev för 2011 och förslag till kompetensprofil för ledamöter i ett insynsråd.</p>
<p>Uppdraget ska slutligt redovisas senast den 31 december 2010.</p>
<p> (Kulturdepartementet)</p>
<p></p>http://www.opengov.se/govtrack/dir/2010:42/2010-04-08T12:00:00+01:002010-04-08T12:00:00+01:002010:42 Bildande av Myndigheten för radio och tvKulturdepartementet<p></p>
<p>Beslut vid regeringssammanträde den 8 april 2010</p>
<h2 id="sammanfattning">Sammanfattning</h2>
<p>En särskild utredare ges i uppdrag att förbereda och genomföra bildandet av Myndigheten för radio och tv.</p>
<p>Utredaren ska lämna förslag om bl.a. verksamhetsmål, instruktion och budget. Utredaren ska också besluta om bl.a. organisation och bemanna myndigheten samt vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 augusti 2010.</p>
<p>Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens beslut i de delar som krävs.</p>
<p>Uppdraget ska slutligt redovisas senast den 31 juli 2010.</p>
<p>En ny myndighetsorganisation på medieområdet</p>
<p>Regeringen eftersträvar en så effektiv statsförvaltning som möjligt. I detta sammanhang har frågan om en ny myndighetsorganisation på medieområdet väckts, i syfte att nå en effektivare administration.</p>
<p>På medieområdet verkar i dag sex myndigheter - Granskningsnämnden för radio och TV, Radio- och TV-verket, Presstödsnämnden, Taltidningsnämnden, Statens biografbyrå och kommittén Medierådet. Var och en av myndigheterna har mellan fem och cirka 15 anställda. Taltidningsnämnden har dock ingen anställd personal utan dess kansliuppgifter utförs av Presstödsnämnden. Myndigheterna har flera verksamhetsmässiga beröringspunkter och den snabba utvecklingen på medieområdet ställer stora krav på effektivitet och kompetens. En mer sammanhållen administration förmodas kunna öka effektiviteten och de resurs- och verksamhetsmässiga fördelarna.</p>
<p>Regeringen har överlämnat propositionen om en ny radio- och tv-lag (prop. 2009/10:115) till riksdagen med förslag till nya bestämmelser för radio och tv. Propositionen innehåller också förslag och bedömningar när det gäller en ny myndighetsorganisation på medieområdet. Förändringarna, som närmare beskrivits i propositionen, innebär huvudsakligen att Granskningsnämnden för radio och TV samt Radio- och TV-verket avvecklas. Verksamheterna bildar i stället en ny myndighet, Myndigheten för radio och tv. Därutöver innebär förändringarna att Taltidningsnämnden avvecklas och att dess verksamhet förs över till Talboks- och punktskriftsbiblioteket.</p>
<p>Den nya myndighetens inriktning och förutsättningar</p>
<p>Den nya myndigheten ska vara en förvaltningsmyndighet inom radio- och tv-området med namnet Myndigheten för radio och tv. Myndigheten ska ledas av en myndighetschef och vid myndigheten ska det finnas ett insynsråd. Myndigheten för radio och tv ska bildas den 1 augusti 2010.</p>
<p>Bemanningen av myndigheten ska ske med beaktande av reglerna om övergång av verksamhet i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd.</p>
<p>Andra beslut med betydelse</p>
<p>Regeringen har beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att från och med den 1 augusti 2010 ansvara för avvecklingen av Granskningsnämnden för radio och TV, Radio- och TV-verket och Taltidningsnämnden (dir. 2010:41).</p>
<p>Regeringen har gett Talboks- och punktskriftsbiblioteket uppdraget att inordna taltidningsverksamheten och den särskilda taltidningsnämnden i bibliotekets verksamhet.</p>
<p>Uppdraget att bilda Myndigheten för radio och tv</p>
<p>Utredaren ska vidta de åtgärder som krävs för bildandet av en ny samlad myndighet med ansvar för radio och tv-frågor. Det regeringen anfört om en ny myndighetsorganisation på radio- och tv-området och i övrigt i propositionen om en ny radio- och tv-lag (prop. 2009/10:115) ska vara utgångspunkten för arbetet.</p>
<p>Den nya myndigheten ska enligt nämnda proposition ta över verksamheten dels enligt de nuvarande instruktionerna för Granskningsnämnden för radio och TV och Radio- och TV-verket, dels de förändrade och nya uppgifter som följer av den föreslagna radio- och tv-lagen.</p>
<p>Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens beslut i de delar som krävs.</p>
<p>Instruktion och eventuella författningsändringar</p>
<p>Utredaren ska lämna förslag till instruktion för myndigheten och ett eventuellt behov av författningsändringar i övrigt. Vid utarbetandet av förslaget till instruktion för myndigheten ska det särskilda beslutsorganets oberoende roll, funktion och arbetssätt inom myndigheten särskilt belysas.</p>
<p>Anslag och resursfördelning</p>
<p>Utredaren ska lämna förslag till budget och verksamhetsplan för myndigheten för perioden 1 augusti till 31 december 2010, och därtill lämna ett budgetunderlag för 2011-2013.</p>
<p>Utredaren ska också, i samråd med den särskilda utredaren med uppdrag att slutföra avvecklingen av de nuvarande myndigheterna, lämna ett underlag för de avvecklingskostnader som kan uppstå under 2010.</p>
<p>Stödfunktioner, organisation och bemanning</p>
<p>Utredaren ska förbereda den nya myndighetens anslutning till det statliga redovisningssystemet, lägga upp redovisningsplaner och fastställa diarieplaner. Utredaren ska också anskaffa det som behövs för myndighetens verksamhet och ingå nödvändiga avtal som inte kan tas över från de avvecklade myndigheterna.</p>
<p>Utredaren ska besluta om myndighetens organisation och föreslå lämpliga arbetsformer och arbetsordning för myndigheten. Utredaren ska dessutom bedöma vilken kompetens som är nödvändig för myndighetens verksamhet.</p>
<p>Utredaren ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet. Utredaren ska fatta beslut om bemanning liksom även i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter.</p>
<p>Uppdragets genomförande</p>
<p>Utredaren ska samråda med Granskningsnämnden för radio och TV, Radio- och TV-verket, Arbetsgivarverket, Ekonomistyrningsverket, Statens Pensionsverk och i den utsträckning det behövs med i övrigt berörda myndigheter och organisationer. Utredaren ska också samråda med den särskilda utredaren med uppdrag att avveckla Granskningsnämnden för radio och TV, Radio- och TV- verket och Taltidningsnämnden. Myndigheterna ska lämna utredaren det underlag och stöd som denna begär.</p>
<p>Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter.</p>
<p>Kostnader för organisationsförändringarna ska rymmas inom myndigheternas förvaltningsanslag.</p>
<p>Utredaren ska senast den 7 maj 2010 lämna</p>
<p>- underlag om avvecklingskostnader under budgetåret 2010,</p>
<p>- förslag till budget för tiden 1 augusti-31 december 2010, och</p>
<p>- budgetunderlag för 2011-2013.</p>
<p>Senast den 21 maj 2010 ska utredaren lämna förslag till</p>
<p>- verksamhetsplan för myndigheten,</p>
<p>- instruktion för myndigheten, och</p>
<p>- de övriga författningsändringar som eventuellt behövs.</p>
<p>Uppdraget ska slutligt redovisas till regeringen senast den 31 juli 2010.</p>
<p> (Kulturdepartementet) </p>http://www.opengov.se/govtrack/dir/2010:8/2010-01-21T12:00:00+01:002010-01-21T12:00:00+01:002010:8 Inrättandet av en ny högskola som omfattar verksamheterna vid Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i StockholmUtbildningsdepartementet<p></p>
<p>Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2010</p>
<h2 id="sammanfattning">Sammanfattning</h2>
<p>En organisationskommitté ska förbereda och genomföra inrättandet av en ny högskola som ska omfatta de nuvarande verksamheterna vid Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm. Kommittén ska vidta de åtgärder som krävs för att den nya högskolan ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2011.</p>
<p>Kommittén ska bl.a.</p>
<p>- upprätta en budget för 2011 och lämna ett budgetunderlag för perioden 2011-2013,</p>
<p>- besluta om bemanning och i övrigt utöva den blivande arbetsgivarens befogenheter,</p>
<p>- förbereda regeringens beslut om anställning av rektor för den nya högskolan,</p>
<p>- förbereda regeringens beslut om förordnande av styrelse för den nya högskolan,</p>
<p>- fullgöra sådana uppgifter för den nya högskolan som annars skulle ha fullgjorts av nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete eller annat motsvarande organ med ansvar för konstnärlig forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och konstnärlig utbildning på forskarnivå, och</p>
<p>- ingå nödvändiga avtal för den nya högskolans verksamhet.</p>
<p>Uppdraget ska slutligt redovisas senast den 31 mars 2011.</p>
<p>En ny högskola för konstnärlig utbildning inom film, radio, teater och tv</p>
<p>Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm kom i april 2009 in med en gemensam begäran (U2009/2874/UH) om att regeringen ska fatta beslut om att bilda en ny högskola som ska omfatta verksamheterna vid de båda lärosätena.</p>
<p>Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm är högskolor med statlig huvudman som bedriver konstnärlig utbildning, forskning och konstnärligt utvecklingsarbete. På Teaterhögskolan i Stockholm utbildas skådespelare och mimare medan Dramatiska institutet utbildar i stort sett alla andra yrkesgrupper inom film, radio, teater och tv. En ny gemensam högskola kommer, enligt förslaget från de båda högskolorna, att samla utbildningar inom både film, radio, teater och tv och kommer därför att rymma den konstnärliga processens främsta aktörer och perspektiv.</p>
<p>Regeringen har i budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1, utg. omr. 16) behandlat begäran från Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm. I propositionen gjorde regeringen bedömningen att en gemensam organisation för de båda högskolorna kan gynna utvecklingen av utbildning och forskning, öka högskolans attrationskraft och på sikt leda till en effektivisering av verksamheten. Mot denna bakgrund har riksdagen efter förslag från regeringen i budgetpropositionen godkänt att verksamheterna vid Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm ska ingå i en högskola fr.o.m. den 1 januari 2011 (prop. 2009/10:1, utg.omr. 16, bet. 2009/10:UbU1, rskr. 2009/10:126). I budgetpropositionen för 2010 har regeringen också aviserat ett uppdrag som rör den fortsatta inriktningen av arbetet med inrättandet av en ny gemensam högskola.</p>
<p>Med ändring av regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende universitet och högskolor m.m. inom Utbildningsdepartementets ansvarsområde beslutade regeringen i juni 2009 att Kammarkollegiet skulle betala ut medel till Dramatiska institutet respektive Teaterhögskolan i Stockholm för att möjliggöra en eventuell sammanslagning av verksamheterna vid de båda lärosätena till en ny högskola. Medlen ska enligt regleringsbrevet användas under perioden 2009-2011 för ovanstående ändamål.</p>
<p>Den nya högskolans förutsättningar och inriktning</p>
<p>Verksamheterna vid Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm ska ingå i en ny högskola. Den nya högskolan ska överta de båda ingående lärosätenas samtliga åtaganden, dvs. såväl rättigheter som skyldigheter. De myndighetskapital och eventuella överskjutande helårsstudenter och helårsprestationer som de båda befintliga myndigheterna förfogar över ska föras över till den nya högskolan. Den nya högskolan kommer att ges dispositionsrätt till eventuellt anslagssparande från de båda befintliga myndigheterna.</p>
<p>Den nya högskolan ska bedriva utbildning inom utbildningsområdena teater och media samt konstnärlig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete. Detta ska ske på ett sätt som effektivt tillvaratar och integrerar de båda ingående högskolornas utbildnings- och forskningsmöjligheter.</p>
<p>Inrättandet av den nya högskolan innebär att Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm ska avvecklas den 31 december 2010.</p>
<p>Uppdraget att inrätta en ny högskola</p>
<p>En organisationskommitté ska förbereda och vidta de åtgärder som krävs för inrättandet av en ny högskola som ska omfatta de nuvarande verksamheterna vid Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm. Den nya högskolan ska inleda sin verksamhet den 1 januari 2011.</p>
<p>Kommittén ska arbeta med stor öppenhet och föra en nära dialog med Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm.</p>
<p>Budget och budgetunderlag</p>
<p>Kommittén ska upprätta en budget för 2011 och lämna ett budgetunderlag för perioden 2011-2013. Kommittén ska också lämna ett underlag till strategidokument för den nya högskolans verksamhet. Dessa underlag ska bl.a. ligga till grund för regeringens arbete med den nya myndighetens regleringsbrev för 2011. Kommittén ska utgå från de resurser som de båda ingående lärosätena har anvisats enligt riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2010 och de medel som har tilldelats de båda lärosätena enligt regeringens beslut om regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende universitet och högskolor m.m.</p>
<p>Arbetsgivaransvar</p>
<p>Kommitténs ordförande ska efter att ha inhämtat synpunkter från de båda nuvarande rektorerna besluta om bemanning liksom i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter. Kommittén ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet. Bemanningen ska genomföras med beaktande av reglerna om övergång av verksamhet i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd.</p>
<p>Studentinflytande</p>
<p>Enligt 1 kap. 4 a § högskolelagen <a href="https://lagen.nu/1992:1434">(1992:1434)</a> ska studenterna ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Enligt andra stycket i samma paragraf ska högskolorna verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Kommittén ska verka för att kraven på studentinflytande i den nya organisationen tillgodoses.</p>
<p>Rektor och styrelse</p>
<p>Enligt 2 kap. 8 § högskoleförordningen <a href="https://lagen.nu/1993:100">(1993:100)</a> anställs en högskolas rektor av regeringen efter förslag av styrelsen för högskolan. Styrelsens förslag ska föregås av ett hörandeförfarande på det sätt som anges i paragrafen. Kommittén ska förbereda regeringens beslut om anställning av rektor för den nya högskolan genom att fullgöra sådana uppgifter som annars skulle ha fullgjorts av en högskolas styrelse. Kommittén ska lämna ett förslag till rektor till regeringen.</p>
<p>Enligt 2 kap. 7 a § högskoleförordningen ska ordföranden i en högskolas styrelse och de övriga ledamöter som ska utses av regeringen, utses efter förslag från högskolan. Högskolans förslag ska föregås av ett samråd inom och utom högskolan och avse personer med kompetens och erfarenhet från verksamhet av betydelse för högskolans utbildnings-, forsknings- och samverkansuppdrag. Kommitténs ordförande ska förbereda regeringens beslut genom att fullgöra högskolans uppgift, om möjligt efter samråd med den tillträdande rektorn, och lämna ett förslag till styrelse till regeringen.</p>
<p>Uppgifter för organet för konstnärlig forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och konstnärlig utbildning på forskarnivå</p>
<p>Kommittén ska för den nya högskolans räkning fullgöra sådana uppgifter som annars enligt högskolelagen <a href="https://lagen.nu/1992:1434">(1992:1434)</a> och högskoleförordningen <a href="https://lagen.nu/1993:100">(1993:100)</a> skulle ha fullgjorts av ett organ för konstnärlig forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och konstnärlig utbildning på forskarnivå.</p>
<p>Stödfunktioner m.m.</p>
<p>Kommitténs ordförande ska ingå nödvändiga avtal för den nya högskolans verksamhet. Kommitténs ordförande ska efter efter att ha inhämtat synpunkter från de båda högskolornas rektorer förbereda anslutningen av den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet och utforma redovisningsplaner och då överväga hur de båda lärosätenas befintliga avtal och övriga åtaganden ska samordnas av den nya myndigheten med bästa möjliga kostnadseffektivitet.</p>
<p>Kommittén ska lämna de förslag till författningsändringar som behövs och vidta de åtgärder som i övrigt krävs för att den nya högskolan ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2011.</p>
<h2 id="redovisning">Samråd och redovisning av uppdraget</h2>
<p>Kommittén, eller i tillämpliga delar kommitténs ordförande, ska samråda med Dramatiska institutet, Teaterhögskolan i Stockholm, Högskoleverket, Ekonomistyrningsverket, Arbetsgivarverket och Statens pensionsverk samt med andra berörda myndigheter och organisationer. Myndigheterna ska lämna kommittén eller ordföranden det underlag som kommittén eller ordföranden begär.</p>
<p>Kommittén eller ordföranden ska hålla berörda centrala och lokala arbetstagarorganisationer och studentorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter. Kommittén, eller i tillämpliga delar ordföranden, ska särskilt beakta behovet av att hålla personal och studenter vid berörda lärosäten informerade.</p>
<p>Kommittén ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) underrättat om arbetet. Därutöver ska kommittén</p>
<p>- senast den 1 april 2010 lämna budgetunderlag för perioden 2011-2013,</p>
<p>- senast den 2 augusti 2010 lämna de förslag till författningsändringar som behövs,</p>
<p>- senast den 1 september 2010 lämna underlag till strategidokument för den nya högskolans verksamhet,</p>
<p>- senast den 1 november 2010 redovisa hur den nya högskolans organisation ska utformas och lämna förslag till rektor för den nya högskolan.</p>
<p>Kommitténs ordförande ska senast den 2 november 2010 lämna förslag till styrelse för den nya högskolan.</p>
<p>Ett betänkande ska lämnas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 31 mars 2011. I betänkandet ska det ingå en redovisning av hur de anställda och studenterna har involverats, informerats och förberetts på kommande förändringar samt ett förslag till hur en uppföljning och utvärdering av sammanslagningen under perioden 2011-2013 kan utformas.</p>
<p> (Utbildningsdepartementet) </p>http://www.opengov.se/govtrack/dir/2009:95/2009-10-22T12:00:00+01:002009-10-22T12:00:00+01:002009:95 Förberedelser för organisering av kvarvarande delar av Luftfartsverket efter bolagisering av flygplatsverksamhetenNäringsdepartementet<p></p>
<p>Beslut vid regeringssammanträde den 22 oktober 2009</p>
<h2 id="sammanfattning">Sammanfattning</h2>
<p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra organiseringen av kvarvarande delar av Luftfartsverket (LFV), efter det att flygplatsverksamheten vid myndigheten har överförts till ett eller flera av staten direkt eller indirekt helägda aktiebolag.</p>
<p>Utredaren ska bl.a.</p>
<p>- företräda kvarvarande delar av myndigheten vid utformandet av överlåtelseavtal mellan staten och det eller de blivande bolagen,</p>
<p>- identifiera och hantera samtliga konsekvenser av bolagiseringen och organiseringen vad gäller kvarvarande delar av myndigheten, bl.a. IT-system och administrativa frågor,</p>
<p>- hantera fördelningen av äganderätten och ansvaret mellan kvarvarande delar av myndigheten å ena sidan, och det eller de nya bolagen å andra sidan, vad gäller bl.a. infrastruktur, lån, avtal och övriga ansvarsförbindelser, samt</p>
<p>- lämna förslag till ändrad instruktion och regleringsbrev för myndigheten.</p>
<p>Inriktningen är att överföringen av flygplatsverksamheten genomförs den 1 april 2010. De genomförda åtgärderna ska därför redovisas senast den 1 juni 2010.</p>
<p>Utredarens åtgärder ska vidtas under förutsättning att riksdagen godkänner förslagen i regeringens proposition Ändrad verksamhetsform för flygplatsverksamheten vid Luftfartsverket (prop. 2009/10:16).</p>
<p>Uppdraget att hantera och säkerställa flygtrafiktjänstens verksamhet vid LFV</p>
<h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2>
<p>Luftfartsverket är ett affärsverk med huvuduppgift att ansvara för drift och utveckling av statens flygplatser för civil luftfart och flygtrafiktjänst för civil och militär luftfart. Affärsverket består av tre divisioner: Flygtrafiktjänsten (Air Navigation Services - ANS), Flygplatsgruppen och Stockholm (flygplatserna Stockholm-Arlanda och Stockholm-Bromma) samt vissa supportverksamheter. ANS bedriver flygtrafikledningstjänst "en route" (trafikledning av flygning utanför flygplatsområden) genom två områdeskontrollcentraler samt flygtrafikledningstjänster vid flygplatser genom verksamhet vid 39 flygplatser. LFV äger bolaget LFV Holding AB med dotter- och intressebolag. LFV Holding AB är moderbolag till de hel- och delägda bolagen Swedish Aviation Development AB (Swedavia), LFV AirportCenter AB (LAC), Flygplatsfastigheter i Landvetter AB, Arlanda Schiphol Development Company AB (ASDC), Cityflygplatsen i Göteborg AB, Nordic Airport Properties AB (NAP) och Nordic Airport Properties KB samt flygtrafikledningsskolan Entry Point North AB.</p>
<p>Regeringen beslutade den 1 juni 2006 att tillkalla en utredare med uppgift att se över det svenska flygplatssystemet. Den 9 november 2006 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen. Av dessa framgår att utredaren ytterligare skulle analysera och ge förslag i de delar som rör internationell tillgänglighet, stödsystemets utformning, flygfrakt, LFV:s organisation och finansiering.</p>
<p>Den 3 oktober 2007 överlämnade utredningen betänkandet Framtidens flygplatser - utveckling av det svenska flygplatssystemet (SOU 2007:70). I betänkandet lämnas bl.a. förslag om att LFV:s verksamhet ska bolagiseras.</p>
<p>Med utgångspunkt i utredningen föreslår regeringen i propositionen Ändrad verksamhetsform för flygplatsverksamheten vid Luftfartsverket (prop. 2009/10:16) att flygplatsverksamheten vid LFV överförs till ett eller flera av staten direkt eller indirekt helägda aktiebolag. I propositionen gör regeringen vidare bedömningen att flygtrafiktjänsten vid LFV även fortsättningsvis ska drivas i myndighetsform som affärsverk.</p>
<p>Regeringen har den 1 oktober 2009 beslutat att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att påbörja, och efter beslut av riksdagen, genomföra förberedelserna för att överföra flygplatsverksamheten vid LFV till ett eller flera av staten direkt eller indirekt helägda aktiebolag (dir. 2009:90).</p>
<p>Både formella och praktiska förberedelser behöver vidtas</p>
<p>Utredaren ska förbereda, och efter beslut från riksdagen, organisera de kvarvarande delarna av Luftfartsverket med anledning av bolagiseringen av flygplatsverksamheten.</p>
<p>Inriktningen är att separeringen av flygplatsverksamheten från myndigheten genomförs den 1 april 2010. Utredarens arbete bör därför drivas parallellt med riksdagens behandling av frågan. Utredarens åtgärder ska vidtas under förutsättning att riksdagen godkänner förslagen i propositionen 2009/10:16. Regeringens förslag och bedömningar i denna proposition ska vara utgångspunkt för utredarens arbete. Vidare ska utredaren i sitt arbete beakta risker för verksamhetsstörningar i samband med organisationsförändringar.</p>
<p>Utredaren ska</p>
<p>- företräda kvarvarande delar av myndigheten vid utformandet av överlåtelseavtal mellan staten och det eller de blivande bolagen samt vidta de åtgärder som krävs för att den kvarvarande verksamheten, efter bolagiseringen, ska fortsätta att drivas som affärsverk.</p>
<p>Utredaren ska särskilt</p>
<p>- identifiera och hantera fördelningen av äganderätten och ansvaret mellan kvarvarande delar av myndigheten och det eller de nya bolagen när det gäller infrastruktur, mark och fastigheter, lån, avtal, försäkringsfrågor, eventuella borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser,</p>
<p>- identifiera och hantera övergångsreglering när det gäller ansvarsfördelning mellan kvarvarande delar av myndigheten å ena sidan och flygplatsverksamheten å andra sidan, avseende eventuellt miljöansvar och övriga ansvarsförbindelser,</p>
<p>- identifiera och hantera samtliga konsekvenser av bolagiseringen och organiseringen när det gäller kvarvarande delar av myndigheten, bl.a. IT-system och administrativa frågor,</p>
<p>- ta fram förslag till ändrad instruktion och regleringsbrev för myndigheten,</p>
<p>- lämna förslag på de författningsändringar i övrigt som kan föranledas av bolagiseringen och organiseringen av kvarvarande delar av myndigheten,</p>
<p>- se till att relevanta tillstånd finns för flygtrafiktjänsten,</p>
<p>- fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet.</p>
<p>Utredaren ska i samråd och tillsammans med blivande generaldirektör</p>
<p>- ta fram förslag till en lämplig organisering, som inte får motverka en konkurrensutsättning av flygtrafikledningstjänster vid flygplatser,</p>
<p>- ta fram förslag på arbetsordning,</p>
<p>- ta fram förslag till styrelse,</p>
<p>- ta fram förslag till blivande ledningsgrupp,</p>
<p>- lämna budgetunderlag.</p>
<h2 id="redovisning">Samråd och redovisning av uppdraget</h2>
<p>Under arbetet ska utredaren samråda med och informera LFV:s generaldirektör samt ledningen för flygtrafiktjänsten. Utredaren ska under arbetet samråda med den utredare som förbereder bolagiseringen av flygplatsverksamheten.</p>
<p>I frågor om flygtrafikledningstjänster vid flygplatser ska utredaren samråda med Försvarsmakten.</p>
<p>Berörda arbetstagarorganisationer ska kontinuerligt informeras under arbetets gång och ges möjlighet att framföra synpunkter.</p>
<p>LFV ska lämna utredaren det underlag utredaren begär.</p>
<p>Utredaren ska kontinuerligt rapportera till och samråda med företrädare för Regeringskansliet (Näringsdepartementet) i den utsträckning dessa bestämmer.</p>
<p>Utredaren ska komma överens med Regeringskansliet (Näringsdepartementet) om tidpunkter för att lämna förslag. Vid dessa tidpunkter ska utredaren lämna förslag till</p>
<p>- ändrad instruktion och regleringsbrev för myndigheten,</p>
<p>- de författningsändringar i övrigt som kan föranledas av bolagiseringen och organiseringen, samt</p>
<p>- budgetunderlag.</p>
<p>De genomförda åtgärderna ska redovisas senast den 1 juni 2010.</p>
<p> (Näringsdepartementet) </p>http://www.opengov.se/govtrack/dir/2009:85/2009-09-24T12:00:00+01:002009-09-24T12:00:00+01:002009:85 Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretagArbetsmarknadsdepartementet<p></p>
<p>Beslut vid regeringssammanträde den 24 september 2009</p>
<h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2>
<p>En särskild utredare ska överväga och lämna förslag på vilka åtgärder som behöver vidtas för att i svensk rätt genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag.</p>
<p>EG-direktivet och svenska regler</p>
<p>Direktivet</p>
<p>Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag (nedan kallat direktivet) trädde i kraft den 5 december 2008 (EUT L 327, 5.12.2008, s. 9, Celex 32008L0104). Det ska vara införlivat i medlemsstaterna senast den 5 december 2011.</p>
<p>Direktivet är indelat i tre kapitel. Det första kapitlet innehåller allmänna bestämmelser om tillämpningsområde, syfte och definitioner. I kapitlet finns också bestämmelser som syftar till att det i medlemsstaterna ska undanröjas omotiverade hinder för anlitande av arbetskraft som hyrs ut av bemanningsföretag. Det andra kapitlet innehåller bestämmelser om skyddet för anställda i bemanningsföretag när det gäller arbets- och anställningsvillkor samt regler om tillgång till anställning, yrkesutbildning och gemensamma inrättningar. I kapitlet finns också bestämmelser om representation för arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag samt information till arbetstagarrepresentanter i kundföretaget. Det tredje kapitlet innehåller slutbestämmelser. Här anges bl.a. att direktivet inte hindrar medlemsstaterna att tillämpa eller införa förmånligare regler för arbetstagarna enligt lag eller kollektivavtal. Kapitlet innehåller därutöver bestämmelser om bl.a. sanktioner och genomförande.</p>
<p>Enligt artikel 2 är syftet med direktivet att skydda arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag och förbättra kvaliteten i det arbete de utför. Direktivet syftar också till att effektivt bidra till att skapa arbetstillfällen och utveckla flexibla arbetsformer genom att erkänna bemanningsföretag som arbetsgivare och fastställa en lämplig ram för anlitande av arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag.</p>
<p>Direktivets materiella innehåll</p>
<p>I materiellt hänseende innebär direktivet att medlemsstaterna är skyldiga att efter samråd med arbetsmarknadens parter göra en översyn av eventuella begränsningar eller förbud mot arbete som utförs av personal som hyrs ut av bemanningsföretag (artikel 4). Begränsningar eller förbud av denna karaktär kan endast motiveras av allmänintresset, särskilt arbetstagarnas skydd, kraven på hälsa och säkerhet i arbetet eller behovet av att garantera att arbetsmarknaden fungerar väl och att missbruk förhindras. Om sådana begränsningar eller förbud föreskrivs i kollektivavtal, får översynen utföras av de parter på arbetsmarknaden som har förhandlat fram det berörda avtalet. Medlemsstaterna ska senast den 5 december 2011 informera kommissionen om resultatet av översynen.</p>
<p>Artikel 5 föreskriver att medlemsstaterna ska införa en likabehandlingsprincip som ska tillämpas på arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Likabehandlingsprincipen innebär att grundläggande arbets- och anställningsvillkor för arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag under den tid som uppdraget i kundföretaget varar, ska vara minst de villkor som skulle ha gällt för dem om de hade anställts direkt av företaget i fråga för att inneha samma tjänst. De grundläggande villkor som avses är, enligt artikel 3 f i direktivet, arbets- och anställningsvillkor som fastställs i lagar och andra författningar, kollektivavtal eller andra bindande generella bestämmelser som gäller i kundföretaget och som avser arbetstidens längd, övertid, raster, vilotid, nattarbete, semester, helgdagar och lön. Regler i kundföretaget som gäller skydd av gravida och ammande kvinnor och skydd av barn och ungdomar ska också följas, liksom sådana regler som rör likabehandling av kvinnor och män samt åtgärder för att motverka all diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.</p>
<p>I direktivet ges möjlighet för medlemsstaterna att tillgodose skyddet för anställda i bemanningsföretag på andra sätt än genom den föreskrivna likabehandlingsprincipen. En sådan möjlighet, som var angelägen för svensk del under förhandlingarna av direktivet, följer av artikel 5.3. Där anges att medlemsstaterna efter samråd med arbetsmarknadens parter får ge dessa möjlighet att bibehålla eller ingå kollektivavtal med överenskommelser om arbets- och anställningsvillkor för arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag som avviker från artikelns huvudprincip om likabehandling. En förutsättning för detta är dock att det övergripande skyddet av arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag respekteras.</p>
<p>Enligt artikel 5.5 är medlemsstaterna skyldiga att vidta lämpliga åtgärder för att förhindra missbruk vid tillämpningen av artikel 5 och särskilt för att förhindra flera på varandra följande uppdrag som syftar till att kringgå direktivets bestämmelser.</p>
<p>Direktivet innehåller också bestämmelser som syftar till att göra det lättare för arbetstagare i bemanningsföretag att få permanent anställning i kundföretaget samt regler som bl.a. rör tillgång till gemensamma inrättningar, förmåner och utbildning hos kundföretaget (artikel 6). Slutligen finns bestämmelser om representation för arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag samt om information till arbetstagarrepresentanter i kundföretaget i samband med att företaget anlitar arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag (artikel 6 respektive 7).</p>
<p>Svenska regler</p>
<p>Utgångspunkten för den svenska arbetsrättsliga lagstiftningen generellt är att samma regler gäller för anställda i bemanningsföretag som för andra kategorier arbetstagare. Samma regler om anställningsskydd och medbestämmande gäller således för anställda i bemanningsföretag som för anställda i andra typer av företag. Detsamma gäller bestämmelser om exempelvis semester, arbetstid och skydd mot diskriminering. I viss lagstiftning, t.ex. arbetsmiljölagen <a href="https://lagen.nu/1977:1160">(1977:1160)</a>, finns dock bestämmelser som särskilt tar sikte på inhyrd arbetskraft (se 3 kap. 12 §). Även lagen <a href="https://lagen.nu/1993:440">(1993:440)</a> om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft innehåller vissa regler som syftar till att skydda anställda i bemanningsföretag och motverka att bemanningsföretagsformen används på ett sätt som lagstiftaren ansett vara otillbörligt.</p>
<p>Sådana grundläggande arbets- och anställningsvillkor som omfattas av likabehandlingsprincipen i direktivets artikel 5 regleras vid sidan av lagstiftningen ofta genom kollektivavtal. Det finns särskilda kollektivavtal på förbundsnivå som reglerar villkoren för anställda i bemanningsföretag som omfattas av avtalen.</p>
<h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2>
<p>Utredaren ges i uppdrag att överväga och lämna förslag på åtgärder som behöver vidtas för att genomföra direktivet om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag i svensk rätt.</p>
<p>Utgångspunkten för utredarens överväganden och förslag ska vara att vidmakthålla den grundläggande principen på arbetsmarknaden att huvudansvaret för reglering av löne- och anställningsvillkor överlåtits på arbetsmarknadens parter. Målet ska vara att direktivet genomförs på ett sätt som i så stor utsträckning som möjligt anknyter till traditionerna på den svenska arbetsmarknaden.</p>
<p>Ytterligare en sådan allmän utgångspunkt för utredarens arbete är att ta hänsyn till att direktivet har två syften, dels att uppställa skydd för arbetstagare, dels att främja bemanningsföretagsverksamhet som ett sätt att effektivt bidra till att skapa arbetstillfällen och till att utveckla flexibla arbetsformer.</p>
<p>Utredaren ska lämna förslag till de författningsregleringar som utredningen kan ge anledning till.</p>
<p>Hur ska likabehandlingsprincipen genomföras i Sverige med hänsyn till traditionerna på den svenska arbetsmarknaden?</p>
<p>Arbets- och anställningsvillkoren på vissa områden för arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag ska under den tid som uppdraget varar minst vara de villkor som skulle ha gällt för dem om de hade anställts direkt av kundföretaget för att inneha samma tjänst. Det är möjligt för medlemsstaterna att, under vissa förutsättningar, införa eller tillämpa befintliga lösningar i fråga om skyddet för anställda i bemanningsföretag enligt bland annat kollektivavtal.</p>
<p>I Sverige är det arbetsmarknadens parter som svarar för lönebildningen och den sker i princip utan inblandning från statsmakternas sida. Även övriga villkor regleras i stor utsträckning i kollektivavtal. Sverige har inte något system för att förklara att ett kollektivavtal ska tillämpas på samtliga arbetstagare inom en viss bransch (s.k. allmängiltigförklaring).</p>
<p>Villkoren för anställda i bemanningsföretag regleras i huvudsak genom särskilda kollektivavtal. Avtal för arbetare finns mellan bransch- och arbetsgivarorganisationen Bemanningsföretagen och samtliga 15 LO-förbund. Avtal för tjänstemän finns mellan Bemanningsföretagen och Unionen respektive Akademikerförbunden. Det finns också avtal mellan exempelvis Bemanningsföretagen och Vårdförbundet. För att ett företag ska kunna bli medlem i Bemanningsföretagen och få en kollektivavtalsbaserad auktorisation krävs att en rad villkor är uppfyllda, bl.a. att företaget genomgår årlig granskning av auktorisationsnämnden, är bundet av kollektivavtal och följer förbundets stadgar.</p>
<p>Enligt tillgänglig statistik täcktes år 2007 ca 91 procent av arbetstagarna av kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden. Den exakta täckningsgraden på varje avtalsområde varierar, men det torde stå klart att bemanningsföretagsbranschen tillhör de branscher där täckningsgraden är hög. Någon hundraprocentig täckning rör det sig dock inte om, vilket innebär att inte alla anställda i bemanningsföretag omfattas av kollektivavtal.</p>
<p>Det ovan sagda ger upphov till frågeställningar om hur direktivet kan och bör genomföras när villkoren för anställda i bemanningsföretag, som i Sverige, är reglerade i kollektivavtal. Dessa frågor ska belysas utifrån de utgångspunkter som angivits ovan, dvs. att direktivet bör genomföras på ett sätt som i så stor utsträckning som möjligt anknyter till traditionerna på den svenska arbetsmarknaden.</p>
<p>Förhållandet mellan direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (EGT L 18, 21.1.1997, s. 1, Celex 31996L0071) (nedan kallat utstationeringsdirektivet) och direktivet om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag är inte helt klart. En särskild fråga är om och i så fall hur medlemsstaternas genomförande av utstationeringsdirektivet påverkas av bemanningsföretagsdirektivet. Det kan noteras att skäl 22 i bemanningsföretagsdirektivet anger att direktivet ska genomföras utan att det påverkar tillämpningen av utstationeringsdirektivet. Å andra sidan är en utgångspunkt enligt utstationeringsdirektivet att värdlandets minimivillkor inom de områden som anges i direktivet ska tillämpas på anställda i bemanningsföretag som utstationeras från ett annat medlemsland. Det finns två bestämmelser i utstationeringsdirektivet som specifikt berör villkor för anställda i bemanningsföretag. Den första är artikel 3.1 d i utstationeringsdirektivet som anger att mottagarlandets bestämmelser om villkor för att ställa arbetstagare till förfogande, särskilt genom företag för uthyrning av arbetskraft, ska tillämpas vid utstationering. Den andra är artikel 3.9 som anger att medlemsstaterna kan fastställa att bemanningsföretag som är etablerade i en annan medlemsstat ska garantera arbetstagare som de utstationerar samma villkor som de som tillämpas för tillfälligt anställda arbetstagare i den medlemsstat inom vars territorium arbetet utförs. Med tillfälligt anställda avses anställda i bemanningsföretag.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående ska utredaren</p>
<p>- ta ställning till om det är möjligt att genomföra direktivets bestämmelser helt eller delvis genom kollektivavtal,</p>
<p>- överväga om kompletterande lagstiftning behöver införas och i så fall lämna förslag till en sådan reglering,</p>
<p>- överväga om det föreslagna genomförandet av direktivet nödvändiggör ändringar när det gäller behandlingen av arbetstagare som utstationeras till Sverige av bemanningsföretag som är etablerade i ett annat land. I så fall ska utredaren lämna förslag på sådana ändringar.</p>
<p>Finns det omotiverade hinder på den svenska arbetsmarknaden mot arbete som utförs av personal som hyrs ut av bemanningsföretag?</p>
<p>Direktivet ställer upp krav på att medlemsstaterna ska göra en översyn av eventuella begränsningar eller förbud mot att anlita arbetskraft som hyrs ut av bemanningsföretag. Sådana eventuella begränsningar eller förbud får endast motiveras av allmänintresset, särskilt arbetstagarnas skydd, kraven på hälsa och säkerhet i arbetet eller behovet av att garantera att arbetsmarknaden fungerar väl och att missbruk förhindras. Översynen ska göras efter samråd med arbetsmarknadens parter. Parterna ansvarar själva för att göra en motsvarande översyn i fråga om begränsningar eller förbud som följer av kollektivavtal.</p>
<p>Utredaren ska därför</p>
<p>- göra en översyn av eventuella begränsningar eller förbud mot att anlita arbetskraft som hyrs ut av bemanningsföretag som följer av lag, förordning eller praxis,</p>
<p>- bedöma om eventuella hinder är motiverade med stöd av de skäl som anges i direktivet,</p>
<p>- i förekommande fall lämna förslag till ändringar.</p>
<p>Hur förhåller sig direktivets övriga regler till nuvarande reglering i Sverige?</p>
<p>Artikel 6 i direktivet innehåller bestämmelser som rör tillgång till anställning, gemensamma inrättningar och yrkesutbildning. Bland annat ska arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag informeras om lediga platser i kundföretaget för att få samma möjligheter att hitta tillsvidareanställning som övriga arbetstagare i det företaget. Vidare anges att bemanningsföretagen inte får kräva ersättning från arbetstagarna för en placering i ett kundföretag eller för att dessa tar anställning hos ett kundföretag efter att de har utfört ett uppdrag i det företaget. Arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag ska också ges tillgång till förmåner eller gemensamma inrättningar inom kundföretaget på samma villkor som arbetstagare som är direkt anställda i företaget, såvida inte skillnaden i behandling motiveras av objektiva skäl.</p>
<p>Artiklarna 7 och 8 i direktivet innehåller regler som tar sikte på representation för arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag samt bestämmelser om information till arbetstagarrepresentanter i kundföretaget.</p>
<p>Artiklarna 6-8 innehåller bestämmelser som delvis regleras i lag i Sverige. Exempelvis finns i 6 § lagen <a href="https://lagen.nu/1993:440">(1993:440)</a> om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft ett förbud mot att ta betalt av arbetssökande eller arbetstagare vid uthyrning av arbetskraft. Det finns även annan arbetsrättslig reglering som det kan bli aktuellt att ta hänsyn till vid genomförandet av direktivet i denna del, såsom exempelvis lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet, lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd och lagen <a href="https://lagen.nu/1987:1245">(1987:1245)</a> om styrelserepresentation för de privatanställda. Därutöver kan också reglering i kollektivavtal förekomma.</p>
<p>Utredaren ska därför</p>
<p>- analysera hur direktivets regler om tillgång till anställning, gemensamma inrättningar och yrkesutbildning stämmer överens med svensk rätt,</p>
<p>- analysera hur direktivets regler om representation för arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag samt bestämmelserna om information till arbetstagarrepresentanter i kundföretaget stämmer överens med svensk rätt,</p>
<p>- i förekommande fall lämna förslag till ändringar som behövs för att genomföra direktivet i dessa delar.</p>
<p>Utredningsarbetet</p>
<p>Till stöd för utredarens arbete ska en referensgrupp med representanter för arbetsmarknadens parter och eventuellt andra organisationer med intresse i frågan inrättas.</p>
<p>Utredaren ska beakta relevanta överenskommelser som slutits inom ramen för ILO och Europarådet.</p>
<p>Utredaren bör hålla sig informerad om arbetet i andra länder med att genomföra direktivet samt hur andra medlemsstater och kommissionen ser på exempelvis förhållandet mellan direktivet och utstationeringsdirektivet. Genomförandet i övriga nordiska länder ska uppmärksammas särskilt.</p>
<p>Utredaren ska analysera och bedöma effekterna av förslagen i de avseenden som omfattas av 14-15 a §§ i kommittéförordningen <a href="https://lagen.nu/1998:1474">(1998:1474)</a>. Särskilt viktigt är det att belysa förslagens konsekvenser för de mindre företagen.</p>
<h2 id="redovisning">Redovisning av uppdraget</h2>
<p>Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 29 oktober 2010.</p>
<p> (Arbetsmarknadsdepartementet) </p>http://www.opengov.se/govtrack/dir/2009:59/2009-06-25T12:00:00+01:002009-06-25T12:00:00+01:002009:59 Inrättande av FörsvarsunderrättelsedomstolenFörsvarsdepartementet<p></p>
<p>Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2009</p>
<h2 id="sammanfattning">Sammanfattning</h2>
<p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny domstol, Försvarsunderrättelsedomstolen. Domstolen ska enligt ett förslag till lag om försvarsunderrättelsedomstol ha till uppgift att ansvara för tillståndsgivning enligt ett förslag till lag om ändring i lagen <a href="https://lagen.nu/2008:717">(2008:717)</a> om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Uppdraget gäller med förbehåll för att riksdagen fattar nödvändiga beslut. Utredaren ska bl.a. besluta om domstolens närmare organisation och bemanning. Utgångspunkten för arbetet ska vara att domstolen tar över Signalspaningsnämndens befintliga resurser. Den nya domstolen ska kunna inleda sin verksamhet den 1 december 2009.</p>
<h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2>
<p>Riksdagen antog den 18 juni 2008 lagen <a href="https://lagen.nu/2008:717">(2008:717)</a> om signalspaning (prop. 2006/07:63, bet. 2007/08:FöU15, rskr. 2007/08:266). Lagen föreskriver att signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet endast får ske i de fall regeringen eller, enligt regeringens bestämmande, en myndighet närmare bestämt inriktningen av signalspaningen. För en myndighets närmare inriktning av signalspaning krävs tillstånd, om inte inriktningen har angetts av regeringen eller Regeringskansliet. Tillstånd lämnas av den myndighet som regeringen bestämmer, Signalspaningsnämnden.</p>
<p>Signalspaningsnämnden inrättades den 1 januari 2009 och ansvarar för prövningen av tillstånd till signalspaning fram till dess att Försvarsunderrättelsedomstolen inrättas, vilket enligt propositionen Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning (prop. 2008/09:201) bör ske den 1 december 2009. Vid samma tidpunkt ska Signalspaningsnämnden avvecklas.</p>
<h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2>
<p>En särskild utredare ska svara för det förberedelsearbete som behövs för att den nya domstolen, Försvarsunderrättelsedomstolen, ska kunna inleda sin verksamhet den 1 december 2009. Domstolen ska enligt förslag till lag om försvarsunderrättelsedomstol ha till uppgift att ansvara för tillståndsgivning enligt förslag till lag om ändring i lagen <a href="https://lagen.nu/2008:717">(2008:717)</a> om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Båda lagförslagen finns i propositionen Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning (prop. 2008/09:201).</p>
<p>Utredaren ska förbereda uppbyggnaden av domstolen och ska i det sammanhanget ingå nödvändiga avtal för domstolens räkning. Utredaren ska bedöma vilken kompetens som är nödvändig för domstolens verksamhet, besluta om bemanning av domstolens kansli och i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter. Vid bemanningen av Försvarsunderrättelsedomstolen ska 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd beaktas. Utredaren ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet.</p>
<p>Utredaren ska förbereda lämplig organisation och lämpliga arbetsformer för verksamheten samt utarbeta en arbetsordning och en arkivplan för domstolen.</p>
<p>Utgångspunkten för arbetet ska vara att domstolen tar över administrativa system, lokaler och andra tillgångar från Signalspaningsnämnden. Domstolen ska liksom nämnden vara ansluten till den statliga redovisningsorganisationen.</p>
<p>Uppdragets genomförande och tidsplan</p>
<p>Uppdraget ska genomföras i nära dialog med Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).</p>
<p>Utredaren ska i den utsträckning som är nödvändigt samråda med berörda myndigheter och organisationer. Utredaren ska även samråda med Ekonomistyrningsverket, Arbetsgivarverket och Statens pensionsverk.</p>
<p>Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem möjlighet att framföra synpunkter.</p>
<p>Senast den 1 september 2009 ska utredaren lämna förslag till förordning med instruktion för Försvarsunderrättelsedomstolen och till de författningsändringar i övrigt som anses nödvändiga.</p>
<p>Senast den 1 oktober 2009 ska utredaren till regeringen lämna förslag om regleringsbrev.</p>
<p>Det står utredaren fritt att lämna även andra förslag som utredaren finner behov av för domstolens verksamhet.</p>
<p>Uppdraget gäller med förbehåll för att riksdagen fattar nödvändiga beslut (prop. 2008/09:201 Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning). När det behövs ska åtgärder, såsom t.ex. tecknande av avtal, förses med förbehåll att riksdagen fattar nödvändiga beslut.</p>
<p>Slutrapport om vilka åtgärder utredaren vidtagit i sitt arbete m.m. ska lämnas till regeringen senast den 18 december 2009.</p>
<p> (Försvarsdepartementet) </p>http://www.opengov.se/govtrack/dir/2008:153/2008-12-11T12:00:00+01:002008-12-11T12:00:00+01:002008:153 Bildandet av Myndigheten för yrkeshögskolanUtbildningsdepartementet<p></p>
<p>Beslut vid regeringssammanträde den 11 december 2008</p>
<h2 id="sammanfattning">Sammanfattning</h2>
<p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet med samlat ansvar för yrkeshögskolan. Den nya myndighetens namn ska vara Myndigheten för yrkeshögskolan. Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens kommande beslut med anledning av regeringens förslag i propositionen Yrkeshögskolan (prop. 2008/09:68). Den nya myndighetens huvudkontor ska lokaliseras till Västerås. En avdelning eller enhet av likvärdig storlek inom myndigheten ska lokaliseras till Hässleholm.</p>
<p>Yrkeshögskolan ska etableras med egen ny och tydlig identitet och inte betraktas som en utvidgning av den befintliga kvalificerade yrkesutbildningen. Utredaren ska organisera myndigheten så att den präglas av en samlad myndighetskultur med en balanserad fördelning av arbetsuppgifter och utvecklingsområden mellan orterna.</p>
<p>Utredaren ska bl.a. bemanna myndigheten samt föreslå mål för verksamhetens olika delar och anslagsfördelning.</p>
<p>Utredaren ska även vidta de åtgärder som i övrigt krävs för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 juli 2009. En slutrapport skall lämnas senast den 30 juni 2009.</p>
<h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2>
<p>Regeringen gav i mars 2007 en särskild utredare i uppdrag att göra en analys av och lämna förslag till hur eftergymnasiala yrkesutbildningar utanför högskolan ska sammanföras under ett gemensamt ramverk benämnt yrkeshögskolan (dir. 2007:50). Utredningen antog namnet Yrkeshögskoleutredningen. I augusti 2007 gav regeringen utredningen i uppdrag att utöver det som omfattas av de ursprungliga direktiven också föreslå hur verksamheten vid Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning ska förhålla sig till det nya ramverket (dir. 2007:121).</p>
<p>Yrkeshögskoleutredningen överlämnade i mars 2008 sitt betänkande Yrkeshögskolan. För yrkeskunnande i förändring (SOU 2008:29). Betänkandet har remitterats och regeringen har överlämnat propositionen Yrkeshögskolan till riksdagen. Propositionen innehåller en beskrivning av vad som ska ingå i det nya regelverket för yrkeshögskolan och av en särskild myndighet för yrkeshögskolan samt de lagförslag som är nödvändiga för att införa yrkeshögskolan.</p>
<p>Valideringsdelegationen tillsattes genom beslut av regeringen för att under 2004-2007 i fråga om validering av vuxnas kunskaper och kompetens bl.a. främja kvalitet, legitimitet och likvärdighet, bedriva och stödja utveckling av metoder och verksamhetsformer samt utforma förslag om vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att säkerställa en verksamhet med validering. Valideringsdelegationens slutrapport Mot en nationell struktur (U2008/205/SV) överlämnades till regeringen i januari 2008. Rapporten har remissbehandlats. Regeringen har i den ovan nämnda propositionen bedömt att Myndigheten för yrkeshögskolan bör ansvara för att samordna och stödja en nationell struktur för validering samt i samverkan med berörda myndigheter främja utbildningsväsendets och branschernas medverkan när strategier, metoder och information inom valideringsområdet utvecklas. Regeringen har även bedömt att myndigheten bör ansvara för bedömning av utländsk eftergymnasial yrkesutbildning som inte motsvarar högskoleutbildning enligt högskolelagen eller lagen <a href="https://lagen.nu/1993:792">(1993:792)</a> om tillstånd att utförda vissa examina. Vidare bör myndigheten vara den nationella samordningspunkten för den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande, European Qualifications Framework (EQF).</p>
<p>Den nya myndighetens inriktning och förutsättningar</p>
<p>Yrkeshögskolans uppdrag</p>
<p>Yrkeshögskolan kommer att ha ett mer omfattande uppdrag än den kvalificerade yrkesutbildningen och vara delvis väsensskild från den verksamhet som hittills har bedrivits inom den kvalificerade yrkesutbildningen. Det nya regelverket för de eftergymnasiala yrkesutbildningarna som inte utgör högskoleutbildningar ska ge de eftergymnasiala utbildningarna som ska administreras inom regelverket en egen och unik ställning. Nuvarande kvalificerade yrkesutbildningar, påbyggnadsutbildningar, kompletterande utbildningar och lärlingsutbildningar för vuxna till vissa hantverksyrken ska fasas in i yrkeshögskolans regelverk men samtidigt ges förutsättningar att bevara sin särart.</p>
<p>Den nya myndighetens uppgifter</p>
<p>Myndigheten för yrkeshögskolan ska ha det samlade ansvaret för yrkeshögskolan och under en övergångsperiod i huvudsak motsvarande uppgifter även i fråga om vissa andra utbildningar som inte inledningsvis ingår i yrkeshögskolan, bl.a. kompletterande utbildningar. Den nya myndigheten ska bl.a. besluta om vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan och om statligt stöd för sådana utbildningar, ha tillsyn över och ansvara för uppföljning av utbildningarna, främja utvecklingen av utbildningarna och deras kvalitet samt svara för ekonomisk uppföljning.</p>
<p>Myndigheten ska ansvara för att samordna och stödja en nationell struktur för validering samt i samverkan med berörda myndigheter främja utbildningsväsendets och branschernas medverkan när strategier, metoder och information inom valideringsområdet utvecklas. Vidare ska myndigheten ansvara för bedömning av utländsk eftergymnasial yrkesutbildning som inte motsvarar högskoleutbildning. Myndigheten ska även vara den nationella samordningspunkten för EQF.</p>
<p>Den nya myndigheten ska därutöver i huvudsak</p>
<p>o verka för att behoven av eftergymnasial yrkesutbildning som inte utgör högskoleutbildning tillgodoses,</p>
<p>o säkerställa att utbildningarna inom yrkeshögskolan och utbildningsanordnarnas kvalitetsarbete utvärderas,</p>
<p>o följa upp utbildningsanordnarnas kvalitetsarbete,</p>
<p>o svara för ett register med uppgifter om studerande i utbildningarna och deras studieresultat, betyg och examina,</p>
<p>o vara behörig myndighet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer när det gäller att utfärda utbildningsbevis och andra handlingar för utbildningarna,</p>
<p>o informera om utbildningarna, och</p>
<p>o administrera och fatta beslut om vissa andra utbildningar.</p>
<p>Den nya myndigheten ska inrättas den 1 juli 2009 och ska vid denna tidpunkt överta ansvaret för den verksamhet som Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning tidigare bedrivit. I detta innefattas bl.a. hanteringen av statsbidrag och särskilda medel för den kvalificerade yrkesutbildning och den lärlingsutbildning för vuxna till vissa hantverksyrken som övergångsvis kommer att bedrivas enligt tidigare regelverk. Myndigheten kommer även att överta Statens skolverks och Statens skolinspektions uppgifter vad gäller de kompletterande utbildningarna. Överföringen av myndighetsansvaret för de berörda utbildningarna måste ske så att pågående utbildningar och deltagarna i dessa påverkas så lite som möjligt. Myndigheten ska sträva efter att så snart som möjligt pröva om relevanta utbildningar kan få ingå i det nya regelverket för yrkeshögskolan. Regeringen avser att ge myndigheten i uppdrag att närmare utreda och redovisa förslag om hur de kompletterande utbildningarna ska regleras.</p>
<h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2>
<p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet, Myndigheten för yrkeshögskolan. Myndigheten ska ha det samlade ansvaret för yrkeshögskolan. Yrkeshögskolan ska etableras som ett nytt koncept med egen tydlig identitet och inte betraktas som en utvidgning av den befintliga kvalificerade yrkesutbildningen.</p>
<p>Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens kommande beslut med anledning av regeringens förslag i propositionen Yrkeshögskolan.</p>
<p>Verksamhetsmål och anslagsfördelning m.m.</p>
<p>Utredaren ska föreslå mål och återrapporteringskrav för de olika delarna av myndighetens verksamhet. Vidare ska utredaren lämna förslag på verksamhetens finansiering såväl med avseende på underindelning av tilldelade anslagsmedel i anslagsposter som avgiftsintäkter. Utredaren ska även föreslå en verksamhetsplan för myndigheten för andra halvåret 2009. Förslagen ska kunna utgöra ett underlag inför regeringens arbete med den nya myndighetens regleringsbrev. Vidare ska utredaren lämna ett budgetunderlag för andra halvåret 2009 och för perioden 2010-2012.</p>
<p>Stödfunktioner, organisation och bemanning m.m.</p>
<p>Utredaren ska besluta om myndighetens organisation och om intern resursfördelning samt överväga lämpliga arbetsformer. Den nya myndighetens huvudkontor ska lokaliseras till Västerås. En avdelning eller enhet inom myndigheten av likvärdig storlek ska lokaliseras till Hässleholm. Utredaren ska organisera myndigheten så att den präglas av en samlad myndighetskultur med en balanserad fördelning av arbetsuppgifter och utvecklingsområden mellan orterna. Uppgifter som rör tillsyn och kvalitetsgranskning ska skiljas från myndighetens övriga uppgifter. Tillsynen och kvalitetsgranskningen ska organiseras på ett sådant sätt att myndighetens legitimitet inte äventyras. Vad gäller myndighetens ansvar och uppgifter rörande validering ska utredaren beakta förslagen i Valideringsdelegationens slutrapport Mot en nationell struktur.</p>
<p>Utbildningarna inom yrkeshögskolan förutsätts kännetecknas av en stark marknadsanknytning samt utvecklas och bedrivas i samverkan mellan arbetsliv, näringsliv och utbildningsanordnare. Arbetslivet förutsätts få ett starkt inflytande över myndighetens prioriteringar av vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan. Utredaren ska finna former för samverkan mellan myndigheten och dess avnämare både på nationell och regional nivå. Det ska vid myndigheten finnas ett råd där bl.a. arbetsmarknadens parter ska vara representerade. Rådet ska bl.a. tillhandahålla underlag inför myndighetens beslut om en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan och därmed kunna få statsbidrag eller särskilda medel. Utredaren ska vidta de åtgärder som krävs för att rådet ska få avsedd funktion i den nya myndigheten.</p>
<p>Den nya myndighetens ansvar innefattar att säkerställa utbildningarnas anpassning till arbetslivets behov och andra viktiga mål. Utredaren ska tillsammans med berörda intressenter från arbetslivet och med Yrkeshögskoleutredningens förslag som grund utveckla ändamålsenliga processer för detta samt ett system för kvalitetssäkring av de utbildningar som ingår i yrkeshögskolan, inklusive kvalitetskriterier och indikatorer.</p>
<p>Utredaren ska se till att ett system för dokumentation av de studerandes studier och studieresultat införs för de utbildningar som den nya myndigheten ska ansvara för.</p>
<p>En anordnare av utbildning inom yrkeshögskolan ska efter ansökan kunna få statsbidrag eller särskilda medel för utbildningen. Utredaren ska närmare utreda och besluta om sådant statligt stöd ska lämnas på grundval av faktiska kostnader eller schablonkostnader. Utredaren ska särskilt sträva efter att planeringsformer som leder till ett stabilt antal årsplatser utvecklas. Lösningarna får inte vara kostnadsdrivande eller alltför administrativt tyngande för myndigheten.</p>
<p>Utredaren ska utarbeta riktlinjer för hur de studerande i en utbildning inom yrkeshögskolan ska ha rätt att utöva inflytande över utbildningen. Utredaren ska vidare se till att den nya myndigheten kan hantera och tillhandahålla en samlad information om de utbildningar som myndigheten ansvarar för.</p>
<p>Regeringen har för avsikt att med stöd av lagen om yrkeshögskolan meddela föreskrifter om att utredaren får fatta beslut inom yrkeshögskolans område. Förutsatt att ett sådant bemyndigande ges ska utredaren under tiden fram till den 1 juli 2009 i samråd med Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning förbereda, genomföra och administrera en ansökningsomgång för start av utbildningar inom yrkeshögskolan från och med hösten 2009 samt besluta om en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan. Utredaren kan även komma att få fatta beslut med stöd av äldre regelverk som är tillämpliga på sådana utbildningar som den nya myndigheten ska ansvara för.</p>
<p>Utredaren ska dessutom vidta de åtgärder som i övrigt krävs för att myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 juli 2009. I det ingår att förbereda anslutningen av den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet och lägga upp redovisningsplaner. Utredaren ska även bygga upp administrativa och IT-tekniska system för den nya myndigheten samt ingå nödvändiga avtal för myndighetens verksamhet. I syfte att uppnå bästa möjliga kostnadseffektivitet bör utredaren överväga att överta befintliga avtal m.m. där så är möjligt.</p>
<p>Utredaren ska vidare bedöma vilken kompetens som är nödvändig för myndighetens verksamhet. Den nya myndigheten ska bemannas med beaktande av reglerna om övergång av verksamhet i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd. Utredaren ska fatta beslut om bemanning liksom även i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter. Utredaren ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet.</p>
<p>Uppdragets genomförande och tidsplan</p>
<p>Utredaren ska samråda med Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, Skolverket, Högskoleverket och den avvecklingsmyndighet som regeringen avser att ge i uppdrag att avveckla Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning. Utredaren ska därutöver samråda med Ekonomistyrningsverket, Arbetsgivarverket, Statens pensionsverk och andra berörda myndigheter och organisationer i den utsträckning som är nödvändigt. Myndigheterna ska lämna utredaren de underlag utredaren begär.</p>
<p>Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter. Utredaren ska särskilt beakta behovet av att hålla personalen vid berörda myndigheter informerad.</p>
<p>Utredaren ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) underrättat om arbetet.</p>
<p>Utredaren ska senast den 2 mars 2009 lämna ett budgetunderlag för andra halvåret 2009 och för perioden 2010-2012.</p>
<p>Utredaren ska vidare senast den 29 maj 2009 lämna</p>
<p>- förslag på mål och återrapporteringskrav för de olika delarna av myndighetens verksamhet,</p>
<p>- förslag på verksamhetens finansiering såväl med avseende på underindelning av tilldelade anslagsmedel i anslagsposter som avgiftsintäkter samt en verksamhetsplan för andra halvåret 2009, och</p>
<p>- en redovisning av hur berörd personal har informerats och förberetts på kommande förändringar.</p>
<p>En slutrapport ska lämnas senast den 30 juni 2009. Av slutrapporten ska det framgå hur myndighetens organisation ska utformas.</p>
<p> (Utbildningsdepartementet) </p>http://www.opengov.se/govtrack/dir/2008:146/2008-11-27T12:00:00+01:002008-11-27T12:00:00+01:002008:146 Inrättandet av ett nytt universitet som omfattar verksamheterna vid Växjö universitet och Högskolan i KalmarUtbildningsdepartementet<p></p>
<p>Beslut vid regeringssammanträde den 27 november 2008</p>
<h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2>
<p>En organisationskommitté ska förbereda och genomföra inrättandet av ett nytt universitet, Linnéuniversitetet, som ska omfatta de nuvarande verksamheterna vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. Kommittén ska vidta de åtgärder som krävs för att det nya universitetet ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2010. Ovanstående gäller med förbehåll för riksdagens kommande beslut med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1, utg.omr.16).</p>
<p>Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2010.</p>
<h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2>
<p>Växjö universitet och Högskolan i Kalmar kom i juni 2008 in med en gemensam begäran (U2008/4489/UH) om att regeringen fattar beslut om att bilda ett universitet genom sammanslagning av de båda lärosätena så att verksamheten vid det nya universitet kan inledas den 1 januari 2010.</p>
<p>Regeringen har i budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1, utg. omr.16) framfört att profilering och ökad samverkan mellan lärosäten kan öka kvaliteten i den högre utbildningen och forskningen och att en ökad koncentration av kompetens kan stärka utbildnings- och forskningsmiljöerna och öka lärosätenas konkurrenskraft, samtidigt som resurserna utnyttjas mer effektivt. I samma budgetproposition framförde regeringen också att lärosätena ska utföra sitt uppdrag med stor frihet och självständighet och att förstklassig utbildning kan bedrivas vid såväl större som mindre lärosäten. Regeringen har vidare aviserat att den på framställan från lärosäten kommer att pröva om bidrag bör betalas ut för framgångsrika samarbeten eller sammanslagningar som lärosätena initierar.</p>
<p>Regeringen har i budgetpropositionen för 2009 behandlat begäran från Växjö universitet och Högskolan i Kalmar och framhållit att ett större universitet innebär en förbättrad kvalitet i utbildning och forskning, ökar universitetets attraktionskraft och tillvaratar de båda lärosätenas utvecklingsmöjligheter och att detta på sikt leder till en effektivisering av verksamheten. Regeringen har därför begärt att riksdagen godkänner att verksamheterna vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar ska ingå i ett universitet och har i budgetpropositionen aviserat ett uppdrag som rör den fortsatta inriktningen av arbetet med en sammanslagning. För att genomföra sammanslagningen har regeringen föreslagit att 40 miljoner kronor anvisas för 2009 och beräknat ytterligare 20 miljoner kronor för 2010.</p>
<p>De nuvarande lärosätenas verksamhet, som initialt utgör basen för det nya universitet, omfattar ca 15 000 helårsstudenter, ca 2 000 anställda och en omsättning på ca 1 500 miljoner kronor.</p>
<p>Det nya universitetets förutsättningar och inriktning</p>
<p>Verksamheterna vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar ska, med förbehåll för riksdagens kommande beslut, ingå i ett nytt universitet. Det nya universitetet ska överta de båda ingående lärosätenas samtliga åtaganden, dvs. såväl rättigheter som skyldigheter. De anslag med myndighetskapital som de båda befintliga myndigheterna sammantaget förfogar över ska föras över till det nya universitetets anslag.</p>
<p>Det nya universitetet ska bedriva utbildning och forskning som effektivt tillvaratar och integrerar de båda ingående lärosätenas utbildnings- och forskningsmöjligheter. Även samverkansuppgiften, som i dag bedrivs med stark regional förankring av de båda ingående lärosätena, ska enligt vad som följer av 1 kap. 2 § högskolelagen <a href="https://lagen.nu/1992:1434">(1992:1434)</a> ingå i det nya universitetets uppdrag. För att genomföra dessa uppgifter är det viktigt att utveckla en gemensam, effektiv administration. För det nya universitetet är nyttiggörande av forskningsresultat tillkomna vid lärosätet en viktig uppgift, som kräver en god förvaltning av det förtroendekapital som de båda lärosätena i dag har. De särskilda uppdrag och inrättningar som de båda lärosätena har, ska vidareutvecklas i det nya universitetets samlade miljö.</p>
<p>Inrättandet av det nya universitetet innebär att Växjö universitet och Högskolan i Kalmar ska avvecklas och upphöra som myndigheter den 31 december 2009.</p>
<h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2>
<p>En organisationskommitté ska förbereda och vidta de åtgärder som krävs för inrättandet av det nya universitet, Linnéuniversitetet, som ska omfatta de nuvarande verksamheterna vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. Universitetet ska inleda sin verksamhet den 1 januari 2010.</p>
<p>Kommittén ska arbeta med stor öppenhet och föra en nära dialog med de båda lärosätena.</p>
<p>Innehållet i dessa direktiv gäller med förbehåll för riksdagens beslut med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1, utg.omr. 16).</p>
<p>Budget och budgetunderlag</p>
<p>Kommittén ska upprätta en budget för 2010 och ett budgetunderlag för perioden 2010-2013. I detta ska det också ingå ett underlag till ett strategidokument för det nya universitetet. Dessa underlag ska bl.a. ligga till grund för regeringens arbete med den nya myndighetens regleringsbrev för 2010. Kommittén ska utgå från de resurser som de båda ingående lärosätena får enligt riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2009 och enligt det årets regleringsbrev.</p>
<p>Arbetsgivaransvar</p>
<p>Kommitténs ordförande ska efter samråd med de båda nuvarande rektorerna besluta om bemanning liksom i övrigt utöva den blivande arbetsgivarens befogenheter. Kommittén ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet. Bemanningen ska genomföras med beaktande av reglerna om övergång av verksamhet i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd.</p>
<p>Studentinflytande</p>
<p>Enligt 1 kap. 4 a § högskolelagen <a href="https://lagen.nu/1992:1434">(1992:1434)</a> ska studenterna ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid universiteten och högskolorna. Enligt andra stycket i samma paragraf ska lärosätena verka för att studenterna tar aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Kommittén ska verka för att kraven på studentinflytande i den nya organisationen tillgodoses.</p>
<p>Rektor och styrelse</p>
<p>Enligt 2 kap. 8 § högskoleförordningen <a href="https://lagen.nu/1993:100">(1993:100)</a> anställs en högskolas rektor av regeringen efter förslag av styrelsen för högskolan. Styrelsens förslag ska föregås av ett hörandeförfarande på det sätt som anges i paragrafen. Kommittén ska förbereda regeringens beslut om anställning av rektor för det nya universitetet genom att fullgöra sådana uppgifter som annars skulle ha fullgjorts av en högskolas styrelse. Ett förslag till rektor ska lämnas till regeringen senast den 1 oktober 2009.</p>
<p>Enligt 2 kap. 7 a § högskoleförordningen ska ordföranden i en högskolas styrelse och övriga ledamöter som ska utses av regeringen, utses efter förslag från högskolan. Högskolans förslag ska föregås av ett samråd på det sätt som anges i bestämmelsen. Kommitténs ordförande ska förbereda regeringens beslut genom att fullgöra högskolans uppgift, om möjligt efter samråd med den tillträdande rektorn, och senast den 2 november 2009 lämna ett förslag till styrelse till regeringen.</p>
<p>Fakultetsnämnds uppgifter</p>
<p>Kommittén ska för det nya universitetets räkning fullgöra sådana uppgifter som annars enligt högskolelagen <a href="https://lagen.nu/1992:1434">(1992:1434)</a> och högskoleförordningen <a href="https://lagen.nu/1993:100">(1993:100)</a> skulle ha fullgjorts av en fakultetsnämnd eller annat motsvarande organ med uppgifter som rör forskning och utbildning.</p>
<p>Stödfunktioner m.m.</p>
<p>Kommitténs ordförande ska ingå nödvändiga avtal för det nya universitetets verksamhet. Kommitténs ordförande ska efter samråd med de båda nuvarande rektorerna förbereda anslutningen av den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet och utforma redovisningsplaner och därvid överväga hur de båda lärosätenas befintliga avtal och övriga åtaganden ska samordnas av den nya myndigheten med bästa möjliga kostnadseffektivitet.</p>
<p>Kommittén ska bestämma var det nya lärosätet administrativt ska vara registrerat och därutöver vidta de åtgärder som i övrigt krävs för att det nya universitetet ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2010.</p>
<h2 id="redovisning">Samråd och redovisning av uppdraget</h2>
<p>Kommittén, eller i tillämpliga delar kommitténs ordförande, ska samråda med Växjö universitet och Högskolan i Kalmar, Högskoleverket, Ekonomistyrningsverket och Arbetsgivarverket. I den utsträckning det behövs, ska samråd även ske med andra berörda myndigheter och organisationer. Myndigheterna ska lämna kommittén eller ordföranden det underlag som kommittén eller ordföranden begär.</p>
<p>Kommittén eller ordföranden ska hålla berörda centrala och lokala arbetstagarorganisationer och studentorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter. Kommittén, eller i tillämpliga delar ordföranden, ska särskilt beakta behovet av att hålla personal och studenter vid berörda lärosäten informerade.</p>
<p>Kommittén ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) underrättat om arbetet. Därutöver ska kommittén</p>
<p>- senast den 1 mars 2009 lämna budgetunderlag för 2010-2013 inklusive underlag till strategidokument,</p>
<p>- senast den 1 april 2009 redovisa var det nya lärosätet ska vara registrerat,</p>
<p>- senast den 1 augusti 2009 lämna de förslag till författningsändringar som behövs,</p>
<p>- senast den 1 oktober 2009 redovisa hur det nya universitetets organisation ska utformas och lämna förslag till rektor för den nya myndigheten.</p>
<p>Vidare ska kommitténs ordförande senast den 2 november 2009 lämna förslag till styrelse för det nya universitetet.</p>
<p>Ett delbetänkande ska lämnas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 31 december 2009.</p>
<p>Ett slutbetänkande ska lämnas den 31 mars 2010. I detta betänkande ska det ingå en redovisning av hur de anställda och studenterna har involverats, informerats och förberetts på kommande förändringar samt ett förslag till hur en uppföljning och utvärdering av sammanslagningen under perioden 2010-2012 kan utformas.</p>
<p>(Utbildningsdepartementet) </p>http://www.opengov.se/govtrack/dir/2008:136/2008-11-13T12:00:00+01:002008-11-13T12:00:00+01:002008:136 Inrättande av Inspektionen för socialförsäkringenSocialdepartementet<p></p>
<p>Beslut vid regeringssammanträde den 13 november 2008</p>
<h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2>
<p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en granskningsmyndighet inom socialförsäkringsområdet. Den nya myndighetens namn ska vara Inspektionen för socialförsäkringen (ISF). Myndigheten ska vara en enrådighetsmyndighet och ha ett insynsråd. Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens kommande beslut i nödvändiga delar med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen (prop. 2008/09:1, volym 6, utgiftsområde 10, anslag 2:2).</p>
<p>Utredaren ska vidta de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 juli 2009. Myndigheten ska lokaliseras till Stockholm.</p>
<h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2>
<p>Riksförsäkringsverket (RFV) och de allmänna försäkringskassorna slogs den 1 januari 2005 samman till den nya myndigheten Försäkringskassan. När RFV upphörde försvann också den tillsyn RFV utövat över de allmänna försäkringskassorna. RFV skulle verka för att de allmänna försäkringskassorna tillämpade socialförsäkrings- och bidragssystemen likformigt och rättssäkert. RFV ansvarade vidare för ekonomistyrningen av de allmänna försäkringskassorna. Dessa funktioner har nu integrerats i den sammanhållna organisationen i form av intern kontroll och granskning. Detta innebär att den kontroll och granskning som bedrivs i dag inte kan anses stå i helt oberoende ställning till den verksamhet den har att granska. Resultaten av kontrollen och granskningen rapporteras inte heller till regeringen såsom RFV gjorde. Regeringen beslutade därför den 1 mars 2007 direktiv för översyn av tillsynen inom socialförsäkringsområdet (dir. 2007:24).</p>
<p>Utredningens huvudsakliga uppdrag var att föreslå hur en funktion för systemtillsyn och effektivitetsgranskning över socialförsäkringsområdet kan organiseras och hur granskningsområdet bör avgränsas. Utredningen lämnade sitt förslag i betänkandet 21+1?2 En ny myndighet för tillsyn och effektivitetsgranskning av socialförsäkringen (SOU 2008:10) den 30 januari 2008.</p>
<p>Utredningens förslag</p>
<p>Utredningen föreslår att en ny myndighet - Inspektionen över socialförsäkringen (ISF) - ska inrättas.</p>
<p>ISF:s uppdrag</p>
<p>Utredningen föreslår att ISF får i uppdrag att utöva systemtillsyn och effektivitetsgranskning över socialförsäkringen. Utredningen föreslår även att myndigheten ska ha i uppdrag att utföra verksamhetstillsyn.</p>
<p>I utredningens förslag till instruktion för ISF föreslås i detalj utifrån vilken norm ISF ska utöva systemtillsyn och effektivitetsgranskning. Utredningen tar bl.a. fasta på krav som ställs i myndighetsförordningen <a href="https://lagen.nu/2007:515">(2007:515)</a> och förordningen <a href="https://lagen.nu/2007:603">(2007:603)</a> om intern styrning och kontroll.</p>
<p>Utredningen anser att ISF inte bör ha en normerande roll eller sanktionsmöjligheter. Utredningen föreslår att ISF ska rapportera direkt till regeringen samt informera den myndighet som granskats.</p>
<p>ISF:s granskningsområde</p>
<p>Utredningen föreslår att ISF får ansvar för systemtillsyn och effektivitetsgranskning över hela Försäkringskassans verksamhet, PPM i de delar som inte står under Finansinspektionens tillsyn, samt Skatteverket i de delar som avser hantering av frågor om pensionsgrundande inkomst.</p>
<p>Utredningen föreslår att ISF ska utöva systemtillsyn och effektivitetsgranskning över samverkansinsatser med anknytning till socialförsäkringen.</p>
<p>Vidare föreslår utredningen att ISF får utöva systemtillsyn och effektivitetsgranskning över relevanta gränsytor i förhållande till socialförsäkringsområdet i samverkan med andra berörda tillsynsmyndigheter.</p>
<p>Utredningen anför vidare att utvecklingen av tillsyn och granskning av trygghetssystemen bör gå mot tvärsektoriella lösningar och i framtiden ske samlat.</p>
<p>ISF:s organisation</p>
<p>Utredningen föreslår att ISF bör inrättas som en enrådighetsmyndighet och ledas av en generaldirektör. Ett insynsråd med högst nio ledamöter bör finnas.</p>
<p>Utredningen föreslår vidare att ISF byggs upp successivt under tre år så att antalet medarbetare i början av år 2012 är i storleksordningen 100, varav 90 i kärnverksamheten och 10 i myndighetsgemensamma stödfunktioner.</p>
<p>Utredningen anser att ISF bör lokaliseras till Stockholm. Ett skäl för det är att en väl fungerande verksamhet förutsätter att det till ISF kan knytas högt kvalificerade medarbetare med djup sakkompetens inom socialförsäkringsområdet och hög metodkompetens. Ett annat skäl är att ISF behöver nära kontakter med såväl uppdragsgivaren (regeringen) som tillsynsobjekten (bl.a. Försäkringskassan, Skatteverket och PPM).</p>
<p>Sekretessfrågor</p>
<p>Utredningen föreslår att en skyldighet att lämna uppgifter till ISF införs och regleras i en särskild förordning. Vidare föreslår utredningen att bestämmelsen i 13 kap. 1 § sekretesslagen <a href="https://lagen.nu/1980:100">(1980:100)</a> om överföring av sekretess kompletteras med ett uttryckligt sekretesskydd för uppgifter som ISF får ta del av i sin granskningsverksamhet. Utredningen har gjort bedömningen att 13 kap. 1 § i sin nuvarande lydelse inte skulle ge något sekretesskydd för uppgifter som ISF begär i syfte att utöva effektivitets- eller effektgranskning.</p>
<p>Remissinstansernas synpunkter</p>
<p>Samtliga remissinstanser anser att systemtillsynen och effektivitetsgranskningen inom socialförsäkringsområdet behöver stärkas.</p>
<p>En majoritet av remissinstanserna tillstyrker utredningens förslag om granskningsmandat och granskningsområde. Några remissinstanser anser att det bör bildas en renodlad tillsynsmyndighet tillsammans med att effektivitetsgranskningen stärks inom befintlig myndighetsstruktur.</p>
<p>Riksdagens ombudsmän (JO) framhåller sin förståelse för att regeringen behöver en särskild organisation för tillsyn och effektivitetsgranskning av socialförsäkringen. JO vill vidare lyfta fram att granskning i gränsområden mot andra sektorer bör ske i samverkan med berörda myndigheter. JO:s mening är vidare att det är en brist att det inte finns ett organ som prövar klagomål (som inte är domstolsfrågor) från enskilda inom ett område som berör praktiskt taget alla Sveriges invånare. JO ifrågasätter behovet av ett tillägg i 13 kap. 1 § sekretesslagen och konstaterar att ett tillägg under alla omständigheter bör motiveras så utförligt att det klart framgår att ISF:s granskningsverksamhet på ett avgörande sätt skiljer sig från liknande verksamhet hos andra myndigheter som inte anses behöva ett motsvarande tillägg.</p>
<p>Datainspektionen anser att en motsatsvis tolkning av förslaget till ny bestämmelse i 13 kap. 1 § sekretesslagen kan leda till att sekundär sekretess inte anses gälla hos andra tillsynsmyndigheter som bedriver granskningsverksamhet.</p>
<p>Riksrevisionen anser i likhet med betänkandets huvudförslag att det finns sådant som talar för att inrätta en ny myndighet med uppgift att bedriva tillsyn, uppföljning och utvärdering specifikt inom socialförsäkringen. Riksrevisionen vill uppmärksamma ett antal frågeställningar, bl.a. att begreppet effektivitetsgranskning är mindre lämpligt när den myndighet som föreslås inte kommer att kunna granska regeringens insatser. Riksrevisionen anser att ISF uppnår ett större oberoende gentemot Försäkringskassan, vilket kan gynna effektiviteten i socialförsäkringen. Däremot blir en ny myndighet lika beroende i förhållande till regeringen som alla andra myndigheter under regeringen. Vidare anser Riksrevisionen att det finns risk att Försäkringskassan medvetet eller omedvetet antar att eventuella brister uppmärksammas, även om Försäkringskassan själv inte gör det, om ISF har till uppgift att upptäcka fel och brister i hur socialförsäkringen fungerar.</p>
<p>Justitiekanslern (JK) delar utredningens uppfattning om behovet av en förbättrad extern tillsyn och effektivitetsgranskning av socialförsäkringsområdet. JK instämmer i utredningens bedömningar och tillstyrker förslaget i betänkandet.</p>
<p>Skatteverket avstyrker tillskapandet av en separat myndighet. Vad gäller den granskning och inspektion Skatteverket kan bli föremål för är Skatteverket av den meningen att tillsynen i första hand bör ske utifrån den verksamhet som finns i 3 och 4 §§ myndighetsförordningen och i förordningen om intern styrning och kontroll. Motivet bakom ställningstagandet är att en alltför detaljerad tillsyn riskerar att motverka regeringens sammanhållna styrning av beskattningsområdet.</p>
<p>PPM anser att det kan uppstå gränsdragningsproblem om regeringen inrättar en särskild myndighet för effektivitetsgranskning inom socialförsäkringsområdet. PPM anser vidare att utrymmet för skönsmässiga bedömningar inom pensionsområdet är i det närmaste obefintligt och att det därför inte finns något större behov av systemtillsyn inom området.</p>
<p>Försäkringskassan anser att det stärker rättsäkerheten om det sker en fortlöpande oberoende granskning av Försäkringskassans verksamhet. Försäkringskassan är positiv till att regeringen lämnar ett uppdrag till en eller flera myndigheter att utföra en systematisk och kontinuerlig granskning av socialförsäkringsområdet. För att stärka rättsäkerheten föreslår Försäkringskassan att regeringen ger befintliga myndigheter detta uppdrag. Försäkringskassan anser att utredningens förslag frångår de principer som gäller för styrning av statliga myndigheter. Förslaget medför enligt Försäkringskassan att regeringen i stora stycken skulle frångå principen om mål- och resultatstyrning och i stället övergå till detaljstyrning genom att granska, bedöma och föreskriva metoder, arbetssätt och organisation. Vidare anser Försäkringskassan att det finns en risk för att det uppstår en otydlighet i ansvarsfrågorna för såväl uppföljning av myndighetens interna styrsystem och arbetssätt, som ansvaret för uppföljning och återkoppling av om försäkringssystemen ger avsedda effekter. Försäkringskassan anser att Försäkringskassan även i fortsättningen ska ha uppdraget att säkra att Försäkringskassan har en god intern styrning och kontroll, att Försäkringskassan använder sig av rationella arbetssätt, har en effektiv organisation och ger återkoppling till regeringen på vad som kan behöva åtgärdas inom socialförsäkringssystemen. Detta särskilt mot bakgrund av att Försäkringskassan har en styrelse med fullt ansvar.</p>
<p>Arbetsförmedlingen (AF) anser att ISF:s uppdrag bör begränsas till tillsyn och att ISF inte ska genomföra uppföljning. Vidare anser AF att utredningen inte använder tillsynsbegreppet korrekt och att ISF bör ha en normerande roll och möjlighet till tillsynsbeslut. AF avstyrker förslaget vad gäller gränsområden.</p>
<p>Statskontoret instämmer i utredningens slutsats om att det behövs en extern tillsyn över socialförsäkringsområdet. Dock bör det övervägas om detta kan samordnas med tillsynen över andra trygghetssystem. Statskontoret ser vidare ett antal risker med att kombinera tillsyn och effektivitetsgranskning.</p>
<p>Ekonomistyrningsverket (ESV) kan mot bakgrund av socialförsäkringens betydelse för medborgarna ställa sig bakom att det finns behov av en fristående tillsyn över socialförsäkringen. ESV menar dock att denna tillsyn tydligare än i utredarens förslag bör vara avgränsad och utgå ifrån ett rättssäkerhets- och medborgarperspektiv. Det innebär att tillsynen bör ha sin utgångspunkt i gällande lagstiftning. ESV ställer sig inte bakom utredarens förslag om hur löpande tillsyn och granskning av socialförsäkringen och dess administration bör organiseras och i vilken omfattning och med vilken inriktning detta bör utföras. ESV ställer sig generellt sett tveksam till att styrningen av statsförvaltningen utvecklas och utformas genom att en statlig myndighet får en resursmässigt omfattande uppgift att löpande granska, kontrollerna och bedöma i vad mån en annan statlig myndighets ledning tar det ansvar som denne fått regeringens förtroende och ansvar för att förvalta. ESV ställer sig frågande till om en sådan utveckling är den som bäst kommer att bidra till att riksdagens och regeringens politiska intentioner genom förvaltningen realiseras på ett rättssäkert och effektivt sätt.</p>
<p>Verket för förvaltningsutveckling (Verva) förordar att ISF:s uppdrag avgränsas till enbart tillsyn och i första hand samordnas med någon närliggande myndighet. Uppgifterna att svara för effektivitetsgranskning kan med fördel ges till Statskontoret.</p>
<p>En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Socialdepartementet (S2008/908/SF).</p>
<p>Regeringens ställningstagande</p>
<p>Regeringen avser att inrätta en ny myndighet fr.o.m. den 1 juli 2009 för granskning av socialförsäkringsområdet. Den nya myndighetens namn ska vara Inspektionen för socialförsäkringen (ISF).</p>
<p>I budgetpropositionen för 2009 konstateras att tillsynen över välfärdssystemen ska förstärkas och utvecklas. Det är regeringens bestämda uppfattning att en oberoende tillsyn över socialförsäkringsområdet är nödvändig för att medborgarna ska känna ökad tilltro till att socialförsäkringen hanteras rättssäkert och effektivt.</p>
<p>Det är viktigt att medborgarnas tilltro till socialförsäkringen är hög. Detta förutsätter att rättssäkerheten och effektiviteten inom socialförsäkringsområdet fortlöpande är föremål för objektiv granskning då staten genom socialförsäkringen betalar ut cirka 435 miljarder kronor årligen. Administrationen av socialförsäkringen kostar vidare drygt åtta miljarder kronor per år.</p>
<p>Administrationen av socialförsäkringen ska, förutom att vara rättssäker, vara effektiv och ske till en så låg kostnad som möjligt. De statliga medel som används till socialförsäkringens administration ska användas för att ge största möjliga effekt. Administrationen måste ständigt utvärderas och prövas för att nå bästa möjliga resultat.</p>
<p>Effektiviteten i administrationen och försäkringen är inte enbart beroende av enskilda myndigheters arbete eller socialförsäkringslagstiftningens utformning utan också av hur angränsande områden förvaltar sitt ansvar. Detta är av betydelse både för processer som gränsar till socialförsäkringsområdet och för processer som ska fungera över gränssnitten mellan områden.</p>
<p>ISF:s uppdrag</p>
<p>ISF ska värna rättsäkerheten och effektiviteten inom socialförsäkringsområdet och därigenom bidra till säkerställandet av att regeringens politik inom socialförsäkringsområdet får genomslag.</p>
<p>ISF huvuduppgifter är att utifrån risk och väsentlighet inom socialförsäkringsområdet granska hanteringen av ärenden och rutiner för handläggning - systemtillsyn - samt genomföra effektivitetsgranskningar.</p>
<p>ISF ska rapportera resultatet av sina granskningar till regeringen och informera berörda granskningsobjekt.</p>
<p>ISF ska inte ha en normerande funktion eller några sanktionsmöjligheter. ISF ska vidare inte företräda staten i juridiska frågor som gäller socialförsäkringen. ISF ska inte heller ha något generellt informationsansvar mot allmänheten avseende lagstiftningen eller administrationen av socialförsäkring.</p>
<p>ISF:s tillsyns- och granskningsområde</p>
<p>ISF:s tillsynsområde ska omfatta hela socialförsäkringsområdet, samverkan och samverkansinsatser där socialförsäkringen ingår och gränssnitt mellan socialförsäkringen och andra trygghetssystem, både de statliga, kommunala och landstingskommunala. ISF:s tillsynsområde omfattar dock inte de delar som ingår i tillsynsområdet för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.</p>
<p>Exempel på verksamhet inom socialförsäkringsområdet är den vid Försäkringskassan, verksamheten vid PPM och den framtida Pensionsmyndigheten. Skatteverkets beslut om pensionsgrundande inkomst är ett annat exempel.</p>
<p>Exempel på samverkan är den inom t.ex. finansiell samordning. Exempel på gränssnitt kan vara de mellan socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen.</p>
<p>Organisation</p>
<p>ISF kommer att byggas upp successivt. Det är regeringens mening att ISF i full funktion vid utgången av år 2011 ska ha cirka 60 anställda. ISF ska ha ledningsformen enrådighetsverk och ha ett insynsråd.</p>
<p>Regeringen delar utredningens analys vad gäller lokalisering. Det är viktigt att de statliga myndigheternas lokalisering i större utsträckning får en större spridning över landet. Regeringen prövar noga om nya myndigheter kan lokaliseras utanför storstäderna. En utgångspunkt är att myndigheterna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter effektivt. Det är regeringens bedömning att en avgörande förutsättning för att ISF ska kunna utföra sina arbetsuppgifter effektivt är en lokalisering till Stockholm.</p>
<p>Sekretesskyddet</p>
<p>Enligt tryckfrihetsförordningen (TF) får rätten att ta del av allmänna handlingar begränsas om det är påkallat med hänsyn till vissa särskilt angivna intressen, bl.a. myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn (2 kap. 2 § första stycket 3 TF). Begreppet tillsyn förekommer i många olika bestämmelser i sekretesslagen, bl.a. i 8 kap. 6 § sekretesslagen enligt vilken sekretess gäller i statlig myndighets verksamhet som bl.a. består i tillsyn med avseende på näringslivet. Av förarbetena till denna bestämmelse framgår att med begreppet tillsyn avses det område som vid tiden för sekretesslagens införande beskrevs med ordet kontroll. Ordet tillsyn bör inte ges en alltför snäv tolkning utan får anses omfatta alla de fall där en myndighet har en övervakande eller styrande funktion i förhållande till näringslivet (se prop. 1979/80:2 Del A s. 235). I förarbetena till 13 kap. 1 § sekretesslagen anges att myndighets tillsyns- eller revisionsbefogenhet ska ha författningsstöd för att den bestämmelsen ska bli tillämplig (a prop. s. 317).</p>
<p>Det har i olika sammanhang konstaterats att tillsynsbegreppet i TF och sekretesslagen i vissa fall skiljer sig från tillsynsbegreppet i förvaltningsrätten, där begreppet med tiden har fått en allt snävare innebörd, se prop. 2006/07:110 s. 37 och prop. 2007/08:60 s. 29. Även om den verksamhet som en myndighet enligt lag eller förordning ska ägna sig åt inte benämns som tillsyn i den aktuella lagen eller förordningen kan den utgöra tillsyn i TF:s och sekretesslagens mening. Den system- och effektivitetsgranskning som ISF ska ägna sig åt utgör enligt regeringens bedömning tillsyn i den mening som avses i TF och sekretesslagen. ISF:s granskningsuppgifter ska regleras i en förordning och kommer därmed att ha författningsstöd. Med anledning av detta kommer ISF:s system- och effektivitetsgranskning att utgöra sådan tillsynsverksamhet som avses i 13 kap. 1 § sekretesslagen. Det är därför regeringens bedömning att den ändring i denna bestämmelse som utredningen har föreslagit inte är nödvändig.</p>
<h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2>
<p>Utredaren ska vidta de åtgärder som krävs för att ISF ska kunna inleda sin verksamhet den 1 juli 2009. Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens kommande beslut i nödvändiga delar med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen (prop. 2008/09:1, volym 6, utgiftsområde 10, anslag 2:2).</p>
<p>Utredaren ska lämna förslag till anslag, resursfördelning och verksamhetsplan för myndigheten för perioden 1 juli 2009- 31 december 2009. Utredaren ska också lämna ett budgetunderlag för 2010-2012. Utredaren ska besluta om myndighetens organisation och överväga lämpliga arbetsformer.</p>
<p>Utredaren ska förbereda anslutningen av ISF till det statliga redovisningssystemet och lägga upp redovisningsplaner. Utredaren ska vidare ingå nödvändiga avtal för ISF:s verksamhet och hyra lämpliga lokaler. Utredaren ska också bedöma vilken kompetens som är nödvändig för ISF.</p>
<p>Utredaren ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet. Utredaren ska besluta om bemanning liksom även i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter.</p>
<p>Genomförande och tidsplan</p>
<p>Utredaren ska i nära samarbete med berörda myndigheter förbereda och skapa system för ISF:s informationsförsörjning.</p>
<p>Utredaren ska bedriva arbetet i samråd med Försäkringskassan, PPM, utredningen (S 2008:05) Inrättande av en pensionsmyndighet och övriga myndigheter som kommer att beröras av ISF:s verksamhet, samt Arbetsgivarverket, Ekonomistyrningsverket, och Statens pensionsverk. Myndigheterna ska lämna utredaren det underlag som denne begär.</p>
<p>Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem möjlighet att framföra synpunkter.</p>
<p>Utredaren ska senast den 1 mars 2009 till regeringen lämna</p>
<p>- förslag till anslag, resursfördelning och verksamhetsplan för myndigheten för perioden 1 juli 2009-31 december 2009,</p>
<p>- budgetunderlag för perioden 2010-2012.</p>
<p>En slutrapport ska lämnas till regeringen senast den 30 juni 2009.</p>
<p> (Socialdepartementet) </p>http://www.opengov.se/govtrack/dir/2008:137/2008-11-13T12:00:00+01:002008-11-13T12:00:00+01:002008:137 Inrättande av SignalspaningsnämndenFörsvarsdepartementet<p></p>
<p>Beslut vid regeringssammanträde den 13 november 2008</p>
<h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2>
<p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet, Signalspaningsnämnden, med uppgift att ansvara för tillståndsgivning enligt 5 § lagen <a href="https://lagen.nu/2008:717">(2008:717)</a> om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Uppdraget gäller med förbehåll för att riksdagen fattar nödvändiga beslut. Utredaren ska bl.a. besluta om nämndens närmare organisation och bemanning. Den nya nämnden ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2009.</p>
<h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2>
<p>Riksdagen antog den 18 juni 2008 lagen <a href="https://lagen.nu/2008:717">(2008:717)</a> om signalspaning (prop. 2006/07:63, bet. 2007/08:FöU15, rskr. 2007/08:266). Lagen föreskriver att signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet endast får ske i de fall regeringen eller, enligt regeringens bestämmande, en myndighet närmare bestämt inriktningen av signalspaningen. För en myndighets närmare inriktning av signalspaning krävs tillstånd, om inte inriktningen har angetts av regeringen eller Regeringskansliet. Tillstånd lämnas av den myndighet som regeringen bestämmer.</p>
<p>Signalspaningsnämnden ska ansvara för prövningen av tillstånd till signalspaning fram till dess att den av regeringen aviserade domstolen inrättas. Detta kommer att ske senast i samband med att signalspaning mot signaler i tråd blir möjligt, vilket enligt riksdagens beslut äger rum den 1 oktober 2009.</p>
<h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2>
<p>En särskild utredare ska svara för det förberedelsearbete som behövs för att den nya nämndmyndigheten, Signalspaningsnämnden, ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2009. Signalspaningsnämnden ska ansvara för tillståndsgivning enligt 5 § lagen <a href="https://lagen.nu/2008:717">(2008:717)</a> om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.</p>
<p>Utredaren ska senast den 15 december 2008 lämna förslag till verksamhetsplan samt budgetunderlag för 2009.</p>
<p>Utredaren ska bistå Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) vid utarbetandet av regleringsbrev för 2009.</p>
<p>Utredaren ska förbereda uppbyggnaden av nämnden och ska i det sammanhanget ingå nödvändiga avtal för nämndens räkning. Utredaren ska bedöma vilken kompetens som är nödvändig för nämndens verksamhet, besluta om bemanning av nämndens kansli och i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter. Utredaren ska vidta de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet.</p>
<p>Utredaren ska utarbeta lämplig organisation och lämpliga arbetsformer för verksamheten samt utarbeta en arbetsordning och en arkivplan för nämnden.</p>
<p>En utgångspunkt för frågan om lokalisering av nämnden är att den ska kunna utföra sina arbetsuppgifter effektivt. En annan utgångspunkt är att den inte ska lokaliseras tillsammans med Försvarets underrättelsenämnd.</p>
<p>Utredaren ska hyra eller planera för förhyrning av lämpliga lokaler. Vidare ska utredaren förbereda för anskaffandet av administrativa system för ekonomistyrning, diarieföring m.m. samt förbereda nämnden för anslutning till det statliga redovisningssystemet och lägga upp redovisningsplaner. Utredaren ska undersöka möjligheten att samutnyttja administrativa system och servicefunktioner hos andra statliga myndigheter.</p>
<p>Uppdragets genomförande och tidsplan</p>
<p>Uppdraget ska genomföras i nära dialog med Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).</p>
<p>Utredaren ska i den utsträckning som är nödvändigt samråda med berörda myndigheter och organisationer. Utredaren ska även samråda med Ekonomistyrningsverket, Arbetsgivarverket och Statens pensionsverk.</p>
<p>Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem möjlighet att framföra synpunkter.</p>
<p>Det står utredaren fritt att lämna även andra förslag som utredaren finner behov av för nämndens verksamhet.</p>
<p>Uppdraget gäller med förbehåll för att riksdagen fattar nödvändiga beslut (prop. 2008/09:1, utg.omr. 06). När det behövs ska åtgärder, såsom t.ex. tecknande av avtal, förses med förbehåll att riksdagen fattar nödvändiga beslut.</p>
<p>Slutrapport ska lämnas till regeringen senast den 31 december 2008.</p>
<p> (Försvarsdepartementet) </p>http://www.opengov.se/govtrack/dir/2008:123/2008-10-02T12:00:00+01:002008-10-02T12:00:00+01:002008:123 Inrättande av Kompetensrådet för utveckling i statenFinansdepartementet<p></p>
<p>Beslut vid regeringssammanträde den 2 oktober 2008</p>
<h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2>
<p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet som ska utgöra ett stabsstöd åt regeringen i strategiska kompetensförsörjningsfrågor. Regeringen har i budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1, utg.omr. 2, avsnitt 5) angett inriktningen för den nya myndigheten. Den nya myndighetens namn ska vara Kompetensrådet för utveckling i staten.</p>
<p>Kompetensrådet ska vara en enrådighetsmyndighet. Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens kommande beslut i relevanta delar med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen.</p>
<p>Utredaren ska bl.a. bemanna rådet. Utredaren ska även i övrigt vidta de åtgärder som krävs för att kompetensrådet ska kunna inrättas den 1 januari 2009.</p>
<h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2>
<p>Regeringen beslutade den 15 februari 2007 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av Ekonomistyrningsverket, Kammarkollegiet, Statskontoret och Verket för förvaltningsutveckling (Verva) i syfte att effektivisera stabsorganisationen. I uppdraget ingick att pröva det offentliga åtagandet och den konkurrensutsatta verksamheten vid dessa myndigheter, klargöra ansvarsförhållanden mellan myndigheterna samt tydliggöra stabsmyndigheternas roll i det fortsatta arbetet med att utveckla den statliga förvaltningen. Utredningen, som antog namnet Stabsutredningen, har lämnat betänkandet Ett stabsstöd i tiden (SOU 2008:22).</p>
<p>I betänkandet föreslås bl.a. - att Verva avvecklas, - att Statskontorets roll som ett uppföljnings- och utredningsorgan nära kopplat till Regeringskansliet vidareutvecklas och stärks, samt att dess roll som regeringens primära utredningsresurs tydliggörs, - att Statskontoret ges uppgifter inom uppföljningen av förvaltningspolitiken och kompetensförsörjningen i staten, samt - att regeringens ansvar för policyutveckling när det gäller strategisk kompetensförsörjning, kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling renodlas.</p>
<p>I budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1, utg.omr. 2, avsnitt 3 och 5) anges att Verva ska avvecklas den 31 december 2008 och att regeringen avser att inrätta en myndighet den 1 januari 2009 med uppgift att utgöra ett stabsstöd för regeringen i strategiska kompetensförsörjningsfrågor.</p>
<p>Ett råd som stöd för regeringen i strategiska kompetensförsörjningsfrågor</p>
<p>Kompetensrådet ska verka inom området statliga arbetsgivarfrågor och utifrån de förutsättningar som den arbetsgivarpolitiska delegeringen medger. Målet för området är en samordnad statlig arbetsgivarpolitik som säkerställer att kompetens finns för att nå verksamhetens mål. För att uppnå detta måste staten vara en attraktiv och föredömlig arbetsgivare. De statliga myndigheterna ska vidare bedriva ett strategiskt arbete med sin kompetensförsörjning. Regeringen fastställer därutöver delmål för de statliga arbetsgivarna.</p>
<p>Kompetensrådet ska utgöra ett stabsstöd åt regeringen och bistå med stöd i gemensamma övergripande strategiska kompetensförsörjningsfrågor. I detta ingår att svara för genomförandet av olika projekt, som syftar till att bidra till ökad kunskap inom områden som är prioriterade av regeringen.</p>
<p>Rådet får vidare ansvar för att organisera utbildning inför deltagande i uttagningsprov, s.k. concours, för svenskar som söker arbete hos EU:s institutioner samt för att administrera och informera om nordisk och europeisk utbytestjänstgöring.</p>
<p>Kompetensrådets organisation ska vara anpassad för varierande politiska prioriteringar inom kompetensförsörjningsområdet och aktuella frågor inom den statliga arbetsgivarpolitiken. Ett offentligt etos, dvs. ett värdegrundsarbete i staten, karriärutvecklingsprogram för kvinnor i staten och ökad mångfald i staten är prioriterade områden under mandatperioden.</p>
<p>Kompetensrådet ska verka i nära kontakt med Arbetsgivarverket. Till Kompetensrådet ska också ett samverkansråd knytas.</p>
<p>Rådet ska uppmärksamma behov av samlade stödinsatser för kompetensförsörjning i statsförvaltningen. Rådet ska i nära samverkan med Regeringskansliet avgöra vilka utbildningar som bör tillhandahållas i en gemensam struktur. Dessa bör vara av generellt arbetsgivarpolitiskt intresse. Exempel på sådana områden är etik, jämställdhet, ledarskap i staten och kurser i EU-relaterade frågor. Rådet ska också kunna bidra i arbetet med att ta fram och upphandla anpassade utbildningar av generellt intresse för enskilda myndigheter. Kompetensrådet ska genom sin omvärldsanalys av utbildningsutbudet kunna informera och vägleda myndigheterna. Rådet ska även ta över ansvaret för relevanta delar av Vervas hemsida.</p>
<p>Kompetensrådet bör underlätta samverkan och erfarenhetsutbyte mellan myndigheter i de frågor som rådet ansvarar för, bl.a. genom att erbjuda nätverk och mötesplatser.</p>
<p>Ekonomiska förutsättningar</p>
<p>Kompetensrådet ska vara anslagsfinansierat. Rådet får ta ut avgifter för de utbildningar som tillhandahålls. För anställda i Regeringskansliet som deltar i EU-utbildningar och andra arbetsgivarpolitiskt prioriterade utbildningar inom områdena jämställdhet, mångfald m.m. ska särskilda villkor gälla.</p>
<p>Ledningsform och lokalisering</p>
<p>Kompetensrådet ska vara en enrådighetsmyndighet. Rådet ska ha en verksamhets- och kostnadseffektiv lokalisering i Stockholm.</p>
<h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2>
<p>Utredaren ska, under förutsättning att beslut fattas av riksdagen, vidta de åtgärder som krävs för bildandet av kompetensrådet. Rådet ska kunna inrättas den 1 januari 2009.</p>
<p>Verksamhetsplan m.m.</p>
<p>Utredaren ska till regeringen lämna förslag till författningsändringar och till instruktion för rådet.</p>
<p>Utredaren ska lämna förslag till verksamhetsplan och resursfördelning för 2009.</p>
<p>Organisation och bemanning</p>
<p>Utredaren ska förbereda anslutningen av kompetensrådet till det statliga redovisningssystemet och lägga upp redovisningsplaner. Utredaren ska vidare ingå nödvändiga avtal för rådets verksamhet. Utredaren ska även tydligt beskriva rådets ansvarsområde och, med den ovan angivna inriktningen som grund, besluta om organisation och överväga lämpliga arbetsformer. Utredaren bör beakta vikten av samverkan och nära kontakter mellan Arbetsgivarverket och rådet.</p>
<p>Utredaren ska vidare bedöma vilken kompetens som är nödvändig för rådets verksamhet.</p>
<p>Utredaren ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet. Kompetensrådet ska bemannas med beaktande av reglerna om övergång av verksamhet i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd.</p>
<p>Utredaren ska besluta om bemanning och även i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter.</p>
<p>Uppdragets genomförande och tidplan</p>
<p>Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens kommande beslut med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen för 2009. Utredaren ska samråda med Verva och Statskontoret. Utredaren ska vidare samråda med den avvecklingskommitté för Verva som regeringen avser att tillkalla. Utredaren ska samråda med Regeringskansliet (Förvaltningsavdelningen) vad avser EU-utbildningar och andra arbetsgivarpolitiskt prioriterade utbildningar. Utredaren ska därutöver samråda med Ekonomistyrningsverket och Arbetsgivarverket. Myndigheterna ska lämna utredaren det underlag som han eller hon begär.</p>
<p>Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter.</p>
<p>Utredaren ska senast den 1 november 2008 lämna förslag till författningsändringar, inklusive förslag till instruktion för rådet.</p>
<p>Utredaren ska senast den 15 november 2008 till regeringen (Finansdepartementet) lämna förslag till verksamhetsplan och resursfördelning för 2009 samt till regleringsbrev för 2009.</p>
<p>En slutrapport ska lämnas senast den 31 december 2008.</p>
<p> (Finansdepartementet) </p>http://www.opengov.se/govtrack/dir/2008:68/2008-05-22T12:00:00+01:002008-05-22T12:00:00+01:002008:68 Inrättande av en ny myndighet för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyserNäringsdepartementet<p></p>
<p>Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008</p>
<h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2>
<p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet för tillväxtpolitiska utvärderingar och analy- ser. Utredaren ska bl.a. lämna förslag till verksamhetsmål, in- struktion och budget. Utredaren ska besluta om bl.a. myndig- hetens organisation och bemanna myndigheten samt vidta de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten ska kunna in- rättas den 1 april 2009. Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens beslut i nöd- vändiga delar. Bakgrund Utgångspunkten för omstruktureringen, som aviseras i propo- sitionen En effektivare förvaltningsstruktur inom politikområ- den med strategisk betydelse för nationell och regional konkur- renskraft (prop. 2007/08:78), är att myndighetsstrukturen ska bli tydligare och effektivare. Inriktningen är att utbytet av de resur- ser som anslås ska öka och att de totala utgifterna ska minska. Regeringen bedömer att det leder till positiva effekter att gles- och landsbygdsfrågor i större utsträckning integreras i en ny och tydligare myndighetsstruktur för nationell och regional konkurrenskraft. Därför anser regeringen att Glesbygdsverket, Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) och Verket för näringslivs- utveckling (Nutek) ska avvecklas från och med den 1 april 2009. Den verksamhet som i dag bedrivs rörande kommersiell service hos Konsumentverket tillsammans med verksamheterna vid myndigheterna som ska avvecklas, övergår till två nya myndigheter med ansvar för frågor om hållbar tillväxt i alla delar av landet. Den ena myndigheten ska ha tyngdpunkt i genomförandet av åtgärder som främjar utvecklingen av företag och regional kon- kurrenskraft, bl.a. genom stöd till nationella och regionala aktö- rer. Den andra myndigheten ska vara regeringens stöd för till- växtpolitiska utvärderingar och analyser. Båda myndigheterna ska inrättas den 1 april 2009. Regeringen beslutar samma dag som dessa kommittédirektiv beslutas även om kommittédirektiv (dir. 2008:69) för en ny myndighet för hållbar tillväxt i företag och ökad regional kon- kurrenskraft. Den nya myndighetens uppgifter och verksamhet Den nya myndigheten ska ha ansvar för tillväxtpolitiska utvär- deringar av åtgärder och analyser av förutsättningar för företagens tillväxt och regioners utvecklingskraft i alla delar av landet. Myndigheten ska - svara för utvärderingar av åtgärder och processer med betydelse för utvecklingen av näringslivet och den regionala konkurrenskraften, inom alla relevanta politikområden, - identifiera hinder för näringslivets utveckling samt föreslå åtgärder som kan bidra till företagens utveckling, - förmedla kunskap om åtgärder för ökad tillväxt i andra länder i syfte att underbygga förslag till politikutveckling i Sverige, samt - genomföra analyser inom områden av betydelse för näringslivets utveckling och för utformningen av tillväxtpolitiska åtgärder i olika delar av landet. Myndigheten ska vara regeringens utvärderings- och analys- organ när det gäller tillväxtpolitiska frågor. Myndighetens verksamhet ska utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet. De kunskapsunderlag och förslag som myndigheten lämnar till regeringen ska vara policyrelevanta och tillämpbara i politikut- vecklingen. Myndigheten ska även kunna göra bedömningar av planerade eller påtänkta åtgärder. Viktiga teman i ett förbättrat kunskapsunderlag bör vara den fortgående internationaliseringen av ekonomin samt klimatut- vecklingen och deras konsekvenser för utformningen av till- växtpolitiska åtgärder. Myndigheten ska ha analys- och utvärderingskunskap när det gäller förutsättningar för utveckling och tillväxt i gles- och landsbygd, små och medelstora städer samt storstadsområden. Myndigheten ska i huvudsak arbeta på uppdrag från rege- ringen och därmed endast i begränsad omfattning bedriva egeninitierad verksamhet. Förutom uppdrag från regeringen ska myndigheten även kunna utföra uppdrag åt, och därigenom stödja, närliggande centrala myndigheter med uppdrag inom tillväxtpolitiken. Verksamheternas lokalisering ska i huvudsak vara den- samma som i dag. Myndigheten ska ha sitt huvudkontor i Öster- sund. Myndigheten ska ledas av en myndighetschef. Utvärderingar och analyser Flera faktorer påverkar dynamiken i näringslivet och regioners konkurrenskraft. Den nya myndigheten bör därför ha ett brett utvärderings- och analysperspektiv och belysa de områden och politiska åtgärder som har störst betydelse för tillväxt. Olika problemställningar ska belysas utifrån relevanta per- spektiv, t.ex. från nationalekonomiskt, företagsekonomiskt, kulturgeografiskt eller statsvetenskapligt perspektiv eller en kombination av dessa. Utvärderings- och analysverksamheten förutsätter hög metodologisk kompetens. Myndigheten bör ansvara för utveck- ling av analys- och utvärderingsmetoder anpassade till det till- växtpolitiska området och till frågor om klimatets effekter på näringslivet och förutsättningarna för regional tillväxt. Myndigheten ska i sitt arbete bidra med analyskunskap och kompetens till andra myndigheter när det gäller gles- och lands- bygdens särskilda förutsättningar för utveckling och tillväxt, bland annat tillgången till kommersiell och offentlig service för företag och medborgare. Myndigheten ska nyttja och samverka med den kompetens som finns hos andra myndigheter med an- svar för dessa frågor. I syfte att öka effektiviteten i den sammantagna utvärde- rings- och analysverksamheten ska myndigheten i betydande omfattning upphandla analyser och utvärderingar från andra aktörer. Genom vidgade möjligheter till upphandling kan andra aktörers expertis och effektivitet i högre grad utnyttjas. Viss utvärderings- och analysverksamhet kommer emellertid att vara mest lämplig att utföra inom utvärderingsmyndigheten. Det kan t.ex. gälla sådan utvärderings- och analysverksamhet som krä- ver underlag i form av omfattande datamaterial som redan finns tillgängligt inom myndigheten och som externa aktörer inte har tillgång till. Det kan också gälla kortare uppdrag från regeringen som kräver snabb återrapportering eller av andra skäl inte bör upphandlas av privata aktörer. Ett viktigt arbete kommer att vara att säkerställa kvaliteten i upphandlade analyser och utvärderingar genom att följa upp externa leverantörers arbete. I rollen som beställare och för upp- följning krävs goda kunskaper om olika former av analys- och utvärderingsmetodik. En mer omfattande upphandling från ex- terna aktörer kräver att beställar- och upphandlingskompetens utvecklas inom myndigheten. Myndigheten ska kunna genomföra såväl fördjupade analy- ser som snabba bedömningar av konsekvenser av olika insatser eller förslag till åtgärder. Beroende på uppdragets karaktär kommer beställningarna att se olika ut. Det måste finnas kapacitet hos myndigheten att svara upp mot detta.</p>
<p>Omvärldsbevakning Den nya myndighetens omvärldsbevakning ska ur ett tillväxt- politiskt perspektiv ha ett starkt fokus på policyspaning och in- hämtning av erfarenheter. För att myndighetens omvärldsbe- vakning ska kunna anpassas efter olika behov krävs en stor grad av flexibilitet i utförandet. I avvaktan på ett långsiktigt ställ- ningstagande från regeringen till den utlandsbaserade om- världsbevakningen, bl.a. i samband med regeringens behandling av betänkandet Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans (SOU 2008:30), samt den planerade propositionen om interna- tionalisering av den högre utbildningen, ska den nya myndig- heten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser överta an- svaret för ITPS nuvarande utlandsbaserade omvärldsbevakning. Regeringen avser att återkomma med närmare riktlinjer. Statistik Den nya myndigheten ska verka för att statistik inom det till- växtpolitiska området utvecklas i syfte att stärka möjligheterna till analyser och utvärderingar baserade på kvantitativa analys- metoder. Myndigheten ska ansvara för den officiella statistiken avseende nystartade företag, konkurser och internationella fö- retag, som ITPS ansvarar för i dag. Uppdraget Inledning Utredaren ska, med förbehåll för riksdagens beslut i nödvändiga delar med anledning av prop. 2007/08:78, vidta de åtgärder som krävs för att en ny myndighet för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser ska kunna inrättas den 1 april 2009. Förslag om bl.a. verksamhetsmål och instruktion Utredaren ska lämna förslag till verksamhetsmål och instruktion för myndigheten samt förslag till de författningsändringar i öv- rigt som föranleds av den nya myndigheten. Anslag, resursfördelning och verksamheternas närmare organi- sering och lokalisering Utredaren ska lämna förslag om anslag, resursfördelning och verksamhetsplan för perioden 1 april 2009 - 31 december 2009 samt förslag om verksamheternas närmare organisering och lokalisering. Utredaren ska också lämna ett budgetunderlag för åren 2010-2012. Utredaren ska föreslå inriktning och omfattning av den verksamhet som myndigheten bör upphandla respektive genom- föra i egen regi. Myndigheten ska i betydande omfattning upphandla analyser, vilket kan medföra effektiviserings- potential. Utredaren ska vidare lämna förslag till effektivise- ring av verksamheten så att utbytet av de resurser som anslås ökar och de totala utgifterna minskar. Stödfunktioner, organisation och bemanning Utredaren ska förbereda anslutning av den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet och lägga upp redovisnings- planer. Utredaren ska ingå nödvändiga avtal för myndighetens verksamhet. Utredaren ska besluta om myndighetens organisation och överväga lämpliga arbetsformer. Utredaren ska vidare bedöma vilken kompetens som är nödvändig för myndighetens verk- samhet. Utredaren ska säkerställa att nödvändig beställar- och upp- handlingskompetens samt forskarkompetens finns inom myn- digheten. Utredaren ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet. Myndigheten ska bemannas med beaktande av reglerna om övergång av verk- samhet i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd. Utredaren ska fatta beslut om bemanning liksom även i övrigt utöva ar- betsgivarens befogenheter.</p>
<p>Särskild samverkan Utredaren ska särskilt samverka med utredaren för en ny myn- dighet för hållbar tillväxt i företag och ökad nationell och regional konkurrenskraft (dir. 2008:69). Utredarna ska sam- verka kring fördelning av resurser samt analysverksamhetens inriktning vilket bl.a. inkluderar utvecklingsansvar för olika databaser, inklusive turiststatistiken, samt samverkan och nyttjande av databaserna. Uppdragets genomförande och tidplan Uppdraget ska genomföras i nära dialog med Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Utredaren ska samråda med Gles- bygdsverket, ITPS, Konsumentverket och Nutek. Utredaren ska vidare samråda med Arbetsgivarverket, Ekonomistyrnings- verket och övriga berörda myndigheter och organisationer. Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisatio- ner informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter. Utredaren ska vid tidpunkter som överenskommes med Re- geringskansliet (Näringsdepartementet) lämna förslag till - anslag, verksamhetsplan och regleringsbrev för myndigheten för perioden 1 april 2009 - 31 december 2009, - verksamheternas närmare organisering och lokalisering, - budgetunderlag för perioden 2010-2012, - inriktning av den verksamhet som ska upphandlas respektive genomföras i myndighetens egen regi, - verksamhetsmål för myndigheten, - instruktion för myndigheten och författningsändringar i övrigt, samt - formerna för samverkan mellan myndigheten och den nya myndigheten för hållbar tillväxt i företag och ökad nationell och regional konkurrenskraft (dir. 2008:69). (Näringsdepartementet) </p>http://www.opengov.se/govtrack/dir/2008:69/2008-05-22T12:00:00+01:002008-05-22T12:00:00+01:002008:69 Inrättande av en ny myndighet för hållbar tillväxt i företag och ökad nationell och regional konkurrenskraftNäringsdepartementet<p></p>
<p>Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008</p>
<h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2>
<p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet för hållbar tillväxt i företag och ökad nationell och regional konkurrenskraft. Utredaren ska lämna förslag till bl.a. verksamhetsmål, in- struktion och budget. Utredaren ska besluta om bl.a. myndig- hetens organisation och bemanna myndigheten samt vidta de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten ska kunna in- rättas den 1 april 2009. Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens beslut i nöd- vändiga delar. Bakgrund Utgångspunkten för omstruktureringen, som aviseras i propo- sitionen En effektivare förvaltningsstruktur inom politikområ- den med strategisk betydelse för nationell och regional konkur- renskraft (prop. 2007/08:78), är att myndighetsstrukturen ska bli tydligare och effektivare. Inriktningen är att utbytet av de resur- ser som anslås ska öka och att de totala utgifterna ska minska. Regeringen bedömer att det leder till positiva effekter att gles- och landsbygdsfrågor i större utsträckning integreras i en ny och tydligare myndighetsstruktur för nationell och regional konkurrenskraft. Därför anser regeringen att Glesbygdsverket, Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) och Verket för näringslivs- utveckling (Nutek) ska avvecklas från och med den 1 april 2009. Den verksamhet som i dag bedrivs rörande kommersiell service hos Konsumentverket tillsammans med verksamheterna vid myndigheterna som ska avvecklas, övergår till två nya myndigheter med ansvar för frågor om hållbar tillväxt i alla delar av landet. Den ena myndigheten ska ha tyngdpunkt i genomförandet av åtgärder som främjar utvecklingen av företag och regional kon- kurrenskraft, bl.a. genom stöd till nationella och regionala aktö- rer. Den andra myndigheten ska vara regeringens stöd för till- växtpolitiska utvärderingar och analyser. Båda myndigheterna ska inrättas den 1 april 2009. Regeringen beslutar samma dag som dessa kommittédirektiv beslutas även om kommittédirektiv (dir. 2008:68) för en ny myndighet för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. Den nya myndighetens uppgifter och verksamhet Den nya myndigheten ska ha ansvar för strategiska åtgärder till stöd för entreprenörskap, företags konkurrenskraft och nationell och regional utvecklingskraft. Myndigheten ska verka för ? fler och växande företag i alla delar av landet, ? att den utvecklingskraft och tillväxtpotential som finns i gles- och landsbygder, små och medelstora städer samt storstadsområden nyttjas, ? attraktiva miljöer som bidrar till att konkurrenskraft utvecklas, ? hållbara lösningar ur ett klimatperspektiv som stöd- jer utvecklingen av ett konkurrenskraftigt näringsliv, ? att stödja olika aktörer att utnyttja potentialen i det regionala tillväxtarbetet, samt ? utveckling av kommersiell och offentlig service som kan möta framtidens behov och utmaningar av vikt för företag och medborgare. Myndighetens insatser ska utgå från näringslivets förutsätt- ningar och företagandets villkor. Insatserna bör i så stor ut- sträckning som möjligt baseras på vetenskap och beprövad erfa- renhet. Det är även viktigt att insatserna främjar såväl goda för- utsättningar inom befintliga näringar som utvecklingen av nya kreativa tillväxtområden. Genomförandet av insatser och program som myndigheten ansvarar för ska även fortsatt delvis ske genom lokala, regionala eller privata aktörer. I syfte att göra verksamheten mer effektiv ska myndigheten i ökad omfattning upphandla tjänster från andra aktörer. Genom vidgade möjligheter till upphandling kan andra aktörers expertis och effektivitet i högre grad utnyttjas. Verksamheternas lokalisering ska i huvudsak vara den- samma som i dag. Myndigheten ska ha sitt huvudkontor i Stockholm. Organisation och lokalisering för den förvaltande och attesterande myndigheten för den europeiska regionala ut- vecklingsfonden 2007-2013 ska vara densamma som i dag. Den nya myndigheten ska ledas av en styrelse. Verksamheter som underlättar entreprenörskap och företa- gande Nationella insatser för företagsutveckling Den nya myndigheten ska utforma och genomföra insatser för företagsutveckling och kvinnors och mäns företagande i alla delar av landet. Insatserna ska syfta till att öka företagens kon- kurrenskraft genom i huvudsak kompetensutveckling. Antalet prioriterade insatsområden ska begränsas för att uppnå önskvärd effektivitet och genomslag. Regelförenkling Den nya myndigheten ska arbeta med metodutveckling, rådgiv- ning och utbildning om konsekvensutredning vid regelgivning, riktad till statliga myndigheter. Myndigheten ska även ansvara för och genomföra mätningar av administrativa eller andra kostnader för företag som regler kan medföra samt analysera reglers effekter för företag och företagens kostnader. Dessutom ska myndigheten inhämta synpunkter och förslag om rör regel- förenkling från näringslivet, delta i det internationella arbetet med regelförenkling och vara ett stöd för regeringen i genomfö- randet av regelförenklingsarbetet. Myndighetsinformation till företag Den nya myndigheten ska erbjuda myndighetsinformation som är relevant för företagande. Myndigheten ska även vägleda bli- vande och redan etablerade företagare till fördjupad information som efterfrågas eller till möjliga finansiärer och övriga aktörer som främjar företagsutveckling. Regionala företagsstöd Den nya myndigheten ska handlägga ärenden om vissa regio- nala företagsstöd. Myndigheten ska vidare svara för information till företag om regionala företagsstöd samt även följa upp stöd- givningen. Verksamheter som stödjer aktörer som verkar för entreprenör- skap, företags konkurrenskraft och regional utvecklingskraft Strategier och program inom det regionala tillväxtarbetet Den nya myndigheten ska delta i, samordna och följa upp stra- tegier och program inom den regionala tillväxtpolitiken, där- ibland program för kommersiell service. Den ska stödja och bidra till utveckling av strategiska processer och programarbete. Myndigheten ska bistå med kunskap och kompetens i det re- gionala tillväxtarbetet och arbetet att främja en god tillgång till kommersiell och offentlig service för företag och medborgare, i syfte att underlätta boende och arbete i hela landet. I detta ingår att förmedla kunskap och metoder till länsstyrelserna, samver- kansorganen och de regionala självstyrelseorganen i deras stra- tegi- och programarbete samt deras projektverksamhet. En vik- tig del i arbetet är kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte. Vidare ska myndigheten verka för samordnade lösningar mellan kommersiell och offentlig service.</p>
<p>Genomförande av EG:s strukturfonder i Sverige Den nya myndigheten ska överta Nuteks nuvarande ar- betsuppgifter avseende den förvaltande och attesterande myndigheten för de regionala strukturfondsprogrammen för regional konkurrenskraft och sysselsättning samt för program- met Öresund-Kattegatt-Skagerrak inom målet europeiskt territo- riellt samarbete i linje med befintlig organisation enligt förord- ningen <a href="https://lagen.nu/2007:1155">(2007:1155)</a> med instruktion om Verket för näringslivs- utveckling. Myndigheten ska verka för att samordna genomfö- randet av de regionala strukturfondsprogrammen med genomfö- randet av det nationella strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning. Den nya myndigheten ska - svara för sekretariatsuppgifter åt övervakningskommit- téerna för samma program som i dag, samt för övergripande information om genomförandet och för utbildningsinsatser för myndigheter och organisationer, - vara sekretariat för och sammankalla den nationella kommittén, inom ramen för det transnationella strukturfondsprogrammet för Östersjöregionen, - arbeta med att förbättra resultatuppföljningen samt spridningen av det svenska deltagandet i samtliga program för territoriellt samarbete, samt - ansvara för kontroller i de territoriella programmen i enlighet med vad som framgår av förordning <a href="https://lagen.nu/2007:14">(2007:14)</a> om förvaltning av EG:s strukturfonder. Myndigheten ska slutligen överta Glesbygdsverkets arbets- uppgift som förvaltande myndighet för gemenskapsinitiativet Leader+ samt Nuteks arbetsuppgift som utbetalande myndighet för Öresund Interreg III A-programmet. Samverkan och kunskapsstöd Den nya myndigheten ska genomföra analyser som stöd för den egna verksamhetsutvecklingen. Analyserna ska ligga till grund för effektivisering av de insatser i den löpande verksamheten som myndigheten ansvarar för. De erfarenheter och kunskaper som myndigheten får i kontakter med företag och andra aktörer, samt genom de insatser myndigheten ansvarar för, ska återföras till regeringen med förslag och rekommendationer om hur in- satser kan förbättras och effektiviseras. Myndigheten ska främja ökad samordning mellan statliga aktörer inriktade på företagsutveckling och hållbar regional till- växt samt komplettera och stärka verksamhet som bedrivs av andra aktörer med näringspolitisk eller regional tillväxtpolitisk inriktning. Myndigheten ska bidra till spridning av erfarenheter och lärande inom sitt ansvarsområde mellan regionala aktörer med ansvar för regionala tillväxtfrågor, samt mellan regionala och nationella aktörer. Myndigheten ska i sitt arbete verka för att gles- och lands- bygdsperspektiv kopplas till myndighetens verksamhet samt nyttja och samverka med den kompetens som finns hos andra myndigheter med ansvar för dessa frågor, bl.a. Statens jord- bruksverk, samt bidra med sin kompetens till dessa myndighe- ter. Uppdraget Inledning Utredaren ska, med förbehåll för riksdagens beslut i nödvändiga delar med anledning av prop. 2007/08:78, vidta de åtgärder som krävs för att en ny myndighet för hållbar tillväxt i företag och ökad regional konkurrenskraft ska kunna inrättas den 1 april 2009. Förslag om bl.a. verksamhetsmål och instruktion Utredaren ska lämna förslag till verksamhetsmål och instruktion för myndigheten samt förslag till de författningsändringar i öv- rigt som föranleds av den nya myndigheten.</p>
<p>Anslag, resursfördelning och verksamheternas närmare organi- sering och lokalisering Utredaren ska lämna förslag om anslag, resursfördelning och verksamhetsplan för perioden 1 april 2009 - 31 december 2009 samt förslag om verksamheternas närmare organisering och lokalisering. Utredaren ska också lämna ett budgetunderlag för åren 2010-2012. Utredaren ska vidare lämna förslag till effekti- visering av verksamheten så att utbytet av de resurser som anslås ökar och de totala utgifterna minskar. De medel som för närvarande används för uppgifter för den förvaltande och attesterande myndigheten för den europeiska regionala utvecklingsfonden ska vara på den nivå som i budget- propositionen för 2008 beräknats för 2009. Förvaltande och attesterande myndighet för den europeiska regionala utvecklingsfonden är beslutad och dimensionerad för att genomföra förordningsstyrt arbete fram till och med 2013. För att säkerställa åtaganden gentemot Europeiska kommissio- nen och användning av EU-medel ska kontinuitet i myndighe- tens verksamhet beaktas. I den förvaltande och attesterande myndigheten har besparing tidigare beslutats enligt ovan. Den självständiga beslutsfunktion som inrättats för EU-medel ska bevaras i syfte att säkerställa åtskillnad mellan förvaltande och attesterande myndighet. Utredaren ska föreslå inriktning och omfattning av den verk- samhet som myndigheten bör upphandla respektive bör genom- föra i myndighetens egen regi. Stödfunktioner, organisation och bemanning Utredaren ska förbereda anslutning av den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet och lägga upp redovisnings- planer. Utredaren ska ingå nödvändiga avtal för myndighetens verksamhet. Utredaren ska besluta om myndighetens organisation och överväga lämpliga arbetsformer. Utredaren ska vidare bedöma vilken kompetens som är nödvändig för myndighetens verk- samhet. Utredaren ska säkerställa att nödvändig beställar- och upp- handlingskompetens finns inom myndigheten. Utredaren ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet. Myndigheten ska bemannas med beaktande av reglerna om övergång av verk- samhet i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd. Utredaren ska besluta om bemanning liksom även i övrigt utöva arbetsgi- varens befogenheter. Särskild samverkan Utredaren ska särskilt samverka med utredaren för en ny myn- dighet för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (dir. 2008:68). Utredarna ska samverka kring fördelning av resurser samt analysverksamhetens inriktning. Detta inkluderar bl.a. ut- vecklingsansvar för olika databaser, inklusive turiststatistiken, samt samverkan och nyttjande av databaserna. Uppdragets genomförande och tidsplan Uppdraget ska genomföras i nära dialog med Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Utredaren ska samråda med Gles- bygdsverket, ITPS, Konsumentverket och Nutek. Utredaren ska vidare samråda med Arbetsgivarverket, Ekonomistyrnings- verket och övriga berörda myndigheter och organisationer. Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisatio- ner informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra sina synpunkter. Utredaren ska vid tidpunkter som överenskommes med Re- geringskansliet (Näringsdepartementet) lämna förslag till ? anslag, verksamhetsplan och regleringsbrev för myndigheten för perioden 1 april 2009 - 31 decem- ber 2009, ? verksamheternas närmare organisering och lokalise- ring, ? budgetunderlag för perioden 2010-2012, ? inriktning av den verksamhet som ska upphandlas av myndigheten respektive genomföras i myndighetens egen regi, ? verksamhetsmål för myndigheten, ? instruktion för myndigheten och författningsänd- ringar i övrigt, samt ? formerna för samverkan mellan myndigheten och den nya myndigheten för tillväxtpolitiska utvärde- ringar och analyser (dir. 2008:68).</p>
<p> (Näringsdepartementet) </p>http://www.opengov.se/govtrack/dir/2008:52/2008-04-29T12:00:00+01:002008-04-29T12:00:00+01:002008:52 Inrättande av en pensionsmyndighetSocialdepartementet<p></p>
<p>Beslut vid regeringssammanträde den 29 april 2008</p>
<h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2>
<p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en pensionsmyndighet med ansvar för administrationen av den allmänna ålderspensionen samt vissa angränsande pensionsförmåner, dvs. den pensionsadministration som i dag sker inom Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten (PPM). Den nya myndigheten ska inrättas den 1 januari 2010. PPM och de delar av Försäkringskassan som avser pensionshantering avvecklas samtidigt. Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens kommande beslut. Utredarens arbete delas upp i två etapper, en analysfas och en genomförandefas.</p>
<p>Under analysfasen ska utredaren klargöra det exakta gränssnittet mellan pensionsmyndigheten och Försäkringskassan. Utredaren ska vidare utifrån ett medborgarperspektiv lämna förslag på hur möjligheten till personligt kundmöte på lokal nivå kan säkerställas.</p>
<p>Utredarens arbete under genomförandefasen innefattar att vidta de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2010.</p>
<p>En utgångspunkt för arbetet är kostnadseffektivitet och genomlysbarhet i fråga om fördelning av kostnader mellan ålderpensionssystemet och statsbudgeten.</p>
<h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2>
<p>Den kundnära administrationen av pensionsförmånerna är i dag delad mellan Försäkringskassan och PPM. Detta innebär ett delat ansvar gentemot medborgarna när det gäller ålderspensionssystemet.</p>
<p>Ur ett medborgarperspektiv har detta lett till problem, bl.a. när det gäller de försäkrades tillgång till information och service som tillhandahållits av två myndigheter. Ur ett administrativt perspektiv har det också uppstått problem med styrning, ledning och ansvarsutkrävande.</p>
<p>Pensionsadministrationen inom Försäkringskassan sker i dag dels vid huvudkontoret i Stockholm, dels vid fyra nationella försäkringscenter samt på lokalkontoren. Viss pensionshandläggning är koncentrerad till Luleå och Visby. Det gäller handläggning av pensioner för personer som är bosatta utomlands och efterlevandepensioner. Därutöver är IT-verksamheten förlagd till Sundsvall. PPM:s huvudkontor ligger i Stockholm och viss verksamhet, bl.a. kundservice, är förlagd till Söderhamn.</p>
<p>Förutom vid Försäkringskassan och PPM sker en omfattande handläggning som gäller pensionssystemet också inom Skatteverket och Kronofogdemyndigheten. Vidare utför Konjunkturinstitutet vissa prognoser. AP-fonderna förvaltar betydande belopp inom pensionssystemet. Betydelsen av de administrativa kostnaderna för de framtida pensionerna tydliggjordes i samband med pensionsreformen. Detta sätter fokus på kostnadseffektivitet och på att rätt kostnader belastar rätt finansieringskälla.</p>
<p>Regeringen har återkommande lämnat gemensamma uppdrag till Försäkringskassan och PPM inom områden där myndigheterna har ett gemensamt intresse. Inom ramen för detta har Försäkringskassan och PPM startat ett gemensamt samarbetsprojekt under namnet det myndighetsgemensamma programmet.</p>
<p>Tidigare utredningar</p>
<p>Den förra regeringen tillsatte en särskild utredare (dir. 2005:151) för att genomföra en översyn av myndighetsstrukturen för administrationen av den allmänna ålderspensionen. Pensionsadministrationsutredningen (PAN-utredningen) överlämnade sina förslag i betänkandet Ny Pension - Ny Administration (SOU 2006:111). Utredningen föreslår i betänkandet att en pensionsmyndighet ska inrättas som ska ansvara för den inkomstrelaterade ålderspensionen och för garantipensionen. Betänkandet har remissbehandlats.</p>
<p>Den förra regeringen gav den 27 april 2006 Statskontoret i uppdrag (S2006/3796/SF) att analysera och granska administrationskostnaderna för ålderspensionssystemet. Statskontoret överlämnade den 13 december 2006 till regeringen rapporten Försäkringskassans och Skatteverkets administrationskostnader för ålderspensionssystemet - en analys och granskning. Statskontoret konstaterar att Försäkringskassans och Skatteverkets administration av ålderspensionen har en kostnadsbaserad prissättning som innebär svaga drivkrafter att minska kostnaderna. Vidare anser Statskontoret att både den interna och den externa kontrollen och uppföljningen av dessa kostnader är svaga.</p>
<p>Regeringen har också uppdragit åt en särskild utredare att göra en översyn av tillsynen inom socialförsäkringsområdet (dir. 2007:24). Utredaren ska utifrån sin utvärdering och analys lämna förslag till hur en framtida funktion för tillsyn inom socialförsäkringsområdet kan organiseras. Tillsynens inriktning ska vara mot systemtillsyn och effektivitetsgranskning, Den 30 januari 2008 lämnades betänkandet 21+1 => 2 En ny myndighet för tillsyn och effektivitetsgranskning av socialförsäkringen, där utredaren föreslår att en ny myndighet bildas den 1 januari 2009. Utredningen föreslår att tillsynsmyndigheten ges tillsynsansvar för de allmänna pensionerna.</p>
<p>Vidare har regeringen tillsatt utredningen Myndighetssamverkan vid lokala servicekontor (dir. 2007:68). En särskild utredare ska stödja statliga myndigheter i deras arbete med att inrätta lokala servicekontor och andra samverkansinitiativ. Målet är att förbättra tillgängligheten till offentlig service i hela landet och att möjliggöra en fortsatt effektivisering av den offentliga tjänsteproduktionen.</p>
<p>Uppdraget och behovet av utredning</p>
<p>Ålderspensioner utgör ett centralt statligt åtagande. Stabiliteten i systemet är av stor vikt för Sveriges åldrande befolkning, vilket i sig motiverar en särskild organisatorisk lösning. Medborgarnas behov av information och kunskap är större än i tidigare pensionssystem. Tiden före pensioneringen bör komma mer i fokus, eftersom det är under intjänandetiden som en person kan påverka pensionen. En särskild myndighet för ålderspensioner har bättre möjligheter att svara upp mot medborgarnas behov av kunskap och information i pensionsfrågor. Därtill skapas bättre förutsättningar för en sammanhållen styrning och uppföljning av verksamheten vilket tillsammans med samordningsfördelarna medför en effektivare administration. Regeringen delar därmed PAN-utredningens slutsatser om vikten av att göra pensionshanteringen mer sammanhållen.</p>
<p>Några viktiga frågor återstår dock att lösa. Utredningens förslag gör administrationen av ålderspensionen mer sammanhållen och undanröjer gränsdragningsproblemen för ålderspensionen men förslaget skapar samtidigt nya gränsdragningsproblem mellan den nya myndigheten och Försäkringskassan. Vidare bör möjligheten till personligt kundmöte säkerställas. Flera remissinstanser har också pekat på gränsdragningsfrågorna och på behovet av personliga kundmöten.</p>
<p>Regeringen anser att administrationen bör samlas i en särskild myndighet. PPM och de delar av Försäkringskassans verksamhet som hanterar pension avvecklas samtidigt som den nya myndigheten bildas. För att minska gränsdragningsproblemen bör myndigheten ansvara för alla pensionsfrågor och inte bara ålderspensionen. Det innebär att myndigheten utöver ålderspension i form av inkomstpension, tilläggspension, premiepension och garantipension även ska hantera efterlevandepension, bostadstillägg till pensionärer och äldreförsörjningsstöd. Även den frivilliga pensionsförsäkringen som är under avveckling och hanteras av Försäkringskassan bör föras över till den nya myndigheten. Vilket gränssnitt som därutöver är det optimala behöver analyseras och klargöras.</p>
<p>Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens kommande beslut om nödvändiga lagändringar och beslut om ekonomiska medel för den nya myndigheten. Den nya organisationen ska träda i kraft den 1 januari 2010. Utredningens arbete delas upp i två etapper. En första etapp - analysfasen - och en andra etapp - genomförandefasen. Arbetet med de båda etapperna behöver ske parallellt.</p>
<p>Etapp ett - analysfas</p>
<p>Utredaren ska utreda och lämna förslag till det exakta gränssnittet mellan den nya myndigheten och Försäkringskassan, dvs. om ytterligare pensioner och pensionsförmåner ska flyttas till pensionsmyndigheten. Målsättningen ska vara en uppdelning som är tydlig och rationell för såväl försäkrade som myndigheterna.</p>
<p>En central uppgift för pensionsmyndigheten är information om pensionen och pensionssystemet. Information under intjänandetiden genom hur olika livsval påverkar pensionen och i samband med pensionsuttaget. Information om premiepensionssystemets risker och möjligheter är ytterligare ett viktigt inslag i pensionsmyndighetens informationsuppdrag. Även under pensionstiden behövs information om t.ex. bostadstillägg eller i situationer då pensionen räknas om.</p>
<p>Informationsförmedling kan ske genom skilda kanaler, men det är här väsentligt med ett medborgarperspektiv och att mötet mellan försäkrad och myndigheter kan ske utifrån de försäkrades och spararnas behov. Det ska därför, utöver t.ex. telefon, Internet och vanlig postgång, finnas förutsättningar för personligt kundmöte på lokal nivå. Utredaren ska särskilt belysa och lämna förslag till hur ett sådant krav på ett kostnadseffektivt sätt kan tillgodoses. Utredaren ska även beakta det arbete som bedrivs i utredningen Utveckling av lokal service i samverkan och den inriktning för detta som anges i dess direktiv (dir. 2007:68). Utredaren bör i det sammanhanget särskilt överväga avtalslösningar om samverkan med andra myndigheter eller instanser.</p>
<p>Pensionsmyndighetens kostnader kommer att finansieras dels av statsbudgeten, dels via AP-fonden, dels av premiepensionssystemet. Utredaren ska under arbetet särskilt beakta de krav detta ställer på genomlysbarheten när det gäller fördelning av kostnaderna. En utgångspunkt är att det måste gå att säkerställa att kostnader belastar rätt finansieringskälla. Administrationen av inkomstpensionen och tilläggspensionen finansieras via AP-fonderna. Administration av premiepensionen finansieras inom premiepensionssystemet. Administrationen av garantipensionen, efterlevandepensionen, bostadstillägget för pensionärer och äldreförsörjningsstödet finansieras genom anslag på statsbudgeten. Om utredaren föreslår att fler pensionsrelaterade förmåner ska föras till den nya myndigheten, ska förslaget även innefatta kostnadskonsekvenser för administrationen.</p>
<p>Verksamheten ska präglas av effektivitet. Den kompetens som finns i myndigheterna ska tas till vara. Myndighetens centrala förvaltning ska, liksom i dag gäller för såväl Försäkringskassan som PPM, vara lokaliserad till Stockholmsområdet. Myndigheternas nuvarande organisationsstruktur liksom dess lokaliseringar i övrigt ska vara en utgångspunkt för utredarens arbete. Utredaren ska redovisa sina överväganden avseende myndighetens närmare organisering och lokalisering</p>
<p>En särskild redovisning av denna första etapp av utredningen ska lämnas senast den 12 december 2008. Förslagen ska ange ett gränssnitt gentemot Försäkringskassan, hur den lokala närvaron ska organiseras samt de närmare detaljerna i fråga om sådan lokalisering av verksamheten utanför Stockholmsområdet.</p>
<p>Etapp två - genomförandefasen</p>
<p>Utredaren ska under denna del av utredningen vidta de åtgärder som krävs för att en pensionsmyndighet ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2010. Arbetet ska bedrivas med särskilt fokus på att säkerställa pensionsutbetalningar och övrig verksamhet som påverkar medborgarna.</p>
<p>Samordning</p>
<p>Utredaren bör ta till vara de möjligheter som samordning med andra myndigheters verksamhet möjliggör, t.ex. IT- verksamhet och lokal samverkan. Utredaren ska också överväga om det finns tjänster och funktioner i den nya myndigheten som lämpar sig för att upphandlas, i synnerhet initialt men även på längre sikt om detta är rationellt och inte medför tydliga nackdelar för allmänheten eller för myndigheter eller andra intressenter.</p>
<p>Personalkonsekvenser och ekonomiska konsekvenser</p>
<p>Utredaren ska belysa effekter på kostnader och konsekvenser för personal. Den rationaliseringspotential som finns ska tas till vara så att kostnaderna för den nya myndigheten blir lägre än administrationskostnaderna för motsvarande delar i dag. Som utgångspunkt för detta bör de beräkningar användas som myndigheterna redovisade i PAN-utredningen. Utredaren ska även belysa vilka kostnadsbesparingar som en samlad pensionsadministration kan komma att innebära i ett längre perspektiv. Utredaren ska redovisa konsekvenser avseende såväl kompetensförsörjningen som för personalen.</p>
<p>Samverkan inom pensionsområdet</p>
<p>Utredaren ska i arbetet beakta möjligheterna att stärka samarbetet mellan olika aktörer på pensionsområdet i en ny organisationsstruktur i syfte att skapa möjligheter att ge medborgarna en bättre helhetsbild av sin framtida pension.</p>
<p>Föreslå verksamhetsmål och instruktion m.m.</p>
<p>Utredaren ska lämna förslag till verksamhetsmål, namn, ledningsform och instruktion för myndigheten samt föreslå de övriga författningsändringar som krävs.</p>
<p>Föreslå anslag och resursfördelning</p>
<p>Utredaren ska lämna ett budgetunderlag för åren 2010-2012.</p>
<p>Besluta om stödfunktioner, organisation och bemanning</p>
<p>Utredaren ska förbereda anslutningen av den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet och lägga upp redovisningsplaner. Utredaren ska ingå nödvändiga avtal för myndighetens verksamhet och besluta om myndighetens organisation. Utredaren ska vidare bedöma vilken kompetens som är nödvändig för myndighetens verksamhet. Utredaren ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet. Den nya myndigheten ska bemannas med beaktande av reglerna om övergång av verksamhet i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd. Utredaren ska fatta beslut om bemanning liksom även i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter.</p>
<p>Uppdragets genomförande och tidsplan</p>
<p>Utredaren ska samråda med Försäkringskassan, PPM, Ekonomistyrningsverket, Arbetsgivarverket och med utredningen om myndighetssamverkan vid lokala servicekontor (dir. 2007:68).</p>
<p>Försäkringskassan och PPM bistår utredningen med de underlag som utredaren begär. I den mån andra myndigheters och kommittéers arbete berörs ska samråd ske med dessa. Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer samt de rikstäckande pensionärsorganisationerna informerade om arbetet och ge dem möjlighet att framföra synpunkter.</p>
<h2 id="redovisning">Redovisning av uppdraget</h2>
<p>Uppdragets etapp ett ska redovisas senast den 12 december 2008.</p>
<p>Delar av utredningens etapp två redovisas senast den 27 februari 2009. Utredaren ska då lämna förslag till namn för myndigheten, budget för 2010 - 2011, regleringsbrev för 2010 samt förslag till instruktion och övriga författningsändringar.</p>
<p>Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 december 2009.</p>
<p> (Socialdepartementet) </p>http://www.opengov.se/govtrack/dir/2008:27/2008-03-13T12:00:00+01:002008-03-13T12:00:00+01:002008:27 En ny myndighet med ansvar för frågor om samhällets krisberedskap och säkerhetFörsvarsdepartementet<p></p>
<p>Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2008</p>
<h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2>
<p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet med ansvar för frågor om samhällets krisberedskap och säkerhet med anledning av vad regeringen redovisade i budgetpropositionen 2007/08:1, utg.omr. 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet samt i propositionen Stärkt krisberedskap - för säkerhets skull (prop. 2007/08:92). Den nya myndighetens namn ska vara Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Myndigheten ska vara en enrådighetsmyndighet med ett insynsråd. Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens kommande beslut med anledning av regeringens förslag i propositionen 2007/08:92.</p>
<p>Utredaren ska bl.a. bemanna myndigheten och lämna förslag till anslag.</p>
<p>Utredaren ska även vidta de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten ska kunna inrättas den 1 januari 2009.</p>
<h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2>
<p>Regeringen beslutade den 29 juni 2006 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att genomföra en översyn av verksamheterna vid Statens räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar i syfte att lämna förslag till en preciserad uppgifts-, ansvars- och resursfördelning. Uppdraget var att pröva om relevanta delar av myndigheterna borde läggas samman till en myndighet för frågor om samhällets beredskap och säkerhet samt att pröva om övriga delar eventuellt borde föras över till andra befintliga myndigheter. Utredningen, som antog namnet Utredningen om en myndighet för säkerhet och beredskap, har lämnat betänkandet Alltid redo! En ny myndighet mot olyckor och kriser (SOU 2007:31).</p>
<p>I betänkandet föreslås att en ny myndighet ska bildas samt att Statens räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar läggs ned och att en stor del av de uppgifter som dessa myndigheter i dag har överförs till en ny myndighet för att åstadkomma en större effektivitet när det gäller att hantera dagens olyckor, hot och risker. En del uppgifter föreslås få en annan huvudman. Betänkandet har remissbehandlats (dnr Fö2007/1188/CIV).</p>
<p>Regeringen gör i budgetpropositionen 2007/08:1, utg.omr. 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, bedömningen att en ny samlad myndighet mot olyckor och kriser bör inrättas den 1 januari 2009 och att detta bör medföra en kostnadseffektivisering.</p>
<p>En ny myndighet med ansvar för frågor om samhällets krisberedskap och säkerhet</p>
<p>I propositionen Stärkt krisberedskap - för säkerhets skull (prop. 2007/08:92) föreslår regeringen att Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar ska läggas ned den 31 december 2008. Regeringen bedömer att en ny myndighet med ansvar för frågor om olyckor i vardagen och allvarliga kriser i samhället ska inrättas den 1 januari 2009. Stora delar av de verksamheter som Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar i dag bedriver ska överföras till den nya myndigheten. Myndighetens namn ska vara Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.</p>
<p>Som skäl för regeringens förslag anges att genom att föra samman Krisberedskapsmyndighetens verksamhet - att skapa en tvärsektoriell helhetssyn och samverkan mellan sektorer och ansvarsnivåer - med Statens räddningsverks säkerhetsarbete för skydd mot olyckor samt Styrelsen för psykologiskt försvars kunskapsspridande verksamhet, skapas synergier och goda förutsättningar att hantera samhällets krisberedskap. Regeringens förslag överensstämmer i huvudsak med förslagen i betänkandet Alltid redo! En ny myndighet mot olyckor och kriser.</p>
<p>Den nya myndighetens inriktning</p>
<p>Den nya myndigheten ska vara en förvaltningsmyndighet som verkar inom området samhällets krisberedskap. Myndigheten ska ansvara för frågor om samhällets krisberedskap och säkerhet för att i samverkan med ansvariga samhällsorgan bidra till att minska samhällets sårbarhet samt att utveckla och stärka samhällets krishanteringsförmåga. Arbetet som bedrivs ska även omfatta området civilt försvar. Myndigheten ska vara pådrivande i arbetet med att utveckla den tvärsektoriella dimensionen av verksamheten inom och mellan alla nivåer i samhället och över hela hotskalan. Myndigheten ska ha ett ansvar både före, under och efter en kris eller olycka.</p>
<p>Det är regeringens avsikt att under 2008 fatta beslut om en strategi för Statens räddningsverks biståndsfinansierade verksamhet. Strategin ska ligga till grund för myndighetens biståndsverksamhet under perioden 2008-2010.</p>
<p>Målet för Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verksamhet ska vara att:</p>
<p>· utveckla och stödja samhällets gemensamma beredskap mot olyckor och kriser,</p>
<p>· minska konsekvenser av dessa i de fall de inträffar,</p>
<p>· arbeta med samordning över sektorsgränser och ansvarsområden i syfte att utveckla och stärka samhällets krishanteringsförmåga och</p>
<p>· följa upp arbetet med samhällets krisberedskap.</p>
<p>Det framtida utbildningsbehovet inom området är mycket brett och kräver spetskompetens från flera olika forskningsdiscipliner. Myndigheten ska verka för att utbildnings- och övningsverksamhet kommer till stånd, bl.a. genom att beställa utbildningar från olika institutioner m.m.</p>
<p>Förberedande arbete</p>
<p>Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska identifiera och analysera hot och risker i samhället som kan anses vara särskilt allvarliga. Tillsammans med de sektorsansvariga myndigheterna ska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap sedan genomföra en övergripande planering av åtgärder för att möta de identifierade hoten. Sektorsansvarig myndighet har därefter, i samråd med den nya myndigheten, ett ansvar för att vidta lämpliga åtgärder för att minimera riskerna och öka samhällets förmåga att stå emot konsekvenserna av att ett identifierat hot blir verklighet.</p>
<p>Myndigheten ska utveckla och driva strategisk inriktning inom sin EU-relaterade och internationella verksamhet, verka för enhetlighet i hanteringen av frågorna, verka för kvalitetssäkring, ansvara för inhämtning och spridning av information inom området samt svara för en samlad återkoppling till Regeringskansliet i dessa frågor. Den internationella biståndsfinansierade verksamhetens särskilda karaktär och särskilda behov, bl.a. kravet på snabbhet i beslutsprocessen vid insatser, ska särskilt beaktas.</p>
<p>Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska vara sammanhållande för ett effektivt planeringssystem och svara för samordning av beslutsunderlag till regeringen. Myndigheten ska lämna förslag till fördelning av anslaget 7:5 Krisberedskap.</p>
<p>De frågor som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska samordna inom området samhällets krisberedskap är bl. a.</p>
<p>· en övergripande bild av hot, risker och sårbarheter,</p>
<p>· förslag till mål och handlingsplaner för krisberedskapen och</p>
<p>· åtgärder som vidtas för förberedelser, hantering och uppföljning.</p>
<p>Myndigheten ska ha följande uppgifter.</p>
<p>· På lokal, regional och central nivå bedriva stöd och utbildning vad gäller krishantering.</p>
<p>· Normering, stöd, utbildning och tillsyn när det gäller samhällets räddningstjänst.</p>
<p>· Normering och tillsyn av enskilda som bedriver farlig verksamhet eller förfogar över egendom med särskilda risker.</p>
<p>· Normering, stöd och tillsyn i förhållande till olycksförebyggande verksamhet i kommunerna.</p>
<p>· Stöd till Regeringskansliet inom ramen för myndighetens EU-relaterade verksamhet.</p>
<p>· Inrikta, beställa och kvalitetssäkra samt förmedla behovsmotiverad säkerhetsforskning av hög kvalitet till olika typer av användare. Tillämpad forskning ska prioriteras. En viktig uppgift för myndigheten ska vara att förmedla resultaten av aktuell forskning inom verksamhetsområdet till berörda användare.</p>
<p>· Medieberedskap.</p>
<p>Myndigheten ska hålla samman följande uppgifter</p>
<p>· Arbetet med den internationella utvecklingen inom ansvarsområdet och samverka med myndigheter med liknande ansvarsområden i andra länder.</p>
<p>· Berörda myndigheters information om säkerhetspolitik, totalförsvar och samhällets krisberedskap.</p>
<p>· Arbetet med säkerhet vid samhällsviktiga verksamheter och anläggningar.</p>
<p>· Arbetet för barns och ungas säkerhet när det gäller att motverka olycksfall som leder till personskador.</p>
<p>Myndigheten ska hålla samman frågor avseende CBRN-ämnen genom att</p>
<p>· verka för samordning av beredskapen för att hantera oavsiktliga och avsiktliga CBRN-händelser i landet, bl.a. genom att stödja övnings- och utbildningsverksamhet samt forskning och metodutveckling inom området,</p>
<p>· stödja utvecklingen av samlade hotbilder, arbetet med kris- och riskkommunikation, materiel och tekniska stödfunktioner, samarbetet mellan operativ personal och expertstöd samt samarbetet mellan civila och militära aktörer,</p>
<p>· stödja andra myndigheters arbete i EU och internationella organisationer och</p>
<p>· stödja andra myndigheters arbete avseende frågor om transport av farligt gods.</p>
<p>Myndigheten ska ansvara för frågor om:</p>
<p>· räddningstjänst, olycks- och skadeförebyggande åtgärder samt sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning och</p>
<p>· transport av farligt gods som beslutas utifrån det förslag om fördelning av ansvar som utredaren och Transportstyrelseutredningen (N 2007:5) ska lämna, se under Behov av ytterligare utredningar.</p>
<p>Myndigheten ska ansvara för frågor om brandfarliga och explosiva varor samt frågor om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarlig kemikalieolycka.</p>
<p>Myndigheten ska lämna stöd till Regeringskansliet i frågor om övning, utbildning och krishanteringsfrågor.</p>
<p>Myndigheten ska ha följande uppgifter inom informationssäkerhetsområdet.</p>
<p>· Hålla samman det nationella informationssäkerhetsarbetet för samhällsviktiga system samt delta i standardiseringsarbetet.</p>
<p>· Utveckla handlingsplaner och hantera den nationella strategin.</p>
<p>· Analysera den nationella och internationella utvecklingen inom området.</p>
<p>· Ge ut föreskrifter för statliga myndigheter i samhällsviktiga system.</p>
<p>· Beställa signalskyddsutrustning för samhället, utom för Försvarsmaktens behov.</p>
<p>· Samordna övningar inom området.</p>
<p>· Utöva signatärskapet för Common Criteria Recognition Arrangement (CCRA).</p>
<p>Vid en kris</p>
<p>För att säkerställa en god krishanteringsförmåga i samhället ska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap stödja samordningen av centrala myndigheters åtgärder under en kris.</p>
<p>Myndigheten ska verka för att berörda aktörer ges tillfälle att</p>
<p>· gemensamt utbyta erfarenheter,</p>
<p>· samordna inriktningen av krisberedskapen,</p>
<p>· samordna information till allmänhet och media,</p>
<p>· effektivt använda samhällets samlade resurser och internationella förstärkningsresurser samt</p>
<p>· samordna stödet till centrala, regionala och lokala organ, bl.a. avseende stödsystem och verktyg, information och lägesbilder.</p>
<p>Myndigheten ska ha ett nära samarbete med Kansliet för krishantering i Regeringskansliet. Myndigheten ska till Regeringskansliet kunna lämna underlag och information i samband med olika händelser.</p>
<p>Myndigheten ska kunna bistå med operativa insatser utanför Sverige och lämna nationella stödresurser vid kriser och olyckor i Sverige. Myndigheten ska därvid ha en förmåga att kunna stödja samhällets aktörer under extrema förhållanden som t.ex. stormar, skogsbränder, översvämningar, ras- och skred. Denna förmåga ska bestå av såväl personella som materiella resurser.</p>
<p>Myndigheten ska samordna informationssäkerhetsarbetet.</p>
<p>Myndigheten ska lämna stöd till personer med hemvist i Sverige som drabbats av en stor katastrof utomlands och deras anhöriga.</p>
<p>Myndigheten ska upprätthålla beredskap för internationella katastrof- och biståndsinsatser med mandat att skicka hjälpinsatser, vara ledande myndighet inom området internationell humanitär minhantering, bedriva kapacitetshöjande insatser för att stärka katastrofberedskapen i utsatta länder, ge stöd till tidig återuppbyggnad samt ge stöd till civila konflikthanteringsinsatser. Myndigheten ska ha förmågan att samordna arbetet inför begäran om mottagandet av internationellt stöd samt samordna utvecklingen av formerna för detta arbete.</p>
<p>Efter en kris</p>
<p>Lärande ska ske och erfarenheter från olyckor och kriser ska ligga till grund för myndighetens utveckling av krisberedskapsarbetet. Den verksamhet som bedrivs vid Nationellt centrum för lärande av olyckor utgör en grund för detta.</p>
<p>Övrig verksamhet</p>
<p>Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska följa upp och utvärdera samhällets krisberedskapsförmåga och bedöma om vidtagna åtgärder fått önskad effekt på krisberedskapen.</p>
<p>Myndigheten ska ha förmåga att genomföra fördjupad och särskilt noggrann utvärdering och genomgång av ett samhällsviktigt område, en specifik åtgärd eller en sektor.</p>
<p>Myndigheten ska ansvara för den informationsbank över M/S Estonias förlisning som i dag finns på Internet vid Styrelsen för psykologiskt försvar och fullgöra de uppgifter som Styrelsen i dag har på detta område, dvs. utöver informationsbanken vara kontaktorgan för anhöriga och överlevande</p>
<p>Miljöpåverkan</p>
<p>Vid planeringen av utbildningsverksamheten ska den miljöpåverkan som de praktiska delarna i utbildningen avseende skydd mot olyckor innebär beaktas.</p>
<p>Uppgifter som avses föras till annan myndighet</p>
<p>Ansvaret för och finansieringen av de regionala ledningsplatserna avses föras över till respektive länsstyrelse. Signalskyddsverksamheten som i dag bedrivs i Sollefteå avses överföras till Försvarets radioanstalt.</p>
<p>Verksamhetsorter och årsarbetskrafter</p>
<p>Det är viktigt att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är lokaliserad så att den har goda förutsättningar för sitt arbete, bl.a. under en kris. En central uppgift för myndigheten ska vara att bygga och vidmakthålla olika nätverk för att stödja samordning av samhällets krisberedskap.</p>
<p>En viktig uppgift för myndigheten är myndighetssamverkan under kriser där även en nära samverkan med Regeringskansliet är nödvändig. En del av den nya myndighetens funktioner, bl.a. myndighetens ledning, ska därför vara placerade i Stockholmsområdet för att underlätta en nära kontakt med Regeringskansliet och övriga aktörer. Kontakter med olika aktörer såväl nationella som internationella underlättas om delar av myndigheten finns i Stockholmsområdet.</p>
<p>I betänkandet Alltid redo! En ny myndighet mot olyckor och kriser framhålls att det finns överkapacitet, bristande flexibilitet samt utvecklings- och investeringsbehov när det gäller Statens räddningsverks utbildningsverksamhet. Den i propositionen föreslagna modellen att viss utbildning bör bedrivas i egen regi och viss utbildning bör upphandlas bedöms kunna leda till en god tillgänglighet i landet och samtidigt ge ett behovsanpassat utbildningssystem med en hög flexibilitet. För att säkerställa att det finns utbildningsplattformar för den utbildning där det finns reglerade krav ska utbildningsverksamhet bedrivas på två orter.</p>
<p>Utbildning inom risk- och säkerhetsområdet ska även i fortsättningen bedrivas med statligt huvudmannaskap vid Revinge och på Sandö. Vad gäller Rosersberg och Skövde avser regeringen att tillsätta en kommitté som ska pröva möjligheten att låta annan huvudman bedriva verksamhet.</p>
<p>Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verksamheter ska dessutom vara lokaliserad bl.a. i Karlstad. Omfattningen på verksamheten i Karlstad ska i huvudsak motsvara nuvarande nivå.</p>
<p>Myndighetens verksamhet beräknas kräva mindre resurser i jämförelse med de resurser som Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar sammantaget har. Som planeringsförutsättning gäller att den ekonomiska ramen för myndighetens förvaltningskostnader under 2009 får uppgå till 930 miljoner kronor, inklusive 206 miljoner kronor för Rakelverksamheten.</p>
<p>Myndigheten ska disponera anslag för biståndsverksamhet (UO 7 anslag 8:1 ap 4) och transfereringsverksamhet (UO 6 anslag 6:8 ap 2, anslag 7:2 ap 1 och anslag 7:3 ap 1). De preliminära ramarna för dessa anslag har beräknats i budgetpropositionen för 2008.</p>
<p>Organisation och ledningsform</p>
<p>Myndigheten ska vara en enrådighetsmyndighet med ett insynsråd. Vid myndigheten ska det finnas en överdirektör.</p>
<h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2>
<p>Utredaren ska, under förutsättning att beslut fattas av riksdagen, vidta de åtgärder som krävs för bildandet av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Myndigheten ska kunna inrättas den 1 januari 2009. I arbetet ingår att</p>
<p>· förbereda anslutningen av den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet,</p>
<p>· lägga upp redovisningsplaner,</p>
<p>· bygga upp administrativa och IT-tekniska system och</p>
<p>· ingå nödvändiga avtal för myndighetens verksamhet.</p>
<p>Behov av utredningar</p>
<p>Utredaren ska föreslå hur forskning och utvecklingsarbete för samhällets krisberedskap och säkerhet ska samordnas och utvecklas. Myndigheten ska ha ett ansvar för beställning av forskning inom sitt ansvarsområde. Tillämpad forskning ska prioriteras. Utredaren ska ta ställning till behovet av ett vetenskapligt råd och om behov anses finnas hur ett sådant bör knytas till myndigheten. En viktig uppgift för myndigheten ska vara att förmedla resultaten av aktuell forskning inom verksamhetsområdet.</p>
<p>Utredaren ska lämna förslag till hur en beställar- utförarmodell kan utvecklas för att täcka in det framtida utbildningsbehovet inom området samhällets krisberedskap. Myndigheten ska vara en tydlig kravställare i denna modell för att säkerställa relevant och kvalitetssäker utbildning.</p>
<p>Tillgängligheten avseende utbildningen för brandmän med deltidsanställning ska beaktas. Målet bör vara att redan under 2009 genomföra sådan utbildning med medverkan från andra utbildningsaktörer.</p>
<p>Utredaren ska i samråd med Transportstyrelseutredningen (N2007:5) lämna förslag på den mest ändamålsenliga organisatoriska hemvisten för de uppgifter inom området landtransport av farligt gods som inte är relaterade till expertområdet farliga ämnen.</p>
<p>Beskrivning av myndighetens ansvarsområde</p>
<p>Utredaren ska tydligt beskriva ansvarsområdet för den nya myndigheten med ansvar för frågor om samhällets krisberedskap och säkerhet. Utgångspunkten ska vara att det sakansvar inom respektive ansvarsområde som andra myndigheter har inte påverkas. Utredaren ska vid behov uppmärksamma regeringen på eventuella gränsdragningsproblem.</p>
<p>Budgetunderlag och verksamhetsmål</p>
<p>Utredaren ska lämna ett budgetunderlag för åren 2009 - 2011 samt resursfördelning och verksamhetsplan för myndigheten för 2009.</p>
<p>Budgetunderlaget ska innehålla en bedömning av om verksamhet inom Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar som i dag finansieras av anslag 7:5 Krisberedskap bör bli ordinarie myndighetsuppgifter för den nya myndigheten. Budgetunderlaget ska i så fall redovisa om och i så fall hur mycket medel från anslag 7:5 Krisberedskap som i stället bör beräknas under den nya myndighetens anslag för förvaltning för att finansiera detta. Utgångspunkten är att verksamhet som är att beteckna som stadigvarande myndighetsuppgifter ska finansieras via den nya myndighetens förvaltningsanslag.</p>
<p>Utredaren ska beakta att avvecklingskostnader kan komma att belasta anslaget 7:5 Krisberedskap.</p>
<p>Utredaren ska till regeringen lämna förslag till författningsändringar och instruktion för myndigheten. I instruktionsförslaget ska om möjligt rådgivande råd/delegationer undvikas.</p>
<p>Organisation och bemanning</p>
<p>Utredaren ska förbereda anslutningen av den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet och lägga upp redovisningsplaner. Utredaren ska ingå nödvändiga avtal för myndighetens verksamhet. Utredaren ska besluta om myndighetens organisation och överväga lämpliga arbetsformer. Utredaren ska vidare bedöma vilken kompetens som är nödvändig för myndighetens verksamhet.</p>
<p>I Riksrevisionens rapport Beredskap för kärnkraftsolyckor anges ett antal brister och rekommendationer då det gäller förmågan att hantera kärnkraftlyckor. Detta bör beaktas vid organiserandet av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.</p>
<p>Utredaren ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet. Den nya myndigheten ska bemannas med beaktande av reglerna om övergång av verksamhet i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd. Utredaren ska besluta om bemanning och i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter.</p>
<p>Uppdragets genomförande och tidsplan</p>
<p>Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens kommande beslut med anledning av regeringens förslag i propositionen 2007/08:92. Utredaren ska emellertid nu påbörja arbetet. Utredaren ska samråda med Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar. Utredaren ska vidare samråda med den avvecklingskommitté för Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar som regeringen avser att tillsätta. Utredaren ska därutöver samråda med Ekonomistyrningsverket och Arbetsgivarverket, myndigheter med särskilt ansvar för krisberedskapen enligt bilagan till förordningen <a href="https://lagen.nu/2006:942">(2006:942)</a> om krisberedskap och höjd beredskap och andra myndigheter och organisationer i den utsträckning som är nödvändig. Myndigheterna ska lämna utredaren det underlag som utredaren begär. Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter. Utredaren ska särskilt beakta behovet av att hålla personalen vid de berörda myndigheterna informerad. Utredarens arbete bör, när så är lämpligt, ske med stöd av Kammarkollegiet.</p>
<p>Utredaren ska löpande hålla Regeringskansliet - Försvarsdepartementet och Finansdepartementet (Enheten för statlig förvaltning) - underrättad om arbetet.</p>
<p>Utredaren ska senast den 4 augusti 2008 till regeringen (Försvarsdepartementet) lämna förslag till</p>
<p>· verksamhetsplan för 2009,</p>
<p>· verksamhetsmål för myndigheten,</p>
<p>· sådana författningsändringar som måste föreläggas riksdagen samt</p>
<p>· budgetunderlag för perioden 2009 - 2011.</p>
<p>Utredaren ska senast den 1 september 2008 lämna förslag till</p>
<p>· regleringsbrev för 2009,</p>
<p>· övriga författningsändringar inklusive förslag till instruktion för myndigheten samt</p>
<p>· hur samordningsbehovet ska tillgodoses mellan myndigheten och andra myndigheter och aktörer.</p>
<p>En slutrapport ska lämnas senast den 31 december 2008. Av rapporten ska framgå hur myndighetens organisation ska utformas.</p>
<p> (Försvarsdepartementet) </p>http://www.opengov.se/govtrack/dir/2008:25/2008-03-06T12:00:00+01:002008-03-06T12:00:00+01:002008:25 Bildandet av diskrimineringsombudsmannenIntegrations- och jämställdhetsdepartementet<p></p>
<p>Beslut vid regeringssammanträde den 6 mars 2008</p>
<h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2>
<p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet. Den nya myndighetens namn ska vara Diskrimineringsombudsmannen. Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens kommande beslut med anledning av regeringens förslag i propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95).</p>
<p>Utredaren ska bl.a. bemanna myndigheten samt lämna förslag till verksamhetsmål, instruktion och anslag. Diskrimineringsombudsmannen ska vara lokaliserad till Stockholm.</p>
<p>Utredaren ska vidta de åtgärder i övrigt som krävs för att myndigheten ska kunna inrättas den 1 januari 2009.</p>
<h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2>
<p>Regeringen beslutade den 31 januari 2002 att tillkalla en parlamentarisk kommitté med uppgift att överväga en sammanhållen diskrimineringslagstiftning (dir. 2002:11). Kommittén skulle bl.a. överväga möjligheterna till och analysera konsekvenserna av en sammanslagning av några eller samtliga ombudsmän mot diskriminering till en institution eller av en samordning av dem på något sätt. Regeringen beslutade om tilläggsdirektiv till kommittén den 28 maj 2003 (dir. 2003:69) och den 27 januari 2005 (dir. 2005:8). Kommittén, som antog namnet Diskrimineringskommittén, lämnade sitt slutbetänkande En sammanhållen diskrimineringslagstiftning (SOU 2006:22) i februari 2006. Betänkandet har remitterats och regeringen har beslutat att överlämna propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering till riksdagen.</p>
<p>I propositionen föreslås att en myndighet med namnet Diskrimineringsombudsmannen ska utöva tillsyn över att den nya diskrimineringslagen följs. Av propositionen framgår också att de nuvarande myndigheterna Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) bör avvecklas i samband med inrättandet av Diskrimineringsombudsmannen.</p>
<p>Diskrimineringsombudsmannen</p>
<p>Av propositionen framgår följande om den nya myndighetens, Diskrimineringsombudsmannens, arbetsuppgifter och där nämns också ett antal frågor som regeringen anser bör övervägas närmare av en organisationskommitté.</p>
<p>Diskrimineringsombudsmannen ska utöva tillsyn över att den föreslagna diskrimineringslagen följs och därutöver verka för att diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder inte förekommer i arbetslivet eller på andra områden av samhällslivet. Myndigheten ska också ha rätt att i domstol föra talan för en enskild som anser sig ha blivit diskriminerad. Ombudsmannen ska vidare genom överläggningar med myndigheter, företag och organisationer samt genom utbildning, information och på annat liknande sätt ta initiativ till åtgärder mot diskriminering.</p>
<p>Av propositionen framgår att Diskriminerings- ombudsmannen bör vara en myndighet under regeringen och att myndigheten leds av en myndighetschef, som även är ombudsman. Vid myndigheten bör det finnas ett råd som kan tillföra myndigheten sakkunskap i diskrimineringsfrågor och andra frågor som har betydelse för verksamheten. Ledamöterna i rådet bör inte utses av regeringen utan av myndighetschefen. På detta sätt kan myndigheten, för att effektivt kunna utföra sina uppgifter, själv bedöma behovet av kompetens och kunskap och ändra sammansättningen när det bedöms lämpligt.</p>
<p>Enligt propositionen bör det vidare göras en tydlig åtskillnad mellan den granskande och främjande verksamheten hos Diskrimineringsombudsmannen. Syftet är bl.a. att tillsyn, som innebär myndighetsutövning, ska avgränsas från myndigheters informations- och rådgivningsuppgifter. Denna åtskillnad är viktig för att garantera rättssäkerheten för dem tillsynen riktas mot.</p>
<h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2>
<p>En särskild utredare ska, under förutsättning att riksdagen beslutar i enlighet med propositionen, vidta de åtgärder som krävs för bildandet av Diskrimineringsombudsmannen. Myndigheten ska kunna inrättas den 1 januari 2009. Regeringens förslag i propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering ska vara utgångspunkt för utredarens arbete.</p>
<p>Föreslå instruktion, verksamhetsmål och anslagsfördelning m.m.</p>
<p>Utredaren ska till regeringen lämna förslag om förordning med instruktion för Diskrimineringsombudsmannen.</p>
<p>Vidare ska utredaren lämna förslag om anslag, regleringsbrev och verksamhetsmål för myndigheten. Utredarens förslag ska rymmas inom ramen för de resurser som de berörda myndigheterna (JämO, DO, HO och HomO) har i dag.</p>
<p>Utredaren ska också lämna ett budgetunderlag för perioden 2010-2013 för myndigheten.</p>
<p>Besluta om organisation, bemanning och stödfunktioner m.m.</p>
<p>Utredaren ska besluta om myndighetens organisation och överväga lämpliga arbetsformer.</p>
<p>Utredaren ska bl.a. bedöma hur frågor som är av främjande karaktär bör organiseras hos Diskrimineringsombudsmannen för att skapa en tydlig skillnad mellan den granskande och främjande verksamheten.</p>
<p>Vidare ska utredaren vidta nödvändiga ekonomi- och personaladministrativa åtgärder samt de åtgärder i övrigt som krävs för att myndigheten ska kunna fungera från den 1 januari 2009.</p>
<p>Utredaren ska även ingå nödvändiga avtal för myndighetens verksamhet. Diskrimineringsombudsmannen ska vara lokaliserad till Stockholm. Vid anskaffande av lokaler för Diskrimineringsombudsmannen ska möjligheten beaktas att överta befintliga lokaler från någon av de nuvarande ombudsmännen. Bl.a. ska beaktas om lokalerna uppfyller kraven på tillgänglighet för personer med funktionshinder.</p>
<p>Den nya Diskrimineringsombudsmannen ska bemannas med beaktande av reglerna om övergång av verksamhet i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd. Utredaren ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet. Utredaren ska vidare bedöma vilken kompetens som är nödvändig för Diskrimineringsombudsmannens verksamhet med anledning av bl.a. de nya diskrimineringsgrunder som tillkommer samt fatta beslut om bemanning liksom även i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter.</p>
<p>I sitt arbete ska utredaren särskilt beakta behovet av att hålla personalen vid de berörda myndigheterna informerad.</p>
<p>Uppdragets genomförande och tidsplan</p>
<p>Utredaren ska samråda med JämO, DO, HO och HomO samt i den utsträckning det behövs med i övrigt berörda myndigheter och organisationer. Utredaren ska inhämta relevant underlag från myndigheterna.</p>
<p>Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter.</p>
<p>Senast den 11 augusti 2008 ska utredaren till regeringen lämna förslag till anslag för Diskrimineringsombudsmannen för 2009.</p>
<p>Senast den 15 oktober 2008 ska utredaren till regeringen lämna</p>
<p>- förslag om verksamhetsmål, verksamhetsplan, instruktion och regleringsbrev,</p>
<p>- budgetunderlag för perioden 2010-2013, och</p>
<p>- en redovisning av hur berörd personal har informerats och förberetts på kommande förändringar.</p>
<p>Uppdraget i övrigt ska redovisas till regeringen senast den 31 december 2008.</p>
<p> (Integrations- och jämställdhetsdepartementet) </p>http://www.opengov.se/govtrack/dir/2008:3/2008-02-07T12:00:00+01:002008-02-07T12:00:00+01:002008:3 Bildandet av Statens skolinspektionUtbildningsdepartementet<p></p>
<p>Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008</p>
<h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2>
<p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet med ansvar för tillsyn över och kvalitetsgranskning av skolväsendet m.m. Den nya myndigheten ska även svara för ärenden som kan beskrivas som tillståndsprövning, dvs. godkännande respektive rätt till bidrag för fristående skolor samt återkallande av sådant godkännande och sådan rätt till bidrag. Barn- och elevombudet för likabehandling ska inordnas i myndigheten, och myndigheten ska även tillhandahålla kansliresurser för Skolväsendets överklagandenämnd. Den nya myndighetens namn ska vara Statens skolinspektion.</p>
<p>Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens kommande beslut med anledning av regeringens förslag i propositionen Nya skolmyndigheter (prop. 2007/08:50).</p>
<p>Utredaren ska bl.a. bemanna myndigheten samt föreslå mål för verksamhetens olika delar och anslagsfördelning.</p>
<p>Utredaren ska även vidta de åtgärder som i övrigt krävs för att den nya myndigheten ska kunna inrättas den 1 oktober 2008.</p>
<h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2>
<p>Regeringen gav i mars 2007 en särskild utredare i uppdrag att se över myndighetsstrukturen inom skolväsendet m.m. (dir. 2007:28). Skolmyndighetsutredningen överlämnade sitt betänkande den 1 november 2007 (SOU 2007:79). Betänkandet har remitterats och regeringen har beslutat att överlämna propositionen Nya skolmyndigheter till riksdagen. Propositionen innehåller en beskrivning av en ny myndighetsstruktur inom skolväsendet m.m. och vissa lagförslag som är nödvändiga för att genomföra strukturförändringarna.</p>
<p>Regeringen bedömer att en särskild myndighet bör skapas för tillsyn och kvalitetsgranskning. På så sätt kan en god granskning av måluppfyllelsen och verksamheten inom förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning säkerställas i den nya myndighetsstrukturen för skolväsendet m.m. Genom att skilja tillsynsuppgifterna från de föreskrivande, utvecklande och bidragsförmedlande uppgifterna skapas också en tydlig och förutsägbar rollfördelning, vilket i sin tur ger myndigheterna förutsättningar att genomföra sina uppgifter på ett effektivt sätt. Den nya myndighetens namn ska vara Statens skolinspektion.</p>
<p>Regeringen bedömer vidare att Skolinspektionens granskning kan bli skarpare och mer ändamålsenlig om den förenas med vissa ingripandemöjligheter. Att förena tillståndsgivning och tillsyn är lämpligt ur effektivitetssynpunkt och vanligt förekommande hos andra statliga tillsynsmyndigheter. Uppgiften att svara för godkännande respektive rätt till bidrag för fristående skolor samt återkallande av sådant godkännande och sådan rätt till bidrag ska därför föras från Statens skolverk till Skolinspektionen.</p>
<p>Vid Skolinspektionen kommer genom tillsyn och kvalitetsgranskning en bred och djup kompetens att samlas vad gäller sakområdet samt vad gäller skoljuridik och juridisk utredningsmetodik. Denna kompetens gör myndigheten lämplig att överta det ansvar som Skolverket i dag har för att inom sitt verksamhetsområde se till att lagen <a href="https://lagen.nu/2006:67">(2006:67)</a> om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever följs. Skolinspektionen ska även överta de andra uppgifter som Skolverket i dag har enligt lagen. Barn- och elevombudet för likabehandling, som i dag utför uppgifter som enligt lagen ska ombesörjas av Skolverket, ska knytas till Skolinspektionen. Myndigheten ska även tillhandahålla kanslistöd åt Skolväsendets överklagandenämnd.</p>
<p>Utbildningsinspektionsutredningen har lämnat förslag till den statliga utbildningsinspektionens framtida inriktning och utformning (SOU 2007:101). Betänkandet har remitterats och synpunkter ska lämnas senast den 3 mars 2008. Betänkandet och dess beredning kan komma att föranleda tilläggsdirektiv till denna utredning.</p>
<p>Den nya myndighetens inriktning och förutsättningar</p>
<p>Skolinspektionen ska vara en myndighet för nationell tillsyn och kvalitetsgranskning inom skolväsendet m.m. Skolinspektionen ska ansvara för tillsyn över och kvalitetsgranskning av det offentliga skolväsendet samt den av det allmänna anordnade förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen och utbildningen vid fristående skolor. Myndigheten ska även ha de andra tillsynsuppgifter som i dag åligger Skolverket och svara för tillståndsprövning.</p>
<p>Från Skolverket överförs ansvaret till Skolinspektionen att tillhandahålla kansliresurser för Skolväsendets överklagandenämnd. Barn- och elevombudet för likabehandling ska också föras över från Skolverket till den nya myndigheten.</p>
<p>Skolinspektionen ska således överta de arbetsuppgifter som i dag vilar på Skolverket avseende ovan nämnda verksamheter.</p>
<p>Den nationella uppföljning och utvärdering som Skolverket även framgent ska svara för kommer rimligen att utgöra ett viktigt underlag för Skolinspektionens verksamhet. Samtidigt bör Skolverket kunna använda inspektionsresultat i sitt arbete med t.ex. uppföljning och utvärdering. Ett väl fungerande samarbete mellan Skolinspektionen och Skolverket kring dessa frågor är därför viktigt.</p>
<h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2>
<p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet, Statens skolinspektion, med samlat ansvar för frågor som rör tillsyn över och kvalitetsgranskning av det offentliga skolväsendet. Myndigheten ska även ha de andra tillsynsuppgifter som i dag åligger Skolverket. Skolinspektionen ska vidare svara för tillståndsprövning, dvs. godkännande respektive rätt till bidrag för fristående skolor samt återkallande av sådant godkännande och sådan rätt till bidrag. Barn- och elevombudet för likabehandling ska inordnas i myndigheten, som även ska tillhandahålla kansliresurser för Skolväsendets överklagandenämnd. Myndigheten ska kunna inrättas den 1 oktober 2008.</p>
<p>Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens kommande beslut med anledning av regeringens förslag i propositionen Nya skolmyndigheter.</p>
<p>Verksamhetsmål och anslagsfördelning m.m.</p>
<p>Utredaren ska föreslå mål för de olika delarna av myndighetens verksamhet. Utredaren ska även föreslå hur myndighetens anslag ska fördelas på anslagsposter och föreslå en verksamhetsplan för myndigheten för perioden den 1 oktober-31 december 2008. Förslagen ska kunna utgöra ett underlag inför regeringens arbete med den nya myndighetens regleringsbrev. Utredaren ska utgå från de resurser som Skolverket har i dag för tillsyn och kvalitetsgranskning, verksamhet avseende godkännande och rätt till bidrag för fristående skolor och återkallande av sådant tillstånd och sådan rätt till bidrag samt kanslistöd för Skolväsendets överklagandenämnd.</p>
<p>Utredaren ska med utgångspunkt i erfarenheterna från den tid som barn- och elevombudet för likabehandling har bedrivit sin verksamhet föreslå en dimensionering och finansiering för ombudet. Utredaren ska även beakta att anslaget i enlighet med vad som aviserades i budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1) tillförs 150 miljoner kronor från 2008 avseende främst utbildningsinspektion.</p>
<p>Vidare ska utredaren lämna ett budgetunderlag för perioden 2009-2011.</p>
<p>Stödfunktioner, organisation och bemanning</p>
<p>Utredaren ska besluta om myndighetens organisation och överväga lämpliga arbetsformer. Den nya myndighetens huvudkontor ska placeras i Stockholmsområdet, men myndigheten bedöms ha behov av verksamhet på flera orter i landet. Myndigheten bör ha en regional organisation med en god geografisk spridning. Med en regional organisation finns goda förutsättningar för kännedom om regionala och lokala förhållanden bland inspektörer och annan personal. Genom regional närvaro minskar också avstånd och restider, vilket medför rimligare arbetsvillkor och möjlighet till reducerade reskostnader. Utredaren ska i sitt arbete med att utforma Skolinspektionens regionala organisation utgå från den regionala organisation som i dag finns vid Skolverket och Myndigheten för skolutveckling. Detta innebär att kontor kan komma att finnas i Göteborg, Karlstad, Linköping, Lund, Stockholm, Sundsvall, Umeå och Växjö. I syfte att säkra en sammanhållen inspektionsverksamhet och likvärdiga bedömningar över landet bör antalet regionala enheter inte öka nämnvärt jämfört med dagens regionala organisation vid Skolverket.</p>
<p>Utredaren ska särskilt överväga lokalisering av Skolväsendets överklagandenämnd och barn- och elevombudet för likabehandling.</p>
<p>Utredaren ska därutöver vidta de åtgärder som i övrigt krävs för att myndigheten ska kunna inrättas den 1 oktober 2008. I det ingår att förbereda anslutningen av den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet och lägga upp redovisningsplaner. Utredaren ska vidare bygga upp administrativa och IT-tekniska system för den nya myndigheten. Utredaren ska ingå nödvändiga avtal för myndighetens verksamhet. I syfte att uppnå bästa möjliga kostnadseffektivitet bör utredaren överväga att överta befintliga avtal m.m. där så är möjligt.</p>
<p>Utredaren ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet. Den nya myndigheten ska bemannas med beaktande av reglerna om övergång av verksamhet i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd. Utredaren ska fatta beslut om bemanning liksom även i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter.</p>
<p>Uppdragets genomförande och tidsplan</p>
<p>Utredaren ska samråda med Skolverket, Skolväsendets överklagandenämnd, barn- och elevombudet för likabehandling, Ekonomistyrningsverket och den avvecklingsmyndighet som regeringen avser att bilda för avvecklingen av vissa myndigheter och verksamheter inom skolväsendet m.m. I den utsträckning det behövs ska utredaren även samråda med övriga berörda myndigheter och organisationer. Myndigheterna ska lämna utredaren det underlag som utredaren begär.</p>
<p>Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter. Utredaren ska särskilt beakta behovet av att hålla personalen vid berörda myndigheter informerad.</p>
<p>Utredaren ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) underrättat om arbetet. Utöver det ska utredaren senast den 16 juni 2008 lämna</p>
<p>- förslag på mål för de olika delarna av myndighetens verksamhet,</p>
<p>- förslag på hur myndighetens anslag ska fördelas och verksamhetsplan för perioden den 1 oktober-31 december 2008,</p>
<p>- budgetunderlag för perioden 2009-2011, och</p>
<p>- en redovisning av hur berörd personal har informerats och förberetts på kommande förändringar.</p>
<p>En slutrapport ska lämnas senast den 30 september 2008. Av slutrapporten ska framgå hur myndighetens organisation ska utformas.</p>
<p> (Utbildningsdepartementet) </p>http://www.opengov.se/govtrack/dir/2008:5/2008-02-07T12:00:00+01:002008-02-07T12:00:00+01:002008:5 Bildandet av Specialpedagogiska skolmyndighetenUtbildningsdepartementet<p></p>
<p>Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008</p>
<h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2>
<p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet med samlat ansvar för specialpedagogiskt stöd samt för utbildning i specialskolan m.m. Den nya myndighetens namn ska vara Specialpedagogiska skolmyndigheten. Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens kommande beslut med anledning av regeringens förslag i propositionen Nya skolmyndigheter (prop. 2007/08:50).</p>
<p>Utredaren ska bl.a. bemanna myndigheten samt föreslå verksamhetsmål och anslagsfördelning.</p>
<p>Utredaren ska även vidta de åtgärder som i övrigt krävs för att den nya myndigheten ska kunna inrättas den 1 juli 2008.</p>
<h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2>
<p>Regeringen gav i mars 2007 en särskild utredare i uppdrag att se över myndighetsstrukturen inom skolväsendet m.m. (dir. 2007:28). Skolmyndighetsutredningen överlämnade sitt betänkande den 1 november 2007 (SOU 2007:79). Betänkandet har remitterats och regeringen har beslutat att överlämna propositionen Nya skolmyndigheter till riksdagen. Propositionen innehåller en beskrivning av en ny myndighetsstruktur inom skolväsendet m.m. och vissa lagförslag som är nödvändiga för att genomföra strukturförändringarna.</p>
<p>I dag arbetar främst två statliga myndigheter med funktionshindrade elevers utbildning: Specialpedagogiska institutet vars uppgift är att erbjuda råd och stöd i specialpedagogiska frågor samt Specialskolemyndigheten som ansvarar för utbildningen vid de statliga specialskolorna. Att två olika myndigheter verkar inom detta område ger upphov till gränsdragningsproblem, vilket bl.a. Riksrevisionen konstaterat.</p>
<p>Regeringen har i propositionen angett att en ny myndighet, Specialpedagogiska skolmyndigheten, ska bildas. En gemensam myndighet med ansvar för vissa frågor som rör elever med funktionshinder ökar förutsättningarna för samverkan och erfarenhetsutbyte mellan de olika personalgrupperna. Kvaliteten i den stödjande verksamheten främjas också av att den stödjande verksamheten läggs samman med utbildningsverksamheten i specialskolorna. Samtidigt som den nya myndigheten bildas ska Specialpedagogiska institutet och Specialskolemyndigheten avvecklas.</p>
<p>Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus) är ett särskilt beslutsorgan inom Socialstyrelsen och administrerar vissa statsbidrag. Sisus svarar även för administrativt stöd åt Nämnden för Rh-anpassad utbildning och har vissa andra uppgifter. Regeringens förslag innebär att Sisus avvecklas som ett särskilt beslutsorgan inom Socialstyrelsen. Verksamheten ska övertas av den nya Specialpedagogiska skolmyndigheten.</p>
<p>Den nya myndighetens inriktning och förutsättningar</p>
<p>Specialpedagogiska skolmyndigheten ska ansvara för utbildningen i specialskolan och vid särskilda resurscenter samt erbjuda råd och stöd i specialpedagogiska frågor till huvudmän med ansvar för bl.a. förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, utbildning inom det offentliga skolväsendet och fristående skolor. Myndigheten ska även främja utveckling, anpassning och distribution av läromedel för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder samt administrera vissa statliga stöd och bidrag.</p>
<p>Den nya myndigheten ska överta de uppgifter som i dag åligger Specialpedagogiska institutet, Specialskolemyndigheten och Sisus. Vidare ska myndigheten överta utveckling av läromedel för vuxna med teckenspråk som första språk från Nationellt centrum för flexibelt lärande.</p>
<p>Den nya myndigheten ska inrättas den 1 juli 2008 och ska vid denna tidpunkt överta ansvaret för den verksamhet som Specialpedagogiska institutet, Specialskolemyndigheten och Sisus tidigare bedrivit. Berörd verksamhet inom Nationellt centrum för flexibelt lärande kommer att inordnas i Specialpedagogiska skolmyndigheten i samband med att centrumet upphör den 1 oktober 2008.</p>
<h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2>
<p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet, Specialpedagogiska skolmyndigheten, med samlat ansvar för specialpedagogiskt stöd samt för utbildning i specialskolan m.m. Myndigheten ska kunna inrättas den 1 juli 2008.</p>
<p>Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens kommande beslut med anledning av regeringens förslag i propositionen Nya skolmyndigheter.</p>
<p>Verksamhetsmål och anslagsfördelning m.m.</p>
<p>Utredaren ska föreslå mål för de olika delarna av myndighetens verksamhet. Utredaren ska även föreslå hur myndighetens anslag ska fördelas på anslagsposter och föreslå verksamhetsplan för myndigheten för andra halvåret 2008. Förslagen ska kunna utgöra ett underlag inför regeringens arbete med den nya myndighetens regleringsbrev. Utredaren ska utgå från att den verksamhet med tillhörande anslag som i dag bedrivs av Specialpedagogiska institutet, Specialskolemyndigheten och Sisus överförs till den nya myndigheten.</p>
<p>Vidare ska utredaren lämna ett budgetunderlag för perioden 2009-2011.</p>
<p>Stödfunktioner, organisation och bemanning m.m.</p>
<p>Utredaren ska besluta om myndighetens organisation och om intern resursfördelning samt överväga lämpliga arbetsformer.</p>
<p>Utredaren ska hitta former för samverkan mellan myndigheten och dess avnämare, exempelvis genom brukarråd. Vidare ska utredaren bedöma hur organiseringen av läromedelsfrågor och administrationen av vissa statliga stöd och bidrag bäst kan lösas inom den nya myndigheten.</p>
<p>Den nya myndighetens huvudkontor ska placeras i Härnösand, men myndigheten bedöms ha behov av verksamhet på flera orter i landet.</p>
<p>Utredaren ska dessutom vidta de åtgärder som i övrigt krävs för att myndigheten ska kunna inrättas den 1 juli 2008. I det ingår att förbereda anslutningen av den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet och lägga upp redovisningsplaner. Utredaren ska även bygga upp administrativa och IT-tekniska system för den nya myndigheten. Utredaren ska ingå nödvändiga avtal för myndighetens verksamhet.</p>
<p>Utredaren ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet. Den nya myndigheten ska bemannas med beaktande av reglerna om övergång av verksamhet i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd. Utredaren ska fatta beslut om bemanning liksom även i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter.</p>
<p>Utredaren ska vinnlägga sig om att den nya myndigheten ska präglas av en samlad myndighetskultur.</p>
<p>Uppdragets genomförande och tidsplan</p>
<p>Utredaren ska samråda med Specialpedagogiska institutet, Specialskolemyndigheten, Socialstyrelsen, Ekonomistyrningsverket och den avvecklingsmyndighet som regeringen avser att bilda för avvecklingen av vissa myndigheter och verksamheter inom skolväsendet m.m. I den utsträckning det behövs ska utredaren även samråda med övriga berörda myndigheter och organisationer. Myndigheterna ska lämna utredaren det underlag som utredaren begär.</p>
<p>Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter. Utredaren ska särskilt beakta behovet av att hålla personalen vid de berörda myndigheterna informerad.</p>
<p>Utredaren ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) underrättat om arbetet. Utöver det ska utredaren senast den 29 februari 2008 lämna budgetunderlag för perioden 2009-2011.</p>
<p>Utredaren ska vidare senast den 11 april 2008 lämna</p>
<p>- förslag på mål för de olika delarna av myndighetens verksamhet,</p>
<p>- förslag på hur myndighetens anslag ska fördelas och verksamhetsplan för andra halvåret 2008,</p>
<p>- förslag på hur samverkan mellan myndigheten och dess avnämare ska ske, och</p>
<p>- en redovisning av hur berörd personal har informerats och förberetts på kommande förändringar.</p>
<p>En slutrapport ska lämnas senast den 30 juni 2008.</p>
<p> (Utbildningsdepartementet) </p>http://www.opengov.se/govtrack/dir/2007:140/2007-10-04T12:00:00+01:002007-10-04T12:00:00+01:002007:140 Inrättande av en ny myndighet för tillsyn av energimarknadernaNäringsdepartementet<p></p>
<p>Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007</p>
<h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2>
<p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet för tillsyn av energimarknaderna, Energimarknadsinspektionen.</p>
<p>Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens beslut i de delar som krävs.</p>
<p>Utredaren ska lämna förslag till bl.a. verksamhetsmål, instruktion och budget. Utredaren ska bl.a. besluta om Energimarknadsinspektionens organisation och bemanna myndigheten samt vidta de åtgärder i övrigt som krävs för att myndigheten ska kunna inrättas den 1 januari 2008. Energimarknadsinspektionen ska ha sitt säte i Eskilstuna.</p>
<h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2>
<p>Statskontoret gjorde på regeringens uppdrag en översyn av verksamheten inom Statens energimyndighets (Energimyndigheten) ansvarsområde 2003. Statskontoret föreslog då en uppdelning av verksamheten i två separata myndigheter.</p>
<p>Någon fullständig uppdelning av myndigheten gjordes dock inte. Som ett resultat av översynen inrättades i stället i januari 2005 Energimarknadsinspektionen som en delvis självständig del av Energimyndigheten. Energimarknadsinspektionens uppgifter är främst att utöva tillsyn över energimarknaderna. Denna konstruktion har dock visat sig innebära bl.a. oklara ansvarsförhållanden och besvärande roll- och målkonflikter.</p>
<p>Regeringen gav därför den 1 mars 2007 Statskontoret i uppdrag att senast den 1 oktober 2007 lämna förslag till arbetsuppgifter och organisation för en myndighet för tillsyn av energimarknaderna och i övrigt lämna förslag till åtgärder för att förbereda inrättandet av denna. Utgångspunkten för arbetet är att Energimyndigheten renodlas och att en ny myndighet för tillsyn av energimarknaderna inrättas bestående av den verksamhet som i dag ingår i Energimarknadsinspektionen. I Statskontorets uppdrag ingår också att lämna förslag till hur befintliga och tillkommande uppgifter ska fördelas mellan myndigheterna.</p>
<p>Statskontoret lämnade den 2 juli 2007 delrapporten Energimarknadsinspektionen - uppdrag, verksamhet och finansiering. I delrapporten presenteras förslag till arbetsuppgifter och finansiering.</p>
<p>Statskontorets bedömning är att Energimarknadsinspektionens uppdrag redan i dag är tydligt avgränsat från den övriga verksamheten vid myndigheten. Verksamhetsgrenarna är renodlade i den betydelsen att ingen personal som arbetar vid Energimarknadsinspektionen utför arbetsuppgifter som ligger på Energimyndigheten. Detta innebär att verksamhetsområdena Elmarknadspolitik och Övrig energimarknadspolitik med tillhörande verksamhetsgrenar, elmarknad, tillsyn enligt naturgaslagen <a href="https://lagen.nu/2005:403">(2005:403)</a> och utveckling av övriga energimarknader, efter organisationsförändringen ska utgöra Energimarknadsinspektionens uppdrag.</p>
<p>Enligt Statskontorets bedömning bör uppgifterna krisberedskap och energistatistik ligga kvar på Energimyndigheten. Båda myndigheterna bör enligt Statskontoret ha kompetens och resurser för att bedriva analysverksamhet. När det gäller marknadsövervakning av de avreglerade delarna av energimarknaderna, dvs. produktion och försäljning, anser Statskontoret att dessa uppgifter även fortsättningsvis bör ligga på Energimarknadsinspektionen och inte föras över exempelvis till Konkurrensverket.</p>
<p>Ovanstående bedömningar delas av regeringen och ska utgöra en utgångspunkt för utredarens arbete.</p>
<p>Energimarknadsinspektionens verksamhetskostnader finansieras i dag genom en särskild anslagspost inom Energimyndighetens förvaltningsanslag. De administrativa kostnaderna fördelas mellan Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen enligt en särskild fördelningsnyckel. Statskontorets bedömning är att Energimarknadsinspektionens nuvarande finansieringsram är tillräcklig för de befintliga verksamhetsgrenarna inom verksamhetsområdena Elmarknadspolitik och Övrig energimarknadspolitik, men att det kommer att finnas behov av ytterligare resurser för tillkommande arbetsuppgifter.</p>
<p>I budgetpropositionen för 2008 föreslås att ett nytt anslag för Energimarknadsinspektionens förvaltningskostnader förs upp på statsbudgeten. Inspektionen förslås också disponera avgifter för tillsyn enligt naturgaslagen <a href="https://lagen.nu/2005:403">(2005:403)</a>. Vidare föreslås en ökning av Energimarknadsinspektionens förvaltningsanslag för att finansiera de utökade tillsynsuppgifterna för Energimarknadsinspektionen avseende elkvalitet och leveranssäkerhet samt tillkommande tillsynsuppgifter på fjärrvärmemarknaden. Därutöver föreslås att anslaget ökas med 3 miljoner kronor under 2008 för att finansiera merkostnader som uppstår i samband med organisationsförändringen. Av samma skäl föreslås en ökning av Energimyndighetens förvaltningsanslag med 1 miljon kronor under 2008.</p>
<p>I Statskontorets slutrapport, som lämnades den 1 oktober 2007, behandlas bl.a. ledningsform för Energimarknadsinspektionen och samverkan med andra myndigheter. Rapporten ska utgöra ett underlag för utredarens arbete.</p>
<h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2>
<p>En särskild utredare ska svara för det förberedelsearbete som krävs, under förutsättning att nödvändiga beslut fattas av riksdagen, för att Energimarknadsinspektionen ska kunna inrättas den 1 januari 2008.</p>
<p>Utredaren ska lämna förslag till verksamhetsmål, instruktion och budget för Energimarknadsinspektionen.</p>
<p>Utredaren ska förbereda anslutning av Energimarknadsinspektionen till det statliga redovisningssystemet och lägga upp redovisningsplaner. Utredaren ska ingå nödvändiga avtal för Energimarknadsinspektionens verksamhet.</p>
<p>Utredaren ska besluta om Energimarknadsinspektionens organisation och överväga lämpliga arbetsformer. Utredaren ska vidare bedöma vilken kompetens som är nödvändig för Energimarknadsinspektionens verksamhet.</p>
<p>Utredaren ska vidta de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet. Energimarknadsinspektionen ska bemannas med beaktande av reglerna i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd. Utredaren ska besluta om bemanning och i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter.</p>
<p>Uppdragets genomförande och tidsplan</p>
<p>Utredaren ska samråda med Statens energimyndighet, Ekonomistyrningsverket och Arbetsgivarverket samt med övriga berörda myndigheter och utredningar i den utsträckning som är nödvändig.</p>
<p>Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem möjlighet att framföra sina synpunkter.</p>
<p>Utredaren ska lämna förslag om instruktion för myndigheten till regeringen senast den 29 oktober 2007.</p>
<p>Utredaren ska lämna förslag om budget för 2008 och regleringsbrev för 2008 till regeringen senast den 15 november 2007.</p>
<p>Uppdraget i övrigt ska redovisas till regeringen senast den 30 december 2007.</p>
<p> (Näringsdepartementet) </p>http://www.opengov.se/govtrack/dir/2007:135/2007-09-19T12:00:00+01:002007-09-19T12:00:00+01:002007:135 En ny myndighet med samlat ansvar för strålskydd och kärnsäkerhetMiljödepartementet<p></p>
<p>Beslut vid regeringssammanträde den 19 september 2007</p>
<h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2>
<p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet med samlat ansvar för strålskydd och kärnsäkerhet. Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens kommande beslut med anledning av regeringens förslag i 2008 års budgetproposition.</p>
<p>Utredaren ska bland annat bemanna myndigheten och lämna förslag till verksamhetsmål och anslag.</p>
<p>Utredaren ska även vidta de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten ska kunna inrättas den 1 juli 2008.</p>
<h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2>
<p>Mot bakgrund av regeringens ambition att begränsa antalet myndigheter och eftersträva en effektivare statsförvaltning, har frågan väckts om möjligheten att lägga samman Statens strålskyddsinstitut och Statens kärnkraftinspektion med bibehållande av båda myndigheternas verksamheter.</p>
<p>De båda myndigheterna har flera beröringspunkter och förmodas därför kunna sammanföras så att effektiviteten kan öka och resurs- och verksamhetsmässiga fördelar uppstå.</p>
<p>En ny myndighet med samlat ansvar för strålskydd och kärnsäkerhet</p>
<p>I departementspromemorian Sammanläggning av Statens strålskyddsinstitut och Statens kärnkraftinspektion (Ds 2007:16) föreslås att Strålskyddsinstitutet och Kärnkraftinspektionen avvecklas och att deras verksamheter överförs till en ny myndighet.</p>
<p>Som förutsättningar för en sammanläggning anges att en ökad satsning på tillsynen ska genomföras, att myndigheternas uppgifter enligt nuvarande instruktioner ska utföras också fortsättningsvis, att sammanläggningen ska förstärka nuvarande verksamhetsgrenar genom att utnyttja de samverkansfördelar som kan uppstå i en ny organisation, att kostnader för sammanläggningen ska tas inom befintlig ram, att samordningsfördelar bör leda till vissa effektivitetsvinster samt att sammanläggningen inte ska leda till ökade kostnader för kommuner, landsting, företag eller andra enskilda.</p>
<p>Som skäl för en sammanläggning anges bland annat att samordningsvinster förväntas som, tillsammans med den resursförstärkning som aviserades i vårpropositionen 2007, kommer att innebära en kraftigt ökad satsning på tillsynen. Effektivitetsvinster förväntas även för de verksamhetsområden som i dag hanteras av båda myndigheterna. Framförallt skulle en samlad insats på kärnavfallsområdet bidra positivt till de granskningar som ska göras de närmaste åren.</p>
<p>Sammanhållandet av strålskyddsfrågor inom en myndighet borgar för en fortsatt hög kvalitet på området. Övriga verksamhetsområden inom den nya myndigheten kommer också att kunna dra nytta av en samlad strålskyddskompetens.</p>
<p>Departementspromemorian har remissbehandlats och synpunkter på skrivelsen finns samlade i PM Remissammanställning - sammanläggning av Strålskyddsinstitutet och Kärnkraftinspektionen (dnr M2007/2061/Mk).</p>
<p>Den nya myndighetens inriktning och förutsättningar</p>
<p>Den nya myndigheten ska vara en förvaltningsmyndighet på strålskydds- och kärnsäkerhetsområdet. Myndigheten ska ansvara för frågor om skydd av människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande strålning, säkerhet i kärnteknisk verksamhet inklusive fysiskt skydd, slutförvaring av kärnämne och kärnavfall, nukleär icke-spridning samt avveckling och rivning av kärntekniska anläggningar. Myndigheten ska även handlägga vissa finansieringsfrågor på kärnavfallsområdet samt bedriva internationellt utvecklingssamarbete. I myndighetens verksamhet ska ingå att finansiera och bedriva viss forskning och utveckling inom verksamhetsområdena.</p>
<p>Den nya myndigheten ska lokaliseras till Storstockholm.</p>
<p>Myndigheten ska bemannas med beaktande av reglerna om övergång av verksamhet i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd.</p>
<h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2>
<p>Utredaren ska vidta de åtgärder som krävs för bildandet av en ny myndighet med samlat ansvar för strålskydd och kärnsäkerhet. Den nya myndigheten ska ta över Strålskyddsinstitutets och Kärnkraftinspektionens uppgifter enligt nuvarande instruktioner. Myndigheten ska kunna inrättas den 1 juli 2008.</p>
<p>Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens kommande beslut med anledning av regeringens förslag i 2008 års budgetproposition.</p>
<p>Föreslå verksamhetsmål och instruktion m.m.</p>
<p>Utredaren ska till regeringen lämna förslag till verksamhetsmål och instruktion för myndigheten samt redovisa behovet av författningsändringar. I detta ingår att lämna förslag till ledningsform för myndigheten.</p>
<p>Utredaren ska föreslå namn på myndigheten.</p>
<p>Föreslå anslag och resursfördelning</p>
<p>Utredaren ska lämna förslag om anslag, resursfördelning och verksamhetsplan för myndigheten för perioden den 1 juli 2008-31 december 2008. Utredaren ska också lämna ett budgetunderlag för 2009-2011.</p>
<p>Besluta om stödfunktioner, organisation och bemanning</p>
<p>Utredaren ska förbereda anslutningen av den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet och lägga upp redovisningsplaner. Utredaren ska ingå nödvändiga avtal för myndighetens verksamhet.</p>
<p>Utredaren ska besluta om myndighetens organisation och överväga lämpliga arbetsformer. Utredaren ska vidare bedöma vilken kompetens som är nödvändig för myndighetens verksamhet.</p>
<p>Utredaren ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet. Utredaren ska fatta beslut om bemanning liksom även i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter.</p>
<p>Uppdragets genomförande och tidsplan</p>
<p>Utredaren ska samråda med Strålskyddsinstitutet, Kärnkraftinspektionen och Ekonomistyrningsverket samt i den utsträckning det behövs med i övrigt berörda myndigheter och organisationer. Myndigheterna ska lämna utredaren det underlag som utredaren begär.</p>
<p>Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter.</p>
<p>Utredaren ska senast den 29 februari 2008 till regeringen lämna förslag till</p>
<p>- anslag för myndigheten och verksamhetsplan för perioden den 1 juli 2008-31 december 2008,</p>
<p>- budgetunderlag för perioden 2009-2011, och</p>
<p>- namn på myndigheten.</p>
<p>Senast den 31 mars 2008 ska utredaren till regeringen lämna förslag till</p>
<p>- verksamhetsmål för myndigheten,</p>
<p>- instruktion för myndigheten inklusive ledningsform,</p>
<p>- de författningsförändringar som behövs, och</p>
<p>- hur samordningsarbetet ska bedrivas mellan myndigheten och andra myndigheter samt former för samverkan med andra myndigheter och aktörer.</p>
<p>Slutrapport ska lämnas till regeringen senast den 30 juni 2008.</p>
<p> (Miljödepartementet) </p>http://www.opengov.se/govtrack/dir/2007:105/2007-07-19T12:00:00+01:002007-07-19T12:00:00+01:002007:105 Inrättandet av en trafikinspektionsorganisationNäringsdepartementet<p></p>
<p>Beslut vid regeringssammanträde den 19 juli 2007</p>
<h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2>
<p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en trafikinspektionsorganisation, Transportstyrelsen. Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens godkännande i de delar det behövs.</p>
<p>Utredarens arbete ska genomföras i två etapper. I en första etapp ska utredaren lämna förslag till vilka verksamheter som ska föras över till den nya myndigheten, dess ansvarsområden, ansvar för arbetet i internationella organisationer och inom EU, finansieringsform och lokalisering.</p>
<p>Under den andra etappen av utredningsarbetet ska åtgärder genomföras som krävs för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2009. Regeringen avser att ge ytterligare direktiv om genomförandet av bildandet av Transportstyrelsen.</p>
<h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2>
<p>Den 25 november 2004 gjorde riksdagen ett tillkännagivande om att regeringen snarast ska tillsätta en utredning med uppdrag att utreda hur en gemensam trafikinspektion ska vara organiserad (Inspektionsverksamheten inom trafikslagen bet. 2004/05:TU4, rskr. 2004/05:64). Utgångspunkten var att en gemensam trafikinspektion skulle tillskapas under första halvåret 2006.</p>
<p>Den 6 oktober 2005 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att undersöka hur man kan inrätta en trafikslagsövergripande organisation för inspektionsverksamhet som rör kontroll av att krav i fråga om säkerhet och skydd inom transportområdet är uppfyllda, se kommittédirektivet Översyn av inspektionsverksamheten för säkerhets- och skyddsfrågor inom transportområdet (dir. 2005:108). Trafikinspektionsutredningen förordade i betänkandet Trafikinspektionen - en myndighet för säkerhet och skydd inom transportområdet (SOU 2007:4) ett organisationsalternativ, nämligen att en ny myndighet bildas och att Järnvägsstyrelsen och Luftfartsstyrelsen läggs ned, att verksamheterna där förs över till den nya myndigheten och att Sjöfartsinspektionen och Vägtrafikinspektionen skiljs från Sjöfartsverket och Vägverket och att verksamheterna förs till den nya myndigheten. Remissbehandlingen av betänkandet visade på ett stöd för förslaget att inrätta en ny trafikslagsövergripande myndighet. Ett antal remissinstanser förde fram synpunkter att verksamheten på framför allt Luftfartsstyrelsen och Sjöfartsinspektionen, som är avgiftsfinansierad och i högre grad styrd av internationella konventioner och överenskommelser, skulle kunna påverkas negativt av den föreslagna organisationsförändringen.</p>
<p>Regeringen angav dessutom i budgetpropositionen för år 2007 (prop. 2006/07:1, utgiftsområde 2) att det med tanke på den omfattning den statliga myndighetsorganisationen nu fått finns anledning att se över hela verksamheten. Den 21 december 2006 tillkallade regeringen därför kommittén Översyn av den statliga förvaltningens uppgifter och organisation (dir. 2006:123) med ppdrag att lämna förslag som kan effektivisera statlig förvaltning och verksamhet genom att klargöra vad som bör vara statliga åtaganden i form av myndighetsuppgifter, skapa goda förutsättningar för regeringens styrning av den statliga verksamheten, få till stånd en tydligare och mera överskådlig statlig förvaltningsstruktur som förenklar kontakterna för medborgare och företag och underlättar samverkan mellan statliga myndigheter och mellan statlig och kommunal förvaltning, samt öka myndigheternas förmåga att bidra till effektiviseringar och att fullgöra sina uppdrag i ljuset av de krav som EU-medlemskapet ställer.</p>
<p>Regeringens bedömning i den nu aktuella frågan är att fördelarna med en samlad trafikinspektionsorganisation överväger. I det fortsatta utredningsarbetet måste dock den nya myndighetens ansvarsområden, organisering, internationella arbete och finansieringsform noggrant analyseras.</p>
<p>Behovet av en utredning</p>
<p>En ny myndighet på transportområdet</p>
<p>Regeringen avser mot nämnda bakgrund ta ett samlat grepp över myndigheterna på transportområdet och tillskapa en ny myndighet, Transportstyrelsen, och avveckla Luftfartsstyrelsen och Järnvägsstyrelsen.</p>
<p>Transportstyrelsen ska ledas av en generaldirektör.</p>
<p>Den nya myndighetens inriktning</p>
<p>Utgångspunkten ska vara att den nya myndighetens verksamhet ska omfatta all norm- och tillståndsgivning samt tillsynsregler avseende de fyra transportslagen med beaktande av deras skilda förutsättningar. Transportstyrelsen ska vara registermyndighet avseende de fyra transportslagen och företräda Sverige i de organisationer där regelutveckling inom myndighetens ansvarsområden sker.</p>
<h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2>
<p>Utredaren ska lämna förslag till vilka verksamheter som ska föras över till den nya myndigheten, beskriva myndighetens ansvarsområden, organisering, föreslå finansieringsform samt Transportstyrelsens lokalisering.</p>
<p>Utredaren ska, under förutsättning att beslut fattas av riksdagen och regeringen, vidta de åtgärder som krävs för bildandet av en ny myndighet för en gemensam trafikinspektionsorganisation. Myndigheten ska kunna inrättas den 1 januari 2009.</p>
<p>Utredarens arbete ska genomföras i två etapper.</p>
<p>Etapp 1: analysfas</p>
<p>I en första etapp ska utredaren analysera och lämna förslag på myndighetens ansvarsområde, internationella ansvar, finansieringsform och lokalisering. Förslagens verksamhetsmässiga, ekonomiska och personella konsekvenser ska redovisas.</p>
<p>Beskriva myndighetens ansvarsområden</p>
<p>Utredaren ska särskilt analysera vilken norm- och tillståndsgivning samt vilka tillsynsregler som Transportstyrelsen ska ansvara för.</p>
<p>Utredaren ska analysera vilka verksamheter, inte bara inom Luftfartsstyrelsen, Vägverket, Järnvägsstyrelsen, Sjöfartsverket och Banverket utan även inom andra myndigheter som har tillsyn över eller beslutar om säkerhets-, miljö- och skyddsaspekter gällande bland annat konstruktions- och utrustningsregler för fordon och fartyg, trafik-, behörighets-, arbetstids-, avgifts-, infrastruktur- och tillsynsregler, som ska föras över till den nya myndigheten.</p>
<p>Utredaren ska tydligt beskriva ansvarsområdet för den nya myndigheten. Utredaren ska överväga om Transportstyrelsen ska ha, och i sådana fall vad som ska ingå i, ett sektorsansvar. Utredaren ska samråda med utredningen om en översyn av den statliga förvaltningens uppgifter och organisation (dir. 2006:123) och ha kontakt med utredningen om flygplatsöversyn (dir. 2006:60, dir. 2006:104, dir. 2007:1) och utredningen om den svenska lotsningsverksamheten och dess framtid (dir. 2006:116, dir. 2007:69).</p>
<p>Utredaren ska överväga och lämna förslag till vad Transportstyrelsen ska ansvara för i det fall ett trafiksäkerhetsansvar för de som utformar vägtransportsystemet, enligt Trafikinspektionsutredningens betänkande Trafikinspektionen - en myndighet för säkerhet och skydd inom transportområdet (SOU 2007:4), genomförs. Utredaren ska i det sammanhanget särskilt belysa vad ett sådant trafiksäkerhetsansvar skulle innebära för den ekonomiska och fysiska planeringsprocessen för väginvesteringar samt för den statliga, kommunala och enskilda väghållningen.</p>
<p>Utredaren ska redovisa behovet av och föreslå erforderliga författningsändringar.</p>
<p>Föreslå myndighetens ansvar för arbetet i internationella organisationer och inom EU</p>
<p>Utredaren ska analysera arbetet i internationella organisationer och inom EU och föreslå Transportstyrelsens mandat att efter delegering av regeringen företräda Sverige i organisationer där regelutveckling sker inom det område som Transportstyrelsen ska ansvara för. I uppdraget ingår att redogöra för hur förslagen överensstämmer med Sveriges internationella överenskommelser och med de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i EU.</p>
<p>Analysera och föreslå finansieringsform m.m.</p>
<p>Utredaren ska analysera och föreslå finansieringsform och eventuell avgiftskonstruktion för Transportstyrelsen avseende samtliga transportslag.</p>
<p>Föreslå lokalisering</p>
<p>Utredaren ska lämna förslag till vilken lokalisering Transportstyrelsen ska ha.</p>
<p>Etapp 2: genomförandefas</p>
<p>Under den andra etappen av utredningsarbetet ska åtgärder genomföras som krävs för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2009.</p>
<p>Föreslå verksamhetsmål och instruktion m.m.</p>
<p>Utredaren ska lämna förslag till verksamhetsmål och instruktion för myndigheten samt föreslå erforderliga författningsändringar.</p>
<p>Föreslå anslag och resursfördelning</p>
<p>Utredaren ska lämna förslag om eventuella anslag och avgifter samt verksamhetsplan för myndigheten för 2009. Utredaren ska också lämna ett budgetunderlag för åren 2010-2012.</p>
<p>Besluta om stödfunktioner, organisation och bemanning</p>
<p>Utredaren ska förbereda anslutningen av den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet och lägga upp redovisningsplaner. Utredaren ska ingå nödvändiga avtal för myndighetens verksamhet.</p>
<p>Utredaren ska besluta om myndighetens organisation och överväga lämpliga arbetsformer. Utredaren ska vidare bedöma vilken kompetens som är nödvändig för myndighetens verksamhet. Utredaren ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet. Den nya myndigheten ska bemannas med beaktande av reglerna om övergång av verksamhet i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd. Utredaren ska fatta beslut om bemanning liksom även i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter.</p>
<p>Uppdragets genomförande och tidsplan</p>
<p>Utredaren ska samråda med Luftfartsstyrelsen, Vägverket, Järnvägsstyrelsen, Sjöfartsverket och Banverket samt Arbetsmiljöverket, Konkurrensverket, Tullverket, Statens räddningsverk, Statens haverikommission, länsstyrelserna, Kustbevakningen, Ekonomistyrningsverket och Arbetsgivarverket. Vidare ska utredaren samråda med andra myndigheter och organisationer i den utsträckning som är nödvändig. Myndigheterna ska lämna utredaren det underlag som utredaren begär.</p>
<p>Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem möjlighet att framföra synpunkter.</p>
<p>Förslagets konsekvenser ska redovisas enligt vad som anges i 14 och 15 §§ kommittéförordningen <a href="https://lagen.nu/1998:1474">(1998:1474)</a>.</p>
<p>Senast den 2 maj 2008 ska utredaren redovisa behovet av och föreslå erforderliga författningsändringar samt lämna förslag till</p>
<p>- vilka verksamheter inom Luftfartsstyrelsen, Vägverket, Järnvägsstyrelsen, Banverket och Sjöfartsverket som ska föras över till den nya myndigheten,</p>
<p>- vilka verksamheter utanför Luftfartsstyrelsen, Vägverket, Järnvägsstyrelsen, Banverket och Sjöfartsverket som ska föras över till den nya myndigheten,</p>
<p>- myndighetens ansvarsområden,</p>
<p>- myndighetens ansvar för arbetet i internationella organisationer och inom EU,</p>
<p>- myndighetens finansieringsform m.m. samt</p>
<p>- myndighetens lokalisering.</p>
<p>Regeringen avser att därefter ge ytterligare direktiv om genomförandet av bildandet av Transportstyrelsen.</p>
<p> (Näringsdepartementet) </p>http://www.opengov.se/govtrack/dir/2007:112/2007-07-12T12:00:00+01:002007-07-12T12:00:00+01:002007:112 Inrättande av Säkerhets- och integritetsskyddsnämndenJustitiedepartementet<p></p>
<p>Beslut vid regeringssammanträde den 12 juli 2007</p>
<h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2>
<p>En särskild utredare skall förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, med uppgift att utöva tillsyn över brottsbekämpande myndigheters användning av hemliga tvångsmedel och kvalificerade skyddsidentiteter och därmed sammanhängande verksamhet. Uppdraget gäller med förbehåll för att riksdagen fattar nödvändiga beslut. Utredaren skall bl.a. besluta om nämndens närmare organisation och bemanning. Den nya nämnden skall kunna inrättas den 1 januari 2008.</p>
<h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2>
<p>Regeringen har den 7 juni 2007 i lagrådsremissen Ytterligare rättssäkerhetsgarantier vid användandet av hemliga tvångsmedel, m.m. föreslagit att en ny lag om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet skall träda i kraft den 1 januari 2008. I den föreslagna lagen föreskrivs att det under regeringen skall finnas en fristående och självständig nämnd, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, som skall utöva tillsyn över brottsbekämpande myndigheters användning av hemliga tvångsmedel och kvalificerade skyddsidentiteter och därmed sammanhängande verksamhet. Nämnden skall också utöva tillsyn över Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter. Nämnden skall på begäran av en enskild vara skyldig att kontrollera om han eller hon har varit föremål för hemliga tvångsmedel eller förekommer i Säkerhetspolisens register och om tvångsmedelsanvändningen respektive personuppgiftsbehandlingen i så fall har skett på ett korrekt sätt. Enligt förslaget skall ledamöter i Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden utses bland sådana personer som har föreslagits av partigrupperna i riksdagen.</p>
<p>En sakkunnig person har den 7 juni 2007 till Justitiedepartementet lämnat ett förslag om bl.a. en ny förordning med instruktion för den nya Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Förslaget omfattar även organisatoriska frågor och ekonomiska konsekvenser (Ju2007/5892/Å).</p>
<h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2>
<p>En särskild utredare skall svara för det förberedelsearbete som behövs för att den nya nämndmyndigheten, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, skall kunna inrättas den 1 januari 2008. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden skall överta samtliga Registernämndens uppgifter och Registernämnden skall upphöra.</p>
<p>Utredaren skall senast den 1 oktober 2007 lämna förslag till regleringsbrev, verksamhetsplan samt budgetunderlag för år 2008.</p>
<p>Utredaren skall förbereda uppbyggnaden av nämnden och får därvid ingå nödvändiga avtal. I förberedelserna ingår att bedöma vilken kompetens som är nödvändig för nämndens verksamhet samt så långt möjligt förbereda anställning av den personal som behövs vid nämndens kansli. Utredaren skall fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet. Nämndens kansli skall bemannas med beaktande av reglerna om övergång av verksamhet i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd. Utredaren skall i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter.</p>
<p>Utredaren skall utarbeta lämplig organisation och lämpliga arbetsformer för verksamheten samt utarbeta en arbetsordning och en arkivplan för nämnden.</p>
<p>Eftersom tyngdpunkten i nämndens verksamhet är förlagd till Stockholm och nämndens kanslifunktioner till viss del skall fullgöras av Säkerhetspolisen skall nämnden lokaliseras till Stockholm.</p>
<p>Utredaren skall hyra lämpliga lokaler samt skaffa utrustning till lokalerna. Vidare skall utredaren skaffa administrativa system för ekonomistyrning, diarieföring m.m. samt förbereda nämnden för anslutning till det statliga redovisningssystemet och lägga upp redovisningsplaner. Utredaren skall undersöka möjligheten att samutnyttja administrativa system och servicefunktioner hos andra statliga myndigheter.</p>
<p>Uppdragets genomförande och tidsplan</p>
<p>Utredaren skall i den utsträckning det behövs samråda med berörda myndigheter och organisationer.</p>
<p>Utredaren skall hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter.</p>
<p>Det står utredaren fritt att lämna även andra förslag som utredaren finner behövs för nämndens verksamhet.</p>
<p>Uppdraget gäller med förbehåll för att riksdagen fattar nödvändiga beslut. När det behövs skall åtgärder, såsom t.ex. tecknande av avtal, förses med förbehåll för att riksdagen fattar nödvändiga beslut.</p>
<p> (Justitiedepartementet) </p>http://www.opengov.se/govtrack/dir/2006:21/2006-02-16T12:00:00+01:002006-02-16T12:00:00+01:002006:21 Arbetstagares rätt till information och medverkan vid gränsöverskridande fusionerNäringsdepartementet<p></p>
<p>Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2006</p>
<h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2>
<p>En särskild utredare skall</p>
<p>· lämna förslag till hur bestämmelserna om information till arbetstagare i artikel 7 och bestämmelserna om arbetstagares rätt till medverkan i artikel 16 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/56/EG av den 26 oktober 2005 om gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar skall genomföras i svensk rätt, samt</p>
<p>· utreda om likartade regler för styrelserepresentation bör gälla för företag med säte i Sverige och verksamhet i andra länder oavsett om de omfattas av fusionsdirektivets bestämmelser eller inte.</p>
<p>Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 november 2006.</p>
<h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2>
<p>Europaparlamentets och rådets direktiv av den 26 oktober 2005 om gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar (fusionsdirektivet) skall vara genomfört i svensk rätt senast den 15 december 2007.</p>
<p>Vid genomförande av gränsöverskridande fusioner möter bolag med begränsat ansvar juridiska och administrativa problem i gemenskapen. För att säkerställa den inre marknadens fullbordande och funktion har detta direktiv antagits i syfte att underlätta genomförandet av gränsöverskridande fusioner av de olika slags bolag med begränsat ansvar som omfattas av lagstiftningen i de olika medlemsstaterna.</p>
<p>Direktivet innehåller huvudsakligen bestämmelser av rent bolagsrättslig karaktär. Inom Regeringskansliet bereds en departementspromemoria med förslag på hur dessa bestämmelser skall genomföras i svensk rätt. Därutöver finns bestämmelser om arbetstagares rätt till medverkan i bolag som bildats genom en gränsöverskridande fusion. Även arbetstagares rätt till viss information regleras.</p>
<p>Direktivet</p>
<p>Direktivet skall tillämpas på fusioner av bolag med begränsat ansvar som bildats i enlighet med en medlemsstats lagstiftning och som har sitt säte, huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom gemenskapen, under förutsättning att minst två av bolagen omfattas av lagstiftningen i olika medlemsstater (artikel 1). I direktivet definieras begreppen bolag och fusion (artikel 2).</p>
<p>Särskilda förfaranden måste enligt direktivet iakttas för att en fusion skall komma till stånd. I direktivet regleras också tidpunkten för den gränsöverskridande fusionens verkan, dess offentliggörande och rättsverkningar.</p>
<p>Det finns också regler om arbetstagarnas rätt till information och medverkan. Dessa behandlas i det följande.</p>
<p>Kommissionen skall se över direktivet fem år efter det att det skall ha genomförts i medlemsländerna.</p>
<p>Direktivets reglering om arbetstagarnas rätt till information</p>
<p>Enligt artikel 7 i fusionsdirektivet tillerkänns arbetstagarna viss rätt till information. Lednings- eller förvaltningsorganet i vart och ett av de fusionerande bolagen skall utarbeta en rapport till bolagsmännen med en förklaring av och motivering till de rättsliga och ekonomiska aspekterna av den gränsöverskridande fusionen samt förklara konsekvenserna av den gränsöverskridande fusionen för bolagsmän, borgenärer och arbetstagare.</p>
<p>Rapporten skall göras tillgänglig för bolagsmännen och arbetstagarnas företrädare eller, om sådana företrädare saknas, för arbetstagarna själva minst en månad före dagen för den bolagsstämma som avses i artikel 9 dvs. den bolagsstämma som fattar beslut om godkännande av den gemensamma planen för den gränsöverskridande fusionen. Om lednings- eller förvaltningsorganet i något av de fusionerande bolagen inom skälig tid får ett yttrande från arbetstagarnas företrädare, i enlighet med nationell lagstiftning, skall detta yttrande bifogas rapporten.</p>
<p>Mottagare av informationen skall vara företrädare för arbetstagarna eller om sådana saknas arbetstagarna själva.</p>
<p>Direktivets reglering om arbetstagarnas rätt till medverkan</p>
<p>I artikel 16 i direktivet regleras arbetstagarnas rätt till medverkan i det fusionerade bolaget. I artikel 16.1 anges att det bolag som uppstår genom den gränsöverskridande fusionen omfattas av eventuella gällande bestämmelser om arbetstagarnas medverkan i den medlemsstat där dess säte är beläget.</p>
<p>Säteslandets eventuella bestämmelser skall emellertid inte tillämpas om ett av de deltagande bolagen är av en viss storlek (fler än 500 arbetstagare) och omfattas av regler om medverkan i den mening som avses i artikel 2k i rådets direktiv 2001/86/EG av den 8 oktober 2001 om komplettering av stadgan för europabolag vad gäller arbetstagarinflytande. De skall inte heller tillämpas om den nationella lagstiftningen i säteslandet föreskriver en lägre nivå för medverkan än den högsta nivån i något av de berörda bolagen. Säteslandets nationella lagstiftning skall inte heller tillämpas om den inte föreskriver samma rätt till medverkan för arbetstagare i driftsenheter som är belägna i andra medlemsstater som för arbetstagarna i den medlemsstat där det bolag som uppstår har sitt säte (artikel 16.2).</p>
<p>I de fall där säteslandets eventuella regler för arbetstagarnas medverkan inte skall tillämpas anges i artikel 16.3-16.4 och 16.6-16.7 vad som i stället skall gälla. Enligt artikel 16.3 skall, med vissa justeringar, bestämmelser i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag och i rådets direktiv 2001/86/EG av den 8 oktober 2001 om komplettering av stadgan för europabolag vad gäller arbetstagarinflytande tillämpas. Utgångspunkten enligt dessa bestämmelser är att parterna skall träffa ett avtal om hur medverkan skall regleras. Om inget avtal ingås skall vissa referensbestämmelser bli tillämpliga. När medlemsstaterna genomför bestämmelserna i artikel 16.3 skall de dock anta viss reglering som avviker från europabolagsreglerna. Medlemsstaterna skall nämligen ge de relevanta organen i de fusionerande bolagen befogenhet att besluta att direkt tillämpa de referensbestämmelser om medverkan som finns i direktivet om arbetstagarinflytande i europabolag utan föregående förhandlingar (artikel 16.4 a). Vidare skall medlemsstaterna ge arbetstagarna rätt att med viss majoritet besluta att inte inleda förhandlingar utan i stället tillämpa säteslandets regler (artikel 16.4 b). För de fall referensbestämmelserna blir tillämpliga efter förhandling får medlemsländerna också besluta att begränsa andelen ledamöter som representerar arbetstagarna i förvaltningsorganet. Om andelen ledamöter som representerar arbetstagarna i något av bolagens tillsyns- eller förvaltningsorgan överstiger en tredjedel får begränsningen dock aldrig leda till en lägre andel ledamöter som företräder arbetstagarna i förvaltningsorganet än en tredjedel (artikel 16.4 c).</p>
<p>I artikel 16.7 regleras ett treårigt efterverkansskydd som blir tillämpligt om bolaget genomför en inhemsk fusion under denna tid.</p>
<p>Utvidgas säteslandets regler om medverkan till att omfatta arbetstagare som efter fusionen är anställda i en annan medlemsstat enligt punkt 2 b behöver medlemslandet enligt artikel 16.5 inte beakta dessa arbetstagare när trösklar för rätt till medverkan skall tillämpas.</p>
<p>Regler om arbetstagares rätt till information i svensk rätt</p>
<p>Bestämmelser om arbetstagares rätt till information finns i 15, 18, 19 och 19 a §§ i lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet (medbestämmandelagen). Bestämmelserna i 15 och 18 §§ är kopplade till regler om förhandling i 10-14 §§ medbestämmandelagen. Förhandlande part skall lämna nödvändig information för förhandlingsfrågan till motparten. Vid förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist skall arbetsgivaren lämna särskild information till motparten enligt 15 § medbestämmandelagen. Därutöver har arbetstagare rätt till fortlöpande information om hur arbetsgivarens verksamhet utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt liksom om riktlinjerna för personalpolitiken enligt 19 och 19 a §§ medbestämmandelagen. Fortlöpande information skall lämnas av arbetsgivaren. Står arbetsgivaren i kollektivavtalsförbindelse med en arbetstagarorganisation skall informationen enligt 19 § medbestämmandelagen lämnas till denna. Är en arbetsgivare inte bunden av kollektivavtal skall informationen lämnas till arbetstagarorganisationer som har medlemmar som är arbetstagare hos arbetsgivaren enligt 19 a § medbestämmandelagen.</p>
<p>Regler om medverkan i svensk rätt</p>
<p>Bolag i Sverige</p>
<p>Lagen <a href="https://lagen.nu/1987:1245">(1987:1245)</a> om styrelserepresentation för de privatanställda (styrelserepresentationslagen) ger anställda i privata företag rätt till representation i företagets styrelse. Lagen är tillämplig på aktiebolag, banker, hypoteksinstitut, försäkringsbolag och ekonomiska föreningar (2 §). Den gäller företag med minst 25 anställda och syftar till att ge anställda insyn i och inflytande över företagets verksamhet.</p>
<p>Beroende på företagets storlek har arbetstagarna rätt till två eller tre ledamöter i styrelsen (arbetstagarledamöter och en suppleant för varje ledamot). Enbart anställda i Sverige beaktas vid tröskelbestämmelsernas tillämpning (4 §).</p>
<p>Beslut att inrätta styrelserepresentation för de anställda fattas av en lokal arbetstagarorganisation som är bunden av kollektivavtal i förhållande till företaget (6 §). De kollektivavtalsbärande lokala arbetstagarorganisationerna skall utse arbetstagarrepresentanter. Särskilda regler gäller för koncerner (7 §).</p>
<p>I 8 § anges enligt vilken ordning arbetstagarrepresentanterna skall utses när det finns flera kollektivavtalsbundna arbetstagarorganisationer representerade på företaget eller i koncernen och arbetstagarorganisationerna inte enas om annat.</p>
<p>Enligt 9 § bör arbetstagarrepresentanterna utses bland de anställda i företaget eller, i fråga om moderbolag, inom koncernen.</p>
<p>I 11-14 §§ finns föreskrifter om arbetstagarrepresentanternas befogenheter (närmare bestämmelser finns i aktuell associationsrättslig lagstiftning). Brott mot styrelserepresentationslagen är skadeståndssanktionerade (15 och 16 §§). Vissa undantag från lagens tillämplighet medges enligt 17 och 18 §§. En motsvarighet till styrelserepresentationslagen i myndigheter finns i personalföreträdarförordningen <a href="https://lagen.nu/1987:1101">(1987:1101)</a>.</p>
<p>Arbetstagares medverkan i gränsöverskridande företag</p>
<p>Styrelserepresentationslagens tröskelnivåer utgår från antalet anställda arbetstagare i Sverige. Arbetstagare i andra länder beaktas inte. Det är också enbart lokala arbetstagarorganisationer som är verksamma i Sverige och som är bundna av kollektivavtal i förhållande till företaget som har rätt att utse arbetstagarrepresentanter. Dessa bör utses bland de anställda på företaget. Något krav på att arbetstagare i andra länder skall representeras finns inte.</p>
<p>När EU:s medlemsstater fattade beslut om den nya gränsöverskridande associationsformen europabolag (förordning nr 2157/2001 om stadga för europabolag) reglerades frågan om arbetstagarinflytande i sådana bolag genom direktivet 2001/86/EG om komplettering av stadgan för europabolag vad gäller arbetstagarinflytande. I direktivet finns regler om information och samråd samt medverkan. Direktivet är införlivat i svensk rätt genom lagen <a href="https://lagen.nu/2004:559">(2004:559)</a> om arbetstagarinflytande i europabolag.</p>
<p>Ytterligare en ny associationsform har skapats inom EU genom rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar, europakooperativ. Frågan om arbetstagarinflytande regleras i rådets direktiv 2003/72/EG av den 22 juli 2003 om komplettering av stadgan för europeiska kooperativa föreningar med avseende på arbetstagarinflytande. Dessa bestämmelser bygger i stor utsträckning på motsvarande förordning och direktiv om europabolag. Ett förslag på genomförande i svensk rätt av direktivet har utarbetats inom Regeringskansliet, departementspromemorian Arbetstagarinflytande i europakooperativ (Ds 2005:10). Promemorian har remissbehandlats och arbetet med en lagrådsremiss pågår.</p>
<p>Behovet av en utredning</p>
<p>Genomförande av direktivets regler om information till arbetstagare</p>
<p>Enligt artikel 7 i fusionsdirektivet har arbetstagare rätt till viss information. Genom denna rätt skall arbetstagare få kännedom om de konsekvenser den planerade fusionen förväntas få.</p>
<p>Informationen enligt fusionsdirektivet skiljer sig från den som regleras i medbestämmandelagen på åtminstone tre centrala punkter. För det första omfattar den underlag för ett beslut som fattas av bolagsmän och inte av arbetsgivare. För det andra är informationen inte kopplad till någon form av förhandling. För det tredje tycks det som om informationen bör tillställas en vidare krets mottagare. Genomförandet av dessa bestämmelser kräver därför särskilda överväganden. Å ena sidan skall genomförandet spegla rättighetens särskilda karaktär, å andra sidan bör genomförandet i möjligaste mån vara förenligt med den svenska systematiken när det gäller tillvaratagande av arbetstagares kollektiva rättigheter.</p>
<p>En liknande typ av informationsrättigheter återfinns i artiklarna 6.1-2, 8.2 och 9.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden (takeover-direktivet). Arbetstagarnas rätt till information enligt takeover-direktivet rör frågor som aktieägarna fattar beslut om. Informationen skall lämnas till arbetstagarnas företrädare och om sådana saknas till arbetstagarna direkt.</p>
<p>Förslag till hur de aktuella bestämmelserna skall genomföras i svensk rätt har lämnats av Takeover-utredningen i betänkandet Ny reglering av offentliga uppköpserbjudanden (SOU 2005:58). Betänkandet har remissbehandlats och en lagrådsremiss utarbetas för närvarande inom Regeringskansliet.</p>
<p>Informationsrättigheterna i fusions- och takeover-direktivet har vissa likheter. De riktar sig till samma personer och avser information om frågor som arbetstagare enligt svensk rätt normalt sett inte har möjlighet att påverka genom bestämmelserna i medbestämmandelagen eftersom aktuella beslut fattas av någon annan än arbetsgivaren. Det finns därför anledning att överväga om det är lämpligt att samla dessa bestämmelser om särskild information till arbetstagare i en separat lag. En sådan lösning kan göra det enklare för arbetstagare och arbetsgivare att få kännedom om reglerna. Om detta bedöms vara lämpligt skall förslag till en sådan lag lämnas. Är en annan lösning att föredra skall förslag till annan lagreglering lämnas.</p>
<p>Genomförande av direktivets bestämmelser om medverkan</p>
<p>Artikel 16 i direktivet om gränsöverskridande fusioner (fusionsdirektivet) reglerar hur arbetstagarnas rätt till medverkan skall lösas vid gränsöverskridande fusioner. Relevant nationell lagstiftning är som nämnts styrelserepresentationslagen, som inte föreskriver någon rätt till medverkan för arbetstagare anställda i andra länder, och lagen om arbetstagarinflytande i europabolag som enbart är tillämplig på europabolag.</p>
<p>Under vissa omständigheter kan enligt fusionsdirektivet säteslandets bestämmelser om medverkan bli tillämpliga. En analys måste därför göras av hur gällande svenska regler förhåller sig till direktivets krav. Det måste övervägas om reglerna i styrelserepresentationslagen bör kompletteras eller ändras för att säkerställa att likartade rättigheter ges till företagets arbetstagare oavsett i vilket land de har sin arbetsplats.</p>
<p>Under vissa förutsättningar föreskriver direktivet att bestämmelser i förordningen om europabolag och i direktivet om arbetstagarinflytande i europabolag skall tillämpas. Hur dessa bestämmelser skall göras tillämpliga vid gränsöverskridande fusioner är dock en fråga som kräver särskilda överväganden. En skillnad mellan europabolagsreglerna och fusionsdirektivet är att fusionsdirektivet enbart reglerar medverkan och inte information och samråd. Detta får särskild betydelse i de fall referensbestämmelserna i direktivet om arbetstagarinflytande i europabolag blir tillämpliga. Det organ som enligt referensbestämmelserna ges rätt att ta emot information och att samråda ges också rätt att fördela platser för utövande av medverkan mellan arbetstagare i olika stater. Denna ordning är inte tillämplig i förhållande till fusionsdirektivet.</p>
<p>Bolag med verksamhet i Sverige kan vid en fusion välja att placera sätet i ett annat EU-land (eller EES-land om direktivet kommer att gälla även inom EES-området). Rimligtvis borde det finnas regler för hur svenska representanter skall utses till olika relevanta organ i dessa fall. Sådana regler saknas i dag i svensk rätt. Det måste därför övervägas hur denna fråga skall lösas.</p>
<p>När det gäller deltagande för arbetstagare från andra stater i bolags förvaltnings- och tillsynsorgan finns det i dag inga gemensamma regler för medlemsstaterna. När fusionsdirektivet skall genomföras nationellt ställs medlemsländerna inför många val. För att systemet med medverkan i bolag som genomgått en gränsöverskridande fusion skall fungera på gemenskapsnivå, är det önskvärt att direktivet genomförs på ett jämförbart sätt i medlemsstaterna. Det är mot denna bakgrund angeläget att samråda med andra medlemsstater och, om direktivet kommer att gälla även i EES-området, med övriga stater som är medlemmar i EES när förslag till nationellt genomförande av direktivet utarbetas.</p>
<p>För att hjälpa medlemsländerna att genomföra direktivet på ett korrekt sätt avser kommissionen att tillsätta en rådgivande arbetsgrupp. Arbetsgruppen skall bestå av nationella experter från alla berörda medlemsländer.</p>
<p>Gränsöverskridande medverkan i andra fall</p>
<p>Fusionsdirektivet reglerar enbart gränsöverskridande medverkan när ett företag bildas genom en gränsöverskridande fusion i direktivets mening. Genomförandet av direktivet aktualiserar emellertid frågor som ligger utanför en strikt tillämpning av direktivet. Anledningen till det är för det första att fusionsdirektivet stipulerar ett treårigt efterverkansskydd och för det andra att ett strikt genomförande av direktivets krav kan medföra att olika regler för medverkan kommer att gälla för olika företag med liknande uppbyggnad.</p>
<p>Fusionsdirektivet garanterar inte att rätten till gränsöverskridande medverkan säkerställs för all framtid i företag som bildats genom gränsöverskridande fusioner. Direktivet ger enbart ett s.k. efterverkansskydd under tre år. Direktivet ställer alltså inte något krav på att rätten till gränsöverskridande medverkan förs vidare efter en nationell fusion som genomförs senare än tre år efter att den gränsöverskridande fusionen fått verkan. För företag med säte i Sverige skulle en sådan ordning innebära att de arbetstagare som arbetar på utländska arbetsställen får rätt till styrelserepresentation i och med den gränsöverskridande fusionen men går miste om denna rätt om en nationell fusion genomförs sedan tre år förflutit. De förvärvade rättigheterna skulle därmed kunna förverkas. Det finns skäl att överväga om svenska regler bör ha ett sådant innehåll.</p>
<p>Vidare finns det bolag som inte bildats genom en gränsöverskridande fusion men som har en likartad uppbyggnad som dessa, bolag med säte i Sverige med verksamhet utomlands. Det finns anledning att ställa sig frågan om det är rimligt att ha olika regler för arbetstagarmedverkan i företag med en liknande uppbyggnad beroende på om företaget bildats genom en gränsöverskridande fusion eller inte.</p>
<p>Dessa frågor gör det nödvändigt att överväga om det vore lämpligt att ha enhetliga regler för bolag av samma typ oavsett deras tillkomsthistoria och i så fall föreslå en sådan reglering. Det är oklart om andra medlemsländer överväger liknande frågor. Det är angeläget att undersöka hur andra medlemsländer avser att hantera dessa frågor. Vid prövningen av om det är lämpligt att ändra de svenska reglerna utöver vad direktivet kräver, skall det särskilt övervägas om sådana förändringar kan förväntas medföra konkurrensnackdelar för svenska företag eller om det skulle kunna tänkas påverka företagens val av sätesland.</p>
<h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2>
<p>Utredaren skall föreslå hur bestämmelserna i artikel 7, om arbetstagares rätt till information, i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/56/EG om gränsöverskridande fusioner skall genomföras i svensk rätt. Utredaren skall i detta sammanhang överväga om de bestämmelser som föreslås för att genomföra artikel 7 i fusionsdirektivet skall samlas i en separat lag om särskild information till arbetstagare tillsammans med bestämmelser om rätt till information för arbetstagare enligt artiklarna 6.1-2, 8.2, och 9.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden. Är en annan lösning att föredra skall förslag till annan lagreglering lämnas.</p>
<p>Utredaren skall vidare föreslå hur artikel 16, om arbetstagares rätt till medverkan, i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/56/EG om gränsöverskridande fusioner skall genomföras i svensk rätt. Utredaren skall lämna de förslag till författningsregleringar som utredningen kan ge anledning till.</p>
<p>Utredaren skall också undersöka om det är lämpligt att ha likartade regler om arbetstagares rätt till medverkan för företag av samma typ oavsett om företagen tillkommit genom en gränsöverskridande fusion i direktivets mening eller inte. Om utredaren kommer fram till att en likartad reglering är önskvärd skall förslag på utformning av sådan reglering utarbetas.</p>
<p>Utredaren skall följa det arbete som pågår inom Regeringskansliet med att ta fram ett förslag till bolagsrättslig reglering av fusionsdirektivet. Utredaren skall också följa det arbete som pågår inom Regeringskansliet med att genomföra takeover-direktivet i svensk rätt. Utredaren skall också aktivt delta i kommissionens expertgrupp om genomförande av fusionsdirektivet. Därutöver skall utredaren ha kontakt med andra medlemsländer för att diskutera genomförandet. Sådana kontakter är också nödvändiga när de frågor som ligger vid sidan av direktivets strikta krav behandlas. Utredarens arbete skall bedrivas i nära samarbete med arbetsmarknadens parter.</p>
<p>Utredaren skall bedöma de ekonomiska konsekvenserna av förslagen för företagen. Konsekvenserna för småföretag skall särskilt beaktas. Utredaren skall också beakta förslagens konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 november 2006.</p>
<p> (Näringsdepartementet) </p>